Idag slogs nästa wattrekord då jag körde 3x10 minuter tröskel nere i garaget på monarken och det verkar ändå som att den (pulsmässigt) lågintensiva träning jag kört de senaste månaderna har gett bra resultat. Benen är uppenbarligen starka och nu hoppas jag bara att flåset fungerar som det ska på torsdag nästa vecka, jag har ju nämnt att jag är lite svajig i hur formen känns och det kommer dagar som igår t.ex då jag fick ställa in den planerade träningen helt p.g.a att jag kände mig som en urvriden trasa då jag kom hem från jobbet. Nu gäller det att gå fram försiktigt den sista veckan och försöka pricka in en bra dag när det verkligen behövs...

Det har varit ett par sega dagar för både kropp och knopp och jag har varit trött som bara den efter jobbet, men trots allt har jag fått till två bra intervallpass de senaste dagarna i ett sista "desperat" försök att väcka liv i flåset. I går blev det en runda ute med fyra naturliga backintervaller, jag tog i ordentligt men undvek att gå upp i zon fem. Idag körde jag 4x4 på monarken nere i garaget, fast det tog emot när jag kom hem från jobbet så jag fick först ta en "powernap" på en halvtimme och sedan hälla i mig en flaska Umara Intend för att tagga till...

Sovstunden och Intenden gjorde nog susen för helt oväntat slog jag wattrekord på alla fyrorna och detta trots att jag höll mig under zon fem även idag, ett oväntat och positivt besked såhär veckan före SM är ju alltid roligt även om jag inte riktigt vågar hoppas på stordåd ännu. Min form är inte riktigt stabil och har varierat kraftigt den senaste tiden men som sagt, kul att man kan prestera bra någongång iallafall. Även om det som idag bara var nere i garaget...

Både hostan och slemmet i luftvägarna har försvunnit och det känns att pollenallergin sakta men säkert avtar, kroppen börjar svara när jag tar i även om jag fortfarande är försiktig med att anstränga lungorna allt för hårt. Det går åt rätt håll vilket är skönt, det är väl lite sent att få till någon formtopp till landsvägs SM men vissa dagar känner jag mig riktigt stark så jag hoppas att torsdagen den 21 juni är just en sådan dag...

Jag har sedan cykelrallarn förra söndagen fått till tre riktigt bra distanspass under veckan, de två senaste nu i fredags och igår så idag är det vilodag, då passade jag och casper (barnbarnet) på att åka bort till kransmossen och hejja lite på alla ungdomar som tävlar BCA racet i helgen. Solen skiner, tillvaron är harmonisk och snart är det semester. De e gott att leva just nu...

Då vart det bestämt, jag flyger ner redan 15:e oktober för att kunna köra L ’etape Thailand som går av stapeln den 21:a oktober. En stor händelse i Thailand och med start och mål i stort sett utanför dörren där jag bor så är detta något jag absolut inte vill missa.

Dessutom har jag mailat med tävlingsarrangören för tour de Phuket för att kolla vilket datum den tävlingen går nästa år. Jag nämnde att jag planerar hemresa till Sverige den 18:e mars och fick bekräftat att tävlingen går innan jag flyger hem igen, troligtvis 15-17 mars.

Trots att man bör "leva i nuet" och jag njuter av värmen och vädret i fulla drag här hemma så är det ju ändå kul att ha något roligt att se fram emot i vinter. Med dessa två riktigt stora arrangemang som kronan på verket samt en massa mindre tävlingar emellan så ser det redan nu ut som att kommande vintersäsong kan bli riktigt bra...

För att återgå till nuet nu då, ledig fredag och sinnessjukt bra väder innebär distancykling på racern. Jag sticker ut nu kl 09,00 så är jag tillbaka strax efter lunch och hinner med lite andra saker som ska fixas med, gött mos...

Ja, även om jag fortfarande torrhostar så har slemmet i luftvägarna avtagit och jag har hållt mig frisk sedan cykelrallaren i söndags. Planen löd, klarar jag "rallaren" utan bakslag så anmäler jag mig till landsvägs SM så nu är jag alltså anmäld...

Det blev en vilodag i måndags och i tisdags cyklade jag en timmes återhämtningsrunda med casper  (barnbarnet) bak i barnkärran. Kul när man kan kombinera nytta med nöje på cykeln, nyttan för mig att rulla igång kroppen och nöjet för oss båda att upptäcka världen tillsammans. Igår på nationaldagen var vi ett gäng som cyklade en runda på 130 km, till en början lugnt och fint men efterhand med lite högre fart och mot slutet lite race upp för några backar. Ett bra pass med bra känsla, ikväll blir det core/styrka för överkroppen. Det lär nog bli en hel del dragandes i styret upp för backen på SM varvet så rygg, bål och armar behöver förberedas ordentligt...

Jag vaknade tidigt igår och var fortfarande osäker på start men efter att ha harklat ur nattens slem ur luftrören, druckit ett par koppar starkt kaffe i min ensamhet ute på bryggan samtidigt som solen redan började värma fast klockan knapppt slagit sju. Ja då bestämde jag mig, det här blir en dag i min smak och dessutom är det ju "worldbicycleday",  jag kör...

Då jag varit osäker på start överhuvudtaget ända in i det sista så hade jag inget plan på hur jag skulle lägga upp loppet, men med tanke på bristande form och pågående luftrörsproblem så blev det väl ändå en lätt uppgift att styra upp. Att helt enkelt ta det lugnt och försiktigt och bara försöka genomföra loppet på ett bra sätt fick bli dagens uppgift. 

Det blev till att ladda på med en rejäl grötfrukost och sedan snabbt upp till tävlingsområdet för att efteranmäla mig, vi parkerade husbilen vid en gammal stängd mack uppe i Bottnaryd. Där  passerade tävlingsvarvet efter första slingan så Madde kunde sitta lugnt och invänta tills det blev dax för langning.

En liten förberedelse hade jag ändå gjort trots att jag var högst osäker på start, jag hade med mig en skyddsmask/andningsmask som jag tänkte att om jag nu startar så kan jag ju försöka spara luftrören lite genom att minimera inandningen av allt damm som jag visste skulle bli ett stort problem utefter banan. Jag är allergisk mot pollen och har nästintill kronisk luftrörsinflamation så alla sätt är väl värda att prova i försök att lindra mina luftrörsproblem tänkte jag...

Starten gick och jag var med långt fram från början  ut från startområdet, men jag tog sedan snabbt mitt eget tempo redan ute på löparspåret innan den första stigningen, normalt sett så gäller det ju att vara med här i början och försöka gå med hyfsat långt upp i klungan uppför backen om man vill hamna i en bra grupp men som sagt, jag tog det försiktigt då jag hade mer långsiktiga planer för dagen. Att ta mig i mål och samtidigt försöka undvika negativa fysiska konsekvenser från dagens strapatser. 

Det känns bra efter första stigningen och andningsmasken fyller sin funktion åtminstånde korta stunder, det är jobbigt att andas genom den så jag drar den upp och ner över ansiktet i omgångar och använder den bara när dammet yr som värst. Upp för andra stigningen börjar rangordningen sätta sig och jag har hamnat i en grupp som håller ett för dagen och för mig vettigt tempo, sedan vidare ner mot Bottnaryd för att passera ut på andra slingan bort mot målplatsen vid Hallbystugan. Jag är ju van från mina vintrar i Thailand att tävla i extrem värme så att dricka mycket är en självklarhet, jag startade med två flaskor vilka jag drack upp redan på första korta slingan innan langningen efter 25 km, där fick jag två nya flaskor av Madde plus att jag sedan hällde i mig några muggar vatten vid de fasta vätskestationer som fanns utefter banan.

Det flyter sedan på bra och jag känner mig faktiskt hyfsat stark och stabil trots bristen på hård och tävlingsinriktad träning de senaste två månaderna. På de mer snabbåkta grusvägspartierna känner jag mig t.o.m riktigt stark och ligger uppe och håller farten hög långa stunder. Jag har ju min egen lilla målsättning med dagen och när jag går i mål som 8:a i H-50 och 50:e av alla i tävlingsklasserna så blir jag väldigt positivt överraskad, detta tyder väl på att jag ändå har en hög "lägstanivå" och att hopp finns om framtiden bara jag får hålla mig frisk och kan börja köra lite mer intervall/hårdkörning.

En riktigt kul , trevlig och bra helg med inslag av annat än cykel då vi varit på plats sedan i fredags och njutit av sol & bad , fiske och grillkvällar tillsammans med familj och goda vänner...

Uppladdningen inför cykelrallarn har varit att vila mig iform... några lätta cykelrundor utan hög puls är de enda aktiviteter jag gjort under veckan och faktum är att beslut om start tar jag först imorgonbitti. Jag har hostat och harklat upp gröna klumpar om morgnarna och kroppen känns svag och matt, men jag är på plats i Bottnaryd sedan i fredags och efter dagens test av den första delen av banan så kände jag mig faktiskt lite starkare än tidigare i veckan. Trots detta så väntar jag tills imorgon innan jag bestämmer mig, dagsformen får avgöra och den varierar väldigt för tillfället...

