Luftat mig...

Sakta sakta blir jag bättre men det tar nog några dagar till innan jag är helt återställd, när jag tog pulsen i förmiddags och trots att jag varit uppe ett tag så var den riktigt låg, jag satte mig i soffan och fick snabbt ner den till 46 slag/minuten vilket jag tog som en bra indikation på att jag skulle våga ge mig ut och mycket försiktigt rulla en kort sväng. 


Så trots att jag fortfarande är lite snorig och slemmig så känns kroppen definitivt piggare och lite frisk luft är nog bara nyttigt för mig. Dessutom har det här avbrottet från träning fått mig riktigt inspirerad och taggad på att komma igång och köra hårt igen, inget ont som inte har nåt gott med sig alltså...

Lite skillnad på miljö och klädsel jämfört med senast jag satt på en cykel...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback