Lite svajigt...

Igår var tanken att jag skulle cyklat distans på morgonen med racern men när jag vaknade och såg att det bara var fem plusgrader så skippade jag omgående dom planerna, någon måtta får det allt vara på lidandet så morgonpasset förbyttes till trädgårdsarbete istället. 

Nu gjorde ju detta ingenting utan snarare tvärtom då trädgårdsarbetet som först var planerat till eftermiddagen nu fick ge plats för en tvåtimmars mtb runda senare på dagen istället, då dimman skingrats och solen väl kom fram och bjöd på härliga 17 grader. Känslan var seg precis som i förrgår så den korta formkänsla som infann sig under några dagar förra veckan verkar vara över för denna gång. Inte så konstigt kanske då jag inte tränat så värst mycket sedan jag var sjuk, jag är ju bara i början på vägen tillbaka igen och får väl inse att det blir lite svajigt såhär i början innan formen stabiliserar sig. Idag vilar jag helt från träning så får vi se hur det känns imorgon då det ska köras 40/20 intervaller på monarken...

(null)
En skön runda igår eftermiddag även om benen var sega som bara den...

(null)
En liten "sittning" på bergsknallen framåt kvällskvisten...


Jag fegade ur...

Det blev ingen efteranmälan för mig nere i Varberg igår, jag har ju inte kört XC på några år nu och det känns som att utvecklingen har sprungit ifrån mig gällande banornas karaktär. Varbergs bana har alltid varit en favorit och jag har faktiskt vunnit där två gånger fast det var många år sedan nu, nu var det i stora delar samma varv som alltid fast med några nya "tillägg" och en liten förlängning.  Det är just de här nya "tilläggen" som jag inte behärskar, höga dropp och ännu högre hopp med fritt fall är inte riktigt min melodi och faktiskt inget jag är sugen på att lära mig heller. Inte nu vid en ålder av 55 år, gammal och klok kanske... Nästa chans kommer om några veckor i Ulricehamn, jag får väl se till att träna mycket i skogen nu fram tills dess så att jag inte fegar ur där också...

Nu blev gårdagen en trevlig tillställning ändå då vi i första hand var där för att heja fram Filippa, Maddes brorsdotter. Dessutom hade vi ju med oss vår egen sonson Casper som så sakteliga ska introduceras till cykelsporten, Filippa körde starkt i nybörjarklassen och casper hejade så det ekade mellan björkarna. Soligt och fint väder bjöds det på och otroligt mycket folk på plats fick njuta av ett fint arrangemang, nu är säsongen igång och snart är jag igång också...

(null)
En glad skit på väg till cykeltävling...

(null)
Så kom den gamla hundburen till användning igen, en säker förvaring av sovande småbarn...

(null)
En starkt cyklande Filippa...

(null)
Själv fick jag mig en sväng på hojen framåt kvällskvisten och det var faktiskt lite mer än modet som saknades igår, jag var lite seg i benen efter några bra träningar tidigare i veckan så det var nog bra ändå att jag stod över gårdagens race. Nu har jag några veckor på mig att få upp farten igen...

Roadtrip...

Årets första roadtrip startar i eftermiddag och husbilen står på uppfarten redo för avfärd, normalt sett brukar vi redan ha varit iväg några helger vid denna tiden men sjukdomar och kyligt väder har gjort att premiärturen blivit något fördröjd. Nu blir det ingen längre sväng denna gång utan vi ska bara ner till Varberg och agera hejarklack åt Maddes brorsdotter som ska tävla mtb, vår egen "lilleman" sonsonen Casper tar vi också med oss då det är hög tid att introducera honom i cykelsporten, han fyller ju trots allt två i augusti...

Självklart följer min egen cykel med då jag har tänkt att köra runt några varv på banan ikväll och kanske, kanske, kanske... efteranmäler jag mig och kör racet imorgon. Jag har känt mig förvånansvärt pigg de senaste dagarna och även om det är långt kvar till någon riktig tävlingsform så känner jag mig lite sugen på ett träningsrace nu när kroppen börjar piggna till igen.  Jag får väl bara starta med inställningen att det är just för den bra träningen jag kör och ingenting annat, banorna lär vara torra och vädret går ju inte att klaga på så det ska väl inte vara så svårt att ge sig ut i terrängen och ha kul i en timme...

(null)
Igår genomfördes årets första pass i kort/kort, åtminstånde här på hemmaplan...

(null)
Årets officiella kollektion för Mitsubishi mtb challenge finns nu ute i webbshoppen hos 8848altitude. Snygg & klassisk design, så snabbt in och shoppa nu ni som vill se riktigt snygga ut redan till premiären i Skövde. Självklart finns allt att köpa ute på tävlingarna också...


Vändningen...

Jag kände väl redan i söndags på helgens distansrunda att nu har det äntligen vänt och igår fick jag ännu en bekräftelse på att kroppen är frisk och redo för lite hårdare belastning. Tanken var att jag skulle köra BCA:s klubbträning ihop med någon av ungdomsgrupperna för att få lite rolig stigcykling tillsammans med likasinnade, men först ville jag köra lite pulshöjande intervaller själv så jag cyklade ner till knallestensvarvet och körde tre tiominuters sweetspottare med en riktigt bra känsla. Därefter rullade jag upp till kransmossen för att möta upp vad som måste varit minst 80 talet förväntansfulla ungdomar med ledare fördelat på fem grupper som skulle ut åt olika håll i terrängen.

Jag kände mig överraskande pigg efter mina tre 10 minuters "uppvärmningsintervaller" så jag hängde på den snabbaste gruppen som också skulle köra intervaller. Vi gav oss iväg ner till knallestensvarvet igen där vi började med fyra korta intervaller på ett tekniskt varv, full fart över stock och sten under ca 2-3 minuter med maximal intensitet och puls upp i zon fem. Jag hade en förvånansvärt bra känsla även här så när vi rullade vidare till nästa ställe där tre stycken 4-5 minuters fartintervaller på grusväg skulle köras så var jag fylld av possitiv energi, tre stenhårda intervaller senare så kan jag sammanfatta gårdagens träningspass som ett av de bättre det här året. Självklart saknas lite fart och form med känslan i kroppen var ändå på absolut toppnivå, nu kör vi järnet...

(null)
Gårdagens pulskurva...

(null)
Gårdagens pulszoner...

(null)
Gårdagens gäng...

Äntligen...

Idag vågade jag mig på att köra ett lite längre distanspass för första gången sedan jag kom hem från Thailand för fem veckor sedan och sedan dess varit mer eller mindre konstant sjuk, och äntligen så vågar jag väl säga att jag har tränat på riktigt. Jag har ju visserligen rört på mig lite försiktigt en eller två gånger mellan de återkommande förkylningarna men inte så att man kan kalla det träning...

Dagens runda blev närmare 120 km tillsammans med min gode vän Pauli, jag hade en helt underbar känsla i kroppen från allra första tramptaget äntligen känns allt som det ska. Jag har varit igång några dagar innan idag med lite lättare aktiviteter men med dagens pass så kändes det tydligt att jag tog ett rejält steg på vägen tillbaka, det är visserligen långt kvar till någon storform men nu är jag inte nere på botten längre. Vägen tillbaka har börjat på allvar och nu är det nog dax att börja strukturera upp träningen igen utifrån en plan, sommarens stora mål ligger kvar som förut och med några små justeringar i planeringen så har jag fortfarande höga förväntningar på mig själv, trots allt...

(null)
Vad gör väl lite dis när man äntligen får cykla på riktigt...

Fredag den 13:e

Ingen otursdag igår inte, snarare tvärtom. Stack iväg på eftermiddagen och körde några varv på BCA varvet borta på kransmossen, jag blev väldigt positivt överraskad över hur torrt och fint det var ute i terrängen, det hade jag inte riktigt väntat mig då snön låg djup bara för någon vecka sedan. Det var faktiskt torrare än vad det är många gånger mitt i sommaren. 

Jag har inte mycket till form för tillfället eller snarare ingen form alls för att vara ärlig men jag blir starkare för varje dag och igår hade jag riktigt kul ute i skogen. Kanonväder och kanonstigar, nya kläder och nyputsad cykel. Ja det var den bästa fredagen på väldigt länge, fler sådana dagar tack...

(null)
Underbart kul...

(null)
Kruttorrt i skogen...

(null)
Den lilla stenkistan...

(null)
Fler sådanahär dagar tack...

Tre gånger

En gång är ingen gång, två gånger... nja... Tre gånger däremot, då börjar det likna en vana och nu har jag rört på mig tre dagar på raken utan bakslag,. Kan det vara så att jag äntligen är på gång igen, ja jag hoppas verkligen det. 

Idag blåste det halv storm ifrån norr och känslan i benen ska vi inte tala om, herrejösses vad man tappar på en månad. Men solen sken och humöret var på topp, skitsamma att jag knappt hade styrfart bitvis, jag njöt av varenda meter och när jag kom hem jobbade jag en timme med veden som jag har liggandes på baksidan. Det känns som att kraften i kroppen är på väg tillbaka och jag tänker inte så mycket på att vägen tillbaka till någon som helst form att tala om kommer bli lång, jag är bara oerhört glad att jag kan träna igen...

(null)
En liten paus vid komskälet...

Monday checklist...

(null)     
Monday checklist på en tisdag, funkar bra det med...

Vad gör man ???

Ja vad gör man när det inte funkar att cykla ens ett lättare pass innan man återigen blir sjuk, efter lördagens väldigt lugna tur på knappt två timmar så var ju tanken att jag skulle våga mig på ett första lite längre distanspass ihop med alla andra cyklister här i stan som hade gemensam träningshelg. Nu blev det inte så... i lördagskväll fick jag frossa och feber igen och igår låg jag återigen förkyld i soffan, ett litet plåster på såren var ju att Paris Roubiax visades på Eurosport och det från första tramptaget.  Cykel på tv och att läsa cykeltidningar, det är det närmaste jag kommer min favoritsysselsättning för tillfället.

Nu har jag varit sjuk såpass länge att nästa mål för min egen cykling det är att bli frisk åtminstånde till första maj helgen då vi drar till Tilsvidehegn i Danmark för en långweekend, där ska cyklas mountainbike på "blå spåret", det ska ätas smörrebröd som i sin tur ska sköljas ned med en go dansk pilsner och förhoppningsvis blir jag snart såpass frisk så att jag åtminstånde kan jobba tillbaka lite ork i kroppen efter en helt bedrövlig månad. Annars får jag väl ta med stödhjul till Danmark...

(null)
Dagens cykelrelarerade aktivitet...

Drygt fem mil...

Vila igår och drygt fem mil på racern idag, både vilo och arbetspuls visade äntligen på normala värden idag och det enda som störde lite var att jag fick jäkligt ont i ryggen. Jag har ju inte suttit på racern sedan tour de Phuket för en månad sedan så lite ovana är det väl men jag upptäckte också att sadelhöjden var en halv centimeter för högt, det är nu åtgärdat och känner jag mig pigg imorgonbitti så hänger jag nog på det gemensamma distanspasset på 10-12 mil i ck Olympics regi. Det är hög tid att få lite mil i benen nu...

(null)
Nästan hemma efter dagens runda...

Samma visa idag...

Efter ett lugnt monarkpass utan intervaller på 50 minuter följt av 10 minuters jogg på bandet, alltihopa på en ansträngningsnivå som normalt borde varit lågt i pulszon två så visar träningsbelastningsvärdet på min garmin även idag på mycket hög belastning.

Det är lurigt det här, jag känner mig visserligen lite ringrostig efter några veckors sjukdom men det känns ändå inte dåligt på något vis, pulsen är fortsatt onormalt hög när jag anstränger mig men vilopulsen på morgonen är helt OK och så är det det här med träningsbelastningen, jag vet ju hur hårt jag brukar behöva köra för att hamna såpass högt som 97 på skalan och då borde jag definitivt inte hamna där uppe efter dagens pass.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro, garmins mätningar är kanske inte helt tillförlitliga men för säkerhets skull så blir det en vilodag imorgon. Sedan får vi se om jag vågar köra de två långa distanspass med ck Olympic på 15 resp 10 mil som planerat i helgen eller om jag kanske börjar lite försiktigare då läget nu är som det är...

(null)
Jag gillar att avsluta med en kortare jogg på bandet...

(null)
Lugnare pass idag men högre värde än igår ??



Lite lurigt ??...

Idag provade jag lite försiktigt att ta i aningens lite hårdare på monarken nere i garaget för att se hur kroppen reagerar efter min sjukdomsperiod, 3x10 minuter sweetspot och som avslut 15 minuters jogg på bandet. En ganska ok känsla i kroppen men lite väl hög puls gör mig lite orolig, när dessutom garmins träningsbelastning efter passet visar väldigt högt värde trots ett INTE speciellt hårt pass så blir man fundersam. Jag hade tänkt köra likadant imorgon igen men kanske får jag hålla igen ytterligare någon dag, det blir väl till att kolla vilopulsen imorgon och ta beslut utifrån vad den visar. Jag vill inget annat än att komma igång ordentligt nu men samtidigt gäller det väl att ta det lite försiktigt såhär i början...

(null)
Ett inte allt för hårt sweetspot pass...

(null)
Fast det här värdet säger något helt annat ??...

Påskhelgen...

Äntligen har jag kommit igång igen efter influensan, påskhelgen inleddes i torsdags med en sväng utomhus på isiga grusvägar. I fredags blev det en riktigt lång promenad i skogen och sedan har det fortsatt med tre lugna cykelpass. Två inomhus på monarken där jag även avslutade med lite lätt jogg på bandet och igår ett utomhus pass i vårsolen.

Ingen pulsmätning och inga watt utan bara lätta aktiviteter för att få igång kroppen igen, idag vilar jag och sedan blir det ett par dagar nere i garaget igen, kanske med lite högre puls men ändå inga hårda intervaller, inte ännu. Vädret ser lovande ut till veckoslutet så med några fina långpass i benen hoppas jag kunna pressa på lite hårdare igen nästa vecka...

(null)
Isiga grusvägar...

(null)
Ett varmt garage...

(null)
Igår blev det asfalt...

Feberfri...

Efter den värsta influensa jag någonsin haft med hosta, värk i både kropp och knopp samt fem dagar med över 40 graders feber så var jag igår äntligen nere på normala kroppstemperaturer igen. Puh vilken pärs säger jag bara, det var nog tur att jag har en bra grundfysik för annat hade jag nog fasiken dött, åtminstånde kändes det så under några dagar...

Jag är fortfarande väldigt svag och smått rosslig i luftvägarna så jag avvaktar lite innan jag vågar anstränga mig igen men däremot ska jag försöka komma igång och röra lite på mig redan idag, typ promenera en kvart på löparbandet nere i garaget och det blir en utmaning nog så tuff efter att ha varit totalt utslagen och sängliggande under mer än en veckas tid. 

Ja, så är läget för tillfället och nu kan det bara bli bättre, ser fram mot vårvärme, barmark och att komma ut på cykeln igen...

(null)
Igår kom husbilen hem från vinterförvaringen så nu får gärna våren infinna sig...


Från toppen till botten...

Ja, det blev nästan som "fritt fall" när jag kom hem från Thailand, först en veckas förkylning och när jag väl trodde det var på väg att gå över kom influensan från helvetet och slog klorna i mig. Jag lever men det är inte mycket mer, uppdaterar med roligare inlägg när det blir dax...

(null)
Inte så stark idag...