Idag var det jobbigt att köra 15 minutare, dels satt nog gårdagens stenhårda 30 sekundare kvar i benen och dels gjorde nog den extra långa uppvärmningen på en timme tillsammans med Madde att jag när jag väl började ta i lite inte hade så mycket energi kvar i kroppen att sprätta med. Jag brukar ligga högt i zon 3 och ibland in en bit i zon 4 på dessa intervaller men idag var det på gränsen att jag ens klarade att ligga in i zon tre överhuvudtaget. 

Men, men... Dom blev genomförda och det som inte dödar det härdar heter det ju...

Igår var vi uppe på matmarknaden i gamla Takua pa som är återkommande varje söndag och fyllde på matförrådet lite. En trevlig söndagsutflykt där man både kan gå och provsmaka lokala delikatesser i alla stånd samt handla med sig hem lite godsaker så att man klarar sig några dagar frammåt. Det finns alltid mycket gott där så det är väl värt ett besök...

Imorse körde jag först 30 km med Madde innan jag släppte av henne hemmavid och fortsatte ut på min egen 3x15 minuters intervallrunda som tar ytterligare 90 minuter...

Små mini samosas med olika fyllningar för 1kr stycket...

Meloner i massor...

Alla byborna är ute på gatan och säljer något hemlagat...

Många gamla tanter...

Vi fick med oss lite sushi hem, även dessa för 1kr stycket...

Karaoke underhållning på torget...

Gött att va igång igen, 60 km blev det imorse inklusive 8 st 30 sekundare på absoluta max, efter 20 sekunder är man helt död och resterande 10 sekunder på varje blir en ren "efterdödenupplevelse". Sedan tar det ytterligare en minut innan man syresatt hjärnan såpass att man överhuvudtaget ser klart igen. Underbart...

På väg ut imorse...

Börjar med sovmorgon, jag sov ända tills 0730 imorse. Sedan en kopp kaffe i vanlig ordning medan jag väntade på att Madde skulle vakna och efter det dagen till ära en ordentlig frukost för omväxlings skull.

Lite slappande på förmiddagen och sedan ner till stranden för massage och lunch, tillbaka till huset en timme och sedan hem till grannarna Ron & Lynda Morisson för lite eftermiddagsfika. Ytterligare några timmars slappande hemma i huset och snart iväg på middag några hundra meter neråt gatan. Gårdagens idol på TV4play får sedan avsluta denna vilodag, imorgon gasar jag på igen...

En stadig frukost...

Massagehyddorna väntar...

Ett kort besök på stranden...

Temperaturen stiger...

Ron bjöd på sin beryktade morotskaka till eftermiddagsfikat...

En annan granne (Bosse) har nyss hjärtopererats och visade stolt upp sin alldeles färska tatuering över ärret...

Äntligen fredag, Madde kommer snart och imorgon väntar en vilodag. Det får nog bli ett par glas rött till middagen ikväll för att fira lite.

Av dagens planerade 6x4 vo2max intervaller blev det bara fyra körda, kraften tog slut helt enkelt. Jag provade idag att köra detta hårda pass utan frukost som ett test att se vad jag orkar och hur kroppen reagerar. Jag kom inte riktigt upp så högt i puls som jag ville, det tog stop vid 90% av max på alla fyra intervaller idag och om det beror på låg energi får jag väl utvärdera senare. Det är inte alltid jag kommer högre i puls även om jag ätit före men det är intressant att testa olika varianter och nästa gång blir det frukost före så får vi se om jag får upp pulsen högre eller orkar fler...

Jag läser om "black friday" överallt, här är det bara fredagsmys...

Full moon men inget party, klockan är snart nio och jag är på väg att lägga mig. Värmen tar hårt på en gammal man och så har jag ju cyklat en sväng också. Nästan nio mil blev det i förmiddags och solen stekte som aldrig förr från en klarblå himmel, idag fick jag faktiskt stanna och fylla på med vätska trots två flaskor. Vissa dagar är svettigare än andra helt enkelt...

Imorgon är sista träningen innan vilodag och då väntar 6 st 4 minutare, det är bara att "kötta" på som vi säger i verkstaden på Sportsonborås. "Kötta" högen så är dom snart gjorda alla sex och jag kan ta en välförtjänt vilodag.

Så kommer ju Madde imorgon också, det blir nice med lilla älsklingen på plats...

Vi har en trädgårdsmästare som är en jäkel på att "palla" kokosnötter från grannens odling...

Fullmåne men inget party, här går vi och lägger oss tidigt...

Två koppar varje morgon är min perfekta start på dagen, snart ut på cykeln igen och sen rullar det på i några timmar. Idag väntar en 9 mils distansrunda i låg zon utan några konstigheter, bara ut och rulla liksom. Igår däremot köttade jag på med ett antal 60/90 intervaller och dom känns i benen idag så det ska bli lite skönt att "bara" rulla ur lite...

2:a koppen...

Det är fint när solen går upp bakom huset och börjar lysa ner i trädgården, älskar att sitta här under den timmen på dygnet...

Det dök upp lite fina bilder på ett MTB forum på nätet igårkväll, det är ju alltid kul så här nedan kommer en liten kavalkad från tävlingen. 

Dagens träning bestod av mina favoritintervaller här nere, 3x15 minuter svider så gött i benen och gör mig så stark så jag bara älskar dom. Just dessa intervaller kör jag alltid på samma runda och jag har mina referenspunkter att jämföra med. Nu var det ju första gången idag så jag gick inte in för att sätta nåt rekord eller så men jag låg inte många meter efter ett toppresultat. Det bådar riktigt gott inför resten av vintern...

Strax innan start...

Bra organiserat med riktigt många vätskestationer, framförallt skönt att få nåt att hälla över sig i svalkande syfte...

Den jagande klungan...

The leader...

Vaknade redan kl 0600 och sitter nu här med morgonkaffet och bara väntar på att få komma ut på cykeln, helt sinnessjukt vilken energikick man får här nere. Detta skulle aldrig hända hemma i Sverige.

Nu är tillvänjningen färdig och i dag är första passet på vinterns träningsschema, nu kör det igång på riktigt...

Mysmorgon...

Ha en riktgt dag därhemma...

Ja idag händer inte mycket, lite vila står på programmet efter gårdagens urladdning. Kanske ett kort & lätt joggpass i kväll innan middagen. Annars har jag suttit och gjort färdigt träningsplaneringen fram till jul, fyra tuffare veckor väntar innan julhelgen kommer med en lättare återhämtningsvecka.

Nästa race blir den 13:e december nere i kok khloy ca 60 kilometer härifrån, också det ett långlopp men här har jag har inte koll på exakta distansen ännu. Så nu har jag några veckor på mig att vässa till formen ytterligare lite, trots att jag vann igår så kändes det inte riktigt som det brukar men med en analys av gammal träningsstatistik från föregående vintrar har jag nu spikat en plan för hur jag ska plocka fram det som fattas... 

(för att även känslan ska vara på topp)

Min inflammation i axeln/skuldran har jag fortfarande känningar av trots en kortisonspruta innan jag åkte och nu i helgen så var hotellsängen ganska hård och jag vaknade med ordentliga smärtor i axeln efter att ha sovit på sidan. Jag har inte kunnat göra någon yoga på väldigt länge pga detta och jag som normalt är ganska böjlig och mjuk börjar  nu stelna till som en gammal gubbe. Lite ont i ett knä har jag också fått antagligen i brist på stretch & yoga. Jag får nog ta tag i detta nu, kanske improvisera lite och göra de övningar jag klarar av innan jag förvandlas till en riktigt gammal och stel gnällspik.

För det kan väl inte vara så att det är helt vanliga åkderskrämpor som börjar visa sig...

Händer inte mycket idag...

Planen för resten av året...

Det är bra att ha en plan att följa och jag följde den till 100%, nästan...

Det visade sig att varvet var lite mer böljande än man kunde tro på banprodilen så jag kunde inte riktigt hålla igen tyglarna hela första halvan av varvet som jag tänkt. De gånger det blev lite motlut så pressade jag på för att eventuellt trötta ut lite konkurrenter och några gånger fick jag en liten lucka men jag satsade aldrig allt i ett sådant tidigt läge. Fick jag en lucka så körde jag på i en 80% ungefär och räknade då med att de jagande fick ligga på kanske 90% för att täppa till luckan, fördel mig alltså...

Det blev några sånahära småryck från ca 20 till 40 kilometer men när vi vid ca 45 km svängde kraftigt vänster och fick vinden i ryggen samtidigt som en lång slakmota uppenbarar sig framför oss, ja då bestämde jag mig för att nu eller aldrig (helt enligt planen)...

Jag körde på vad jag orkade upp för slakmotan och fick den lucka jag ville ha för att våga satsa vidare. Ner med armbågarna på styret och pumpa på med tyngsta växeln, det var inte lätt och det tog sin tid men till slut blev luckan såpass stor att jag inte längre såg klungan som jagade. För det var en stor klunga som jag lämnade bakom mig, 45 st H-40 gubbar som startade ihop med dam elit, H-60 och juniorer och hade dom bara haft vett att samarbeta så hade dom kört ikapp mig men det vettet har dom inte ännu och det är jag väl medveten om...

Lite sega blev benen på slutet och lite orolig blev jag allt att det skulle komma ett "snabbtåg" bakifrån men när jag inte såg någon förföljare på den långa raksträckan bakom mig när jag passerade 5 km skylten, ja då kändes det rätt gött faktiskt...

Det var ett tag sedan jag besökte en prispall så dagens seger kändes extra bra för motivationen...

Frukosttältet imorse, som alltid bjuds det på både frukost före samt varm mat och frukt efteråt...

Gruppfoton skulle tas...

Sedan började invigningen med värsta paraden...

Efter lastbilen kom orkestern...

Sedan kom "pokalbärarna"...

Militären ville vara med...

Och sist alla byns cyklister, och notera att dessa INTE var med och tävlade...

Dom ville bara vara med i tåget...

Jäkligt nöjd efter målgång...

Ännu nöjdare på podiet...

Ett snabbt race med en fullgung MTB och 40 km solo...

För första gången användes engångschip vilket innebar att vi också för första gången fick en resultatlista med tider...

Nu är nummerlappar hämtade och jag körde ut en mil och vände för att känna på avslutningen inför morgondagen. Ja hur ska jag lägga upp det här nu då, det är frågan...

Sista milen får vi plats 10 cyklister i bredd ända in över mållinjen och jag har definitivt fördel av en spurtuppgörelse, jag vet att jag är en bra sprinter och dom små thailändarna väger knappt över 60 kilo nån av dom och det är inte mycket att trycka till med i en spurt.

Men... Det blir ett ganska tråkigt race om man ska rulla runt i 85 km för att göra upp i en spurt sista kilometern så vad gör jag. Det verkar inte vara några backar att tala om så ska jag gå iväg så får det bli på platten och där är dom som ett frimärke på ryggen på en när man försöker. Kommer man loss i ett mindre sällskap så drar dom inte en meter när jag går åt sidan så ska jag gå så ska det vara ensam. Det har jag gjort många gånger förr fast på tuffare banor och då har det oftast räckt med en hårdkörning i ett tufft parti för att komma iväg, men nu finns ju som sagt inga tuffare partier imorgon...

Efter förra helgens kollaps vet jag inte riktigt var jag står, var det enbart värmen eller är jag inte bättre i vinter, jag har ju inte den bästa sommaren i ryggen precis. Ja det återstår att se... 

45 gubbar i H-50 klassen...

VIP tält till morgondagens invigning av Prinsen...

Som vanligt många utställare på plats...

Tre timmar senare är vi på plats i Weingsra, start och målplatsen för morgondagens race. Vi kom söderifrån vilket innebar att vi kom in på banans sista 10 kilometer och jag säger bara det, pankaksplatt...

Stor och bred väg som i stort sett är spikrak och pankaksplatt sista milen, jag hoppas verkligen det är lite mer varierat och utslagsgivande längre ut på varvet annars blir det svårt att avgöra på något annat sätt än genom att vinna en stor klungspurt.

Vi tog en lunch innan vi checkade in och den bufferestaurangen har nog aldrig haft besök av en turist förut. Men det är ju en stor del av charmen när man är ute på tävlingar såhär, man hamnar ofta på ställen där få turister sätter sin fot. Buffén kostade 10 kr...

Bra boende har vi också bara några hundra meter från start och mål, rent & snyggt och med  wi-fi för en hundring. Nu ska vi softa en stund och kl 16.00 öppnar nummerlappsutdelningen, då cyklar vi dit ombytta och passar på att rulla runt lite i omgivningarna också.