Ja tyvärr får jag träna det mesta själv för tillfället, att idag cykla bort till viared och vara med på "onsdagspulsen" var inget att tänka på med mina luftrör. Istället hade jag planerat ett distanspass på racern idag och då jag var ledig från jobb så stack jag ut redan tidigt imorse, tanken var att köra en tre fyra timmar men jag kände direkt att idag var inte benen riktigt på hugget. Antingen beror det på löpningen och mina knäböjsövnigar från i förrgår eller så har min paranoida hypokondriska känsla rätt när jag känner mig rosslig i halsen igen, ja vi får väl se var det hela slutar. Dagens runda kortades iallafall ner till beskedligt strax över två timmar och snittet på 25 km/h säger väl allt om bristen på "sprätt i benen"...

Hursomhelst så fick jag en riktigt fin sommartur ute på småvägarna i bygden, jag har ju sagt det innan och jag säger det igen. Det är helt sanslöst vilket väder vi haft den senaste månaden, och det ska ju fortsätta så lång det går att se framöver. Jag hoppas verkligen jag kan starta på Rallarloppet på söndag, för det här är verkligen mitt före...

Jag går fortfarande omkring och torrhostar om dagarna och att träna högintensivt funkar ännu inte för luftrören, men trots detta så går träningen framåt. Jag har ju tidigare berättat om "maffetone metoden" dvs att träna mer aerobt men ändå försöka ta i och använda muskelstyrkan utan allt för hög puls, utöver detta så kör jag mycket core och styrketräning med vikter och här märker jag stora framsteg alleredan. Det sistnämnda är något jag slarvat med och bara kört sporadiskt så här finns uppenbarligen en stor utvecklingspotential, jag springer också lite lätt några gånger i veckan.

Självklart tappar jag kondition av att inte kunna köra hårda intervaller men samtidigt så känner jag att andra parametrar börjar väga upp en del av det jag tappar i flås, så det ska väl förhoppningsvis gå att ta sig runt cykelrallarn på söndag utan att ta dö på sig själv...

Ja, ingen träning på schemat idag men inte heller ryggläge speciellt många minuter. Förmiddagen vigdes åt vedklyvning och strax innan lunch drog vi ner hela familjen till Transås sjön för ett litet dopp. Min dotter Lowe har kommit ner från Stockholm över helgen så vi har hängt tillsammans hela familjen vilket var trevligt. Efter badet snabbt hem för att äta och slutföra dagens pass vid klyven och lite senare när Madde skjutsade dottern till flygplatsen agerade jag mtb guide åt min svåger Anders som bor på övervåningen i vårt tvåfamiljshus samt Monika, en granne några hus bort. Dom har ganska nyss fastnat för det här med skogscykling och ville ha lite tips på nya stigar och då ställer man ju självklart upp...

Ja som sagt, inte mycket vila på min vilodag men jag känner mig ändå stark, pigg och fräsch och med den känslan samt väderprognosen som utlovats så börjar jag tagga till inför helgens Rallarlopp, ett 65 kilometers långlopp från Bottnaryd till Hallby, det är ett fint långlopp så kom dit och gör mig sällskap vettja...

Jag börjar få lite längd på distanspassen igen och idag blev det en fin runda på fyra timmar och ca 120 km. Njutbart från första till sista metern i detta helt sanslöst fina väder vi bjuds på för tillfället, life is good...

Efter måndagens vilodag har jag fått till tre bra träningsdagar utan problem med luftrören, i tisdags blev det mountainbike där jag först körde två tiominuters sweetspottare på ett platt grusvägsvarv här i närheten. Sedan upp till BCA:s klubbträning där vi brände upp för häglaredsbacken fyra gånger, jag fick upp pulsen bra men lyckades hålla flåset nere vilket var helt enligt planen pga mina nuvarande problem.

Igår cyklade jag en distansrunda på racern, inte jättelångt men tre timmar blev det vilket är helt ok för tillfället. Även idag blev det racern, en runda på 90 minuter varav två tiominuters sweetspottare med riktigt bra känsla, väl hemma så avslutade jag med en kvarts jogg.

Min plan den närmaste månaden är att ta det lite försiktigt men ändå försöka träna effektivt och bra, detta innebär mycket träningstid i zon två och tre, alla intervaller ska köras högt i zon tre men helst inte högre. Detta för att försöka låta bli att anstränga luftrören allt för mycket, det blir lägre kadens och mer benstyrkan än hjärta/lungor som får jobba. För er som hört talas om Phil Maffetone då är det från hans bok "träna för livet" jag plockat lite idéer, mitt immunförsvar är inte vad det borde vara för tillfället och då jag hela tiden blir sjuk så fort jag kör hårt så får jag helt enkelt prova andra metoder.

Förenklat går det ut på att försöka bli bättre utan att träna anaerobt, istället för att köra upp pulsen/flåset högre ju bättre formen blir så ska man hela tiden försöka köra fortare men stanna kvar i aerob zon. Ja detta var som sagt väldigt förenklat ang hans teorier och dom vänder sig framförallt till idrottsmän som varit sjuka, övertränade, utbrända eller där utvecklingskurvan helt enkelt stagnerat och där det krävs en noga avvägning mellan ansträngning och vila för att bryta en nedåtgående spiral och vända utvecklingen uppåt igen.

Det är ju ett helt underbart väder för tillfället och det verkar hålla i sig månaden ut,  då gäller det att passa på att njuta av alla uteaktiviteter som lockar. Som i måndags, då fick jag ett ryck och sade till Madde att nu cyklar jag ut i skogen och sover en natt. Sagt och gjort, en snabb nedpackning i cykelväskorna och sedan iväg. 

Det behöver ju inte vara speciellt avancerat egentligen, jag cyklade till ett vindskydd bara nån halvmil bort i skogen och fick mig en riktigt fin kväll vid lägerelden. Jag sov sedan gott i vindskyddet och efter en kopp kaffe tidigt i soluppgången så hann jag hem på morgonen i god tid för att åka till jobbet.

Återigen inget avancerat äventyr men bättre dom små äventyr som blir gjorda än inget alls...

På väg till skogs...

Nu har jag varit igång fem dagar och kroppen börjar kännas ok igen, visserligen har det varit väldigt lugna pass och framförallt de tre första där jag knappt var uppe i pulszon två. Nu under helgen har det blivit två normala distanspass, ett på landsväg i lördags och ett på mtb idag, lite högre puls men fortfarande inte över "distansnivå".  Jag tar det väldigt försiktigt för trots att jag är frisk från förkylningen så känner jag mig fortfarande irriterad i luftrören av pollen och jag är rädd att tar jag ut mig för mycket så är det kört igen...

Jag är ändå försiktigt optimistisk efter helgen och ger mig själv en sista chans att det kan bli en SM start på landsväg i Båstad den 21:a juni,  jag har definitivt inte haft någon optimal vår/försäsong så nu gäller det att allt klaffar fr.o.m idag och hela vägen fram dit. Håller jag mig nu frisk så kör jag cykelrallaren om två veckor och det får bli det avgörande testet om jag ska anmäla mig eller ej, SM anmälan går ut två dagar senare och det blir varken resultat eller känslan i benen som fäller avgörande utan hur luftrören reagerar på intensivt flås. Jag kommer träna lägre i pulszonerna fram till "rallaren", även när jag kör intervaller och detta för att spara luftvägarna, men på själva tävlingsdagen lär ju lungorna få bekänna färg och får jag inga men efter tävlingen så anmäler jag mig till SM. Jag stryker också BCA:s tvådagars helgen efter "rallarn", två intensiva XC race är nog inte bästa uppladdningen för luftrören utan det får bli bättre anpassad träning som gäller den helgen.

Ja , längre än till 21:a juni planerar jag inte för tillfället. Resten tar vi beslut om senare...

Då får vi väl se hur länge jag håller mig frisk denna gång då, en lugn och försiktig start blir det iallafall nu i början. Igår första passet på en vecka och det med bästa kompis Casper bak i cykelvagnen, det blev en timme på grusvägarna ut mot kråkered och kindsbanan. Regnet som kom någon timme innan vi stack ut gjorde att det luktade så där underbart sommarblött i skogen och solen som var tillbaka värmde den fuktiga marken och gav en nästan tropisk känsla/värme i luften, svårslaget...

Vill bara slå ett slag för att det är en "ny vecka med nya möjligheter" som ligger framför oss, en klassisk klyscha javisst, men något jag själv verkligen behöver höra och peppas av. Speciellt efter att ha hostat så intensivt när jag vaknade imorse att jag fick näsblod, mina lungor och luftrör är fortfarande helt kass och nu vill jag inte vara med längre. Ge mig lite nya möjligheter någon, snälla...

Jag vill också passa på att slå ett slag för Viaredssjön runt som går av stapeln på söndag, ett motionslopp på landsväg i fin och kuperad miljö strax utanför Borås. Jag har eller hade själv tänkt att vara med men trots att det bara är måndag och en hel vecka kvar tills loppet så känns det väl tveksamt om det blir aktuellt för egen del. Men för er andra som inte har söndagen uppbokad, åk dit vettja. Det är ett riktigt fint varv och ni lär inte ångra er...

Nu sitter vi i bilen på väg hem efter en bra helg hos min dotter i Stockholm, vi har suttit i solen och käkat frukost på bryggan varje dag, spelat boule utomhus i medelhavsvärme precis som i Frankrike, käkat lunch på uteserveringar och grillat hemma på hennes och Dans veranda om kvällarna. 

Det enda smolket i glädjebägaren är väl att jag hostat lungorna ur mig och fortfarande inte är ok i kroppen, det har alltså inte blivit några pulshöjande aktiviteter under helgen. För min egen del vill säga, däremot följde vi "Tough Viking" tävlingen som gick  precis utanför dörren. Min dotters kusin Embla Santana och deras gemensamma kompis Sebbe Vocanac sprang tävlingen tillsammans och på våra cyklar följde vi deras framfart under stora delar av den 8 kilometer långa utmaningen.

Att vara sjuk och samtidigt läsa alla rapporter från Billingeracet, se lördagens etapp av girot på Eurosport och sedan följa "Tough Viking" tävlingen på plats gör ju inte träningsabstinensen lättare precis. Jag ska villigt erkänna att efter många och långa perioder av sjukdom det senaste året så sviktar motivationen ibland och jag undrar vad jag håller på med egentligen, men efter att följt ovan nämnda arrangemang från "åskådarplats" så att säga så tänds gnistan igen. Det är trots allt jäkligt kul att hålla på med det jag gör så förr eller senare är jag tillbaka igen, måste bara bli lite friskare först...

Det är något som är galet i kroppen och det verkar som att jag inte har något immunförsvar överhuvudtaget längre, nu är jag sedan igår däckad av hosta/förkylning/värk i kroppen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen det senaste året. Jag vill ju inget hellre än att cykla och vara frisk men det verkar inte som att kroppen vill vara med längre...

Nu ska jag upp till Stockholm i helgen och hälsa på min dotter, dricka öl och lyssna på rock’n’roll. Vi får se när jag är tillbaka i sadeln igen...

Sommar, sommar och sol. 

Havet och vinden och doft av kaprifol...

Ja idag är det sommarkänslor som gäller, jag var uppe med tuppen och kom iväg hyfsat tidigt på racern. En nostalgisk runda nedåt Bollebygd, Hyssna och sedan vidare över "bergspasset" till Seglora för att avsluta upp mot viared och hem igen. 

När jag passerade Hyssna så fick jag riktiga sommarlovskänslor och flashbacks från min barndom,  där bodde min farmor när hon levde och jag har tillbringat många sommarlovsveckor där när jag var yngre. De första somrarna så hade dom bara utedass och inget rinnande vatten i huset, tänk att man är så gammal att man varit med om sådant. När jag var 12-13 år så cyklade jag de ca 3,5 milen dit på min första stora cykel, en guldfärgad Rex med tre växlar. Jag minns det som igår och ändå är det över 40 år sedan, jag är allmänt glömsk idag och nästan lite förvirrad ibland men att jag minns såpass mycket från somrarna i Hyssna måste väl betyda att det var fina upplevelser som satte sig ordentligt i minnet, fiske, hässja hö, alla djur på gården. Ja jag fick uppleva mycket dom där sommarlovsveckorna...

Dagens runda blev ca 80 kilometer och tempot behagligt då det behövdes lite återhämtning från gårdagens race, en possitiv grej är att luftvägarna inte är sämre idag vilket dom brukar bli dagen efter en tävling när jag har problem med pollen. Jag försökte hålla mig under pulszon fem igår vilket jag lyckades med och då blir det ju inte heller att man hyperventilerar så extremt, det var nog en bra taktik för uppenbarligen sparade jag lite på luftrören tack vare detta.

Imorrn är det mtb som gäller på BCA:s klubbträning, det lär bli svettigt så nu är det bäst att ladda på med ny energi, vi hörs...

Målsättningen för dagen var att få en bra genomkörare och försöka få tillbaka lite feeling för att köra XC igen, för att göra en lång historia kort så blev det en lyckad dag. Inget resultat att skryta med men jag tog mig imål, blev trött och hade rejält kul. Mission completed med andra ord.

Nu hoppas jag att jag vaknar imorgon utan förstörda luftvägar för på schemat står det racerdistans och det vill jag absolut inte missa nu när det utlovas nästan "thailandsvärme" här på hemmaplan... ☀️☀️☀️