Uppe vid rastplatsen imorse i väntan på att bli upphämtad, wi-fi, kallt dricksvatten, kaffe, toa och det fanns t.o.m en fotpump som inte ens var fastlåst. Mycket bra service...

Det är på sånahära ställen den absolut bästa maten finns, plocka vad du vill för en 10:a...

Bra boende i en typ radhuslänga med egen carport för en hundring...

Jag ska strax ta cykeln och rulla upp till vår nya "rastplats" i byn där jag blir upphämtad om en stund för vidare färd över till östkusten. Tävlingen går några mil söder om surathani, finns det wi-fi  där vi bor så kommer det lite rapporter löpande annars hörs vi söndag kväll.

Go helg på er...

Resting Area for cyklists, vår nya rastplats uppe i byn. Dom värnar om cyklisterna i detta landet...

Nu har jag äntligen monterat upp den nya takfläkten i sovrummet så ingen mer AC på nätterna, skönt...

Om en stund blir det finmiddag nere på Nam Khem marina, det är mina grannar från Canada, Ron & Lynda Morrison som bjudit med mig och nu börjar laddningen inför söndagens race. Det kommer bli många rätter att dela på och ikväll blir det ett stort lass ris också, dessutom har jag av en annan granne fixat ett paket havregryn. Bara tillåtet att intas vid speciella tillfällen som tex inför en tävlingshelg...

Så om jag gått på fettförbränning sedan i måndags så blir det andra bullar från och med nu och fram tills söndag morgon, nu ska det frossas...

Nu fläktar det gött...

Då var sista passet avklarat innan söndagens MTB marathon, imorgon bitti åker jag över till östkusten och på eftermiddagen blir det väl en kortare rekognisering där jag ska kolla in sista halvmilen av banan. Bara för säkerhets skull om det blir en spurt...

Nu är jag så redo jag kan bli...

Jag cyklar vanligtvis ut kl 0800 på morgonen och nu är tiden inne men jag sitter fortfarande här med kaffet och surfar runt lite på nätet. Tog en halvtimmes "snooze" i morse istället för att hoppa ur sängen direkt.

Idag ska jag bara rulla två timmar så jag behöver ju inte stressa iväg liksom. Jag har haft lite morgonmek också och bytt tillbaka till 36 klingan, den kan nog behövas till söndagens race som troligtvis blir väldigt snabbåkt.

Nymekad cykel som bara väntar på att få rulla iväg, jag får väl göra mig klar nu innan den försvinner utan mig...

Och så börjar det igen, just som jag skulle gå neråt gatan och hämta hem lite middag. Ja ja det är väl bara att ta paraplyet och traska iväg...

Andra skyfallet idag...

Ja dagarna går fort och man börjar komma in i den rätta lunken så sakteliga. En massage nere på stranden efter träningen och en sen lunch på det, sedan upp till marknaden i byn för att fylla på kylskåpet med lite mat och dryck. Nu är det strax middag och imorgon börjar vi om från början igen...

Det kom en eftermiddagsskur idag med men den drog över lika fort som den dök upp...

Ett besök uppe på marknaden för lite proviantering...

Sakta men säkert anpassar jag mig till värmen och tidszonen, nästan nio mil imorse utan frulle och med bara två små vattenflaskor. Första två timmarna låg jag på och försökte hålla så hög fart som möjligt utan att gå över 70% av maxpuls, sedan mattades jag något men ingen "väggning" eller problem med värmen. Jag hade t.o.m lite vatten kvar när jag kom hem till huset.

Skönt att fått till ett hyfsat långpass innan tävlingen på söndag, då blir det ungefär lika långt fast det lär väl gå fortare antar jag. Ett ganska platt varv med bara några korta men branta backar är vad som väntar, åtminstånde enl banprofilen som jag sett på nätet.

Men sedan det är ju inte alltid som en banprofil stämmer överens med verkligheten till 100% så jag hoppas att de små backarna är brantare och jobbigare än vad dom ser ut att vara.

Normalt sett så föredrar jag hårda banor här nere då det gynnar mig bäst, thailändarna är ganska defensiva cyklister. Speciellt på snabbåkta långlopp och är varvet för lätt blir det oftast ett ganska tråkigt race där dom flesta bara vill ligga på rulle och helst inte dra en meter, förutom när det går i slowmotion...

Lite drygt tre timmar i morse...

Big Buddha utanför byn Kapong...

Då var jag igång med morgonträningarna igen, först ett par koppar kaffe och sedan ett par timmar på hojjen, det kändes bra så jag körde en 15 minuters "sweetspottare" mot slutet av passet och där låg jag runt 35 km/h i snitt utan att gå över zonen. Ingen frukost och en flaska vatten på passet, det går framåt...

För att återkoppla lite till gårdagens inlägg om olika energikällors effektivitet vid extrem värme. Det var ju så att från fettet så är det marginellt med energi som går åt till värmereglering vilket innebär att en väldigt stor del av resursen kan (och jag skriver kan) användas till att ta sig fram på cykeln så snabbt som möjligt. Därför ska jag effektivisera kroppens förmåga att använda just denna resurs.

Kolhydrater är bäst när det verkligen gäller men det går åt en hel del till värmeregleringen också så här gäller det att ha välfyllda depåer på tävling.

Proteiner var det största energikällan för värmereglering i kroppen med upp till 30% i normalfall och ännu högre vid extrem värme. Här är en detalj som jag inte förstått förut men ändå haft nytta av. Jag äter väldigt mycket nötter och ägg här i Thailand, mycket mer än hemma och det är antagligen en av anledningarna att jag klarat värmen såpass bra förstår jag nu. 

Mycket proteiner och nyttiga fetter, en effektiv fettförbränning p.g.a ingen frukost innan träning och att fylla på med extra kolhydrater inför tävling. Ja här har jag nog konceptet för framgång kommande fyra månader,  (eller åtminstånde för att slippa få värmeslag) Det är väl tur att jag bor i en by där dom odlar cashewnötter...

Ett bra morgonpass idag, lite mulet men fortfarande varmt & skönt...

Ja då har man varit nere på Phuket och gjort lite ärenden, vi fick leta i några affärer innan vi hittade takfläkten som jag ville ha. Sedan blev det lite småhandlande till några andra grannar här i byn, vi bor ju ute på landsbygden och ibland är det svårt att hitta allt man behöver här uppe, då blir det till att åka bil en bit och alla hjälps åt om det är något som någon annan behöver. 

Men nu får det allt vara bra med bilåkande på ett tag, en timme taxi till hotellet i fredags när jag landade, tre timmar taxi hem till huset i söndags kväll och nu över fyra timmar t.o.r idag till Phuket igen. Fast imorgon blir det en liten tur ändå då jag ska ner till khao lak för att träffa min kompis Toy, han ska hjälpa mig med anmälningar till några tävlingar och han hade även fixat sjuts åt mig med en annan cyklist från grannbyn som ska köra samma tävling som mig på söndag. Det var ju toppen för då slipper jag hyra bil och krånglet med att hitta dit då det är ca 20 mil härifrån och i ett område jag aldrig varit förut.

Jag kom inte ut på cykeln idag förrän sent på eftermiddagen och det blev en timmes cykling som kändes helt ok, imorgon ökar jag på en timme och sedan ytterligare en timme på torsdag. Kanske provar jag med någon 15 minuters intervall på sweetspot under dessa pass och känns det bra så kör jag lite hårdare intervaller på fredag för att sätta fart på pulsen och flåset igen,  sedan hoppas jag kroppen svarar på söndag då 85 km långlopp väntar...

Det finns några riktigt bra "gaturestauranger" nere på Phuket och som brukligt när vi är där så köpte vi med oss lite delikat anka hem...

Äntligen efter en lång dag i bilen fick jag komma ur på cykeln och sträcka på benen lite, skön känsla...

Lika säkert som att det kommer eftermiddagsskurar under november månad är att man alltid vaknar till solsken. Bästa tiden på dygnet är när solen går upp och jag får njuta av dagens första kaffe.

Eftermiddagens pass blir bara ett lugnt rullpass på någon timme, nu backar jag tillbaka och börjar om från början med en tre fyra lugnare pass i värmen innan jag ökar på farten igen, så som jag normalt alltid gjort. 

Jag har också läst på lite om värme och energiåtgång och inser att en effektiv fettförbränning kan vara en ännu mer avgörande faktor här nere i värmen än hemma. Nu förstår jag varför jag "gått så bra" förr om åren när jag alltid kört mina träningspass här utan frukost för att effektivisera just användningen av fett som energi. Jag har nog haft en större nytta av detta än jag tidigare förstått. Så från och med igår kör jag återigen med denna teorin i bakhuvet, ingen frukost före träning förutom kanske vid de allra hårdaste passen. Om jag har rätt eller inte... Ja det har ju fungerat förträffligt förr och det räcker för mig...

Intressant läsning om energiåtgång från div källor vid stark värme...

Denna dag har gått i återhämtningens tecken. Det var skönt att vakna hemma i huset imorse och det enda jag gjort idag är att fylla på med vätska & energi samt packat upp och kommit i ordning.

Imorgon är jag nog redo för att påbörja resan tillbaka till toppen, åtminstånde här i Thailand. Det är väl bara att titta i boken och kopiera föregående års upplägg, det fungerade ju då och fungerar säkert igen tänker jag liksom...

En bild från gårdagens race...

Sitter just nu under taket på terassen i skydd för den obligatoriska kvällsskuren som lär återkomma åtminstånde november ut innan vädret stabiliserar sig fullt ut. Som tur är kommer den alltid sen eftermiddag eller kväll när jag är färdigtränad...

Det är sällan som jag har ont av värmen, tvärtom så stortrivs jag oftast i extremt varmt väder och har aldrig haft några större problem att prestera sportsligt men idag är jag en rejält slagen man, totalt utslagen...

Jag har fortfarande väldigt hög puls flera timmar efter målgången och efter en snabb lunch ute på gatan fick jag helt enkelt dra mig in på hotellrummet igen trots att det är tidig eftermiddag och strandväder ute. Nu ligger jag i sängen med AC:n på och streamar TV4 nyheterna på ipaden istället. Jag hade först bokat taxi tills imorgon bitti för att åka hem till huset i khao lak men ringde nyss och ändrade bokningen. Nu blir det hemresa ikväll istället, jag vill bara hem till min egen säng nu...

Det här dagen blev en ny upplevelse för mig...

Från sista led tog det väl ett kvarts varv innan jag var uppe och nosade på pallplatserna men sedan kom "värmesläggan" som en blixt från en klar himmel och kraften rann ur mig lika fort som svetten sprutade. Det blev en kamp mot värmen istället för mot mina konkurrenter idag och med knapp styrfart vinglade jag in i mål som 10:a av de ca 30 startande i H-50. Inga prispengar eller stora pokaler idag alltså men en liten glasbit som tröstpris det fick jag.

Att tävla i 35 graders värme bara två dagar efter ankomsten till Thailand det var nog lite för mycket begärt av kroppen tydligen. Det har ju känts bra dagarna innan men att rulla runt lite på banan och sitta på hotellet i skuggan och ladda det är en sak, när det blev allvar så blev det lite annorlunda...

Han som vann har jag mött ofta och alltid vunnit över, oftast med honom på andraplatsen så det var ju kul för honom idag att få tvåla till mig, ganska ordentligt dessutom. De övriga åtta som var före mig var också omåttligt stolta över "bedriften" att slå "farangen" (utlänningen) idag, men redan nästa helg får jag en ny chans att ta mig tillbaka till toppen och då jäklar...

Nu är det bara att åka hem till huset, aklimatiserad sig till värmen och träna på under veckan så får vi se nästa helg om jag är så här dålig eller om jag med gott samvete kan skylla dagens fiasko på "värmeslaget"...

Mina kompisar i team Winspace var där och erbjöd mig en skuggig plats under tältet...

En glasbit i tröstpris...

Så här såg anmälningslistan ut i morse när jag kom, det dök upp några fler innan start så vi var nog ca 30 gubbar i klassen...

Den ambulerande toabussen var i vanlig ordning på plats...

En timme efter målgång börjar jag piggna till aningens lite...

Men det var bra skönt att bara få ligga och titta upp i lövverket en stund efter tävlingen, det behövdes...

Det finns inget frukostställe öppet kl 0600 en söndagsmorgon så man får själv ordna till det så gott det går. Var inne på en 7-11 igårkväll och köpte cocosbröd, yoghurt, nötter och lite juice. Kaffe det hoppas jag dom bjuder på uppe vid tävlingsplatsen, jag startar "nån gång på förmiddagen" och första start är kl 0800 så det är väl bäst att vara där från start...

Ingen kulinarisk upplevelse men det ska väl hålla mig igång en stund in på förmiddagen hoppas jag...

Efter lunch cyklade jag upp till tävlingsplatsen för att anmäla mig och köra några varv. Jag kom väl ett halvt varv innan växelviren lossnade från bakväxeln och när jag sedan försökte få det att funka igen med mitt "miniverktyg" så gick det inte. Något hade hänt inne i växelreglaget och jag fick lite panik såhär dagen innan tävling.

Men som vanligt fanns det fullt med hjälpsamma cyklister på plats och en bil med chaufför trollades snabbt fram för att köra mig in till stan och den cykelaffär som lämpligt nog är med och arrangerar tävlingen. Snabbt upp i mekstället, plocka isär reglaget, i med ny vire och lite justeringar så funkade allt igen och dom ville inte ha betalt, varken för jobb eller skjuts. 

In i bilen och tillbaka till tävlingsplatsen och nu gick det bättre, körde några varv , anmälde mig och efteråt satt jag en stund i skuggan och njöt av atmosfären. Det var många på plats för att provköra varvet och en del kända ansikten ville ha sig en pratstund. Bla fick jag reda på att den fina tävligen på koh samui som jag körde förra vintern går i januari igen.

Formen känns bra och som varje år så märker jag stor skillnad jämfört med hemma, lungorna känns liksom dubbelt så stora och jag får i mig hur mycket syre som helst på varje andetag, inga stumma ben och en puls som svarar som jag vill. Det blir kul det här...

Det blir många svängar imorgon...

En hel del cyklister på plats för att provköra varvet...

Jag fick sitta under grabbarnas tält en stund för att komma undan värmen lite...

Registreringen gick fint och här saknas inte frivilliga, en för varje åldersklass...

Utkikspunkten några hundra meter från tävlingens högsta punkt...

Det får fanimej va bra nu, det springer omkring alldeles för många GALNINGAR där ute och ställer till ett helvete för mänskligheten. Jag pratar inte om religion eller etniskt ursprung, jag pratar om helt sinnessjuka och missanpassade individer som inte har något som helst existensberättigande på denna planet, som utför handlingar som någon annan gett order om. Det är kanske dax att ifrågasätta hur det kan få fortgå såhär, är det andra intressen som ligger bakom än vad man först kan tro, vem kan möjligen vinna något på dessa vansinnesdåd. För en sak är säker, det är inte de enskilda idioterna som utför dåden som vinner nåt...

Jag läste i en bok av Russel Brand (revolution) att det inte är fler än ca 80 personer som äger mer än 50 % av jordens tillgångar och att det mesta som sker har kopplingar upp till dessa personer, inte alltid direkt såklart men indirekt och följer man "vinsterna" både ekonomiskt och politiskt uppåt i leden så hamnar dom väldigt ofta hos någon/några av dessa 80 personer.

Det vore intressant att få reda på vem som vinner vad på dessa vansinnesdåd, är det politisk övertygelse eller finns det ekonomiska intressen i bakgrunden...

Solen faller och jag med den känns det som, klockan är bara kvart över sex nu men jag orkar inte kämpa emot längre. Så fort jag bytt till 34 klingan får det bli sängen...

God natt allesammans därhemma...

Incheckad och klar, snabbt ner med lite mat i magen och sedan upp på rummet och montera cykeln. Ja i den ordningen gick det och så fort hojjen var klar så stack jag iväg till tävlingsvarvet och körde ett par rundor, har man mer eller mindre suttit still i 24 timmar så är det skönt att få röra på sig lite, även om man är trött och seg.

Nu blir det slappa resten av eftermiddagen, en god natts sömn på det och sedan upp till tävlingsplatsen för registrering och ännu mer testkörning imorgon...

Det blev en pad thai gai till lunch...

Första skylten bara några meter från hotellet...

Det var ett konstigt tävlingsvarv, inte nåt tekniskt alls utan mer som en cykelcross bana med en massa snäva kurvor och många igångdrag men på en rejäl kulle så betydligt mer kuperat än cykelcross...

Jag tog några bilder på olika ställen...

Det kommer bli varmt och intensivt...

Lite lövskog...

Men som sagt kuperat, 36 klingan som jag hade på idag åker av till fördel för en 34 klinga, jag fick sega lite väl bra idag...

Då var jag äntligen på väg "hem" igen, nu lite mat och dryck samt en film sedan hoppas jag kunna sova en fem sex timmar på planet för att lättare komma in i rätt dygnsrytm. Landar lokal tid tidigt imorgonbitti i Bangkok och anländer några timmar senare till Phuket och väl där gäller det att hålla sig vaken till kvällen. Vi hörs imorgon...

Ovan molnen en alltid så skinande sol...

Ett kort stop i Helsinki, förkylningen försvann och humöret är på topp. Strax dax för etapp 2...

Det börjar rinna till ordentligt i snoken nu och jag har kallat in det tunga artilleriet, inte en chans att jag ska vika ner mig utan kamp...

Kom igen bara...

Jag har gjort en liten justering i programmet, men bara en liten en...

Jag har känt som om jag är på gång att bli förskyld några dagar, lite småsnuvig och några nysattacker men inget värre ännu så länge. Detta har gjort att jag drar lite i handbromsen inför avresan, resterande träningar skulle ju ändå inte varit speciellt hårda och nu tar jag det säkra före det osäkra och kör bara några väldigt lugna rullpass på trainern idag och imorgon, främst för att hålla igång cirkulationen lite. Blir det inte värre tills på onsdag så står joggingturen med min son Charlie kvar på schemat. Sedan väntar drygt 24 timmars resande innan jag är på plats, 24 timmar som faktiskt sliter lite på kroppen fast man inte rör på sig speciellt mycket.

Så några lugna dagar nu och mycket vatten att dricka så ska det nog gå vägen hela vägen fram till söndag...

Ett lätt rullpass framför datorn...

Denna veckan blåste förbi lika snabbt som stormen inatt känns det som, löpning igår och tre timmar MTB idag sätter punkt för en hård och bra träningsvecka. Nu återstår bara två inte allt för hårda trainerpass och ett löppass innan jag flyger iväg på torsdag. 

Jag landar på Phuket på fredag och på lördag är det inskrivning till racet samt provåkning av banan. Det känns lite overkligt att jag om bara en vecka ska tävla i värmen igen men det ska bli jäkligt kul. Jag känner mig riktigt bra förberedd och det enda som ev kan ställa till det lite är väl att starten går mindre än två dygn efter att jag landat, lite längre aklimatisering hade inte skadat men skit samma, nu är det som det är och kul ska det bli, no matter what...

Dagens vila kom nog precis i rättans tid, igår var jag på topp men idag har jag en seg feeling i hela kroppen samt en lätt förkylningskänsla som oroar lite. Kör en förebyggande behandling och hoppas på det bästa. 

Bara drygt en vecka kvar nu till race och inga direkt hårda pass som väntar så med vila idag och julmat här hemma i kväll tillsammans med familjen ska jag nog återfå lite energi.

Imorse var jag förresten och hämtade ut passen med nya visastämplar i så nu börja jag bli redo...

Ready to takeoff...

Det blev "bara" fem stycken 30 sekundare på 100% max på dagens pass men med nya wattrekord på varje intervall så får jag väl känna mig väldigt nöjd hittills med veckans träningar. Det har varit fyra hårda dagar på raken nu varav två med dubbelpass och imorgon väntar äntligen en välbehövlig vilodag. 

Nästa pass blir på lördag då jag ska ut och få lite frisk luft i löpspåret och på söndag kör jag lite längre tröskelintervaller på nya cykeln i ryahallen. En sista chans att kolla så allt är inställt och fungerar på topp innan den packas ner i cykelväskan...

Nu tar jag vila en dag...

Det har dykt upp en tävling på "hemmaplan" nere i Thailand. Idag blev jag personligt inbjuden till tour of Takola som arrangeras den 17 januari med start och mål bara ca 13 km hemifrån. Det var Saner Sang, bossen för team winspace Thailand som skickade en förfrågan via Facebook.

83 km med ett par hyfsade "knäppar" halvvägs, eller rättare sagt en "knäppa" (berget upp till khao sok nationalpark) som ska köras från två håll då vi vänder på andra sidan berget och kör samma väg tillbaka. Tur att det är breda vägar när man möts och för er som undrar så registreras man vid vändpunkten så det går inte att vända i förtid...

Jag har inte klart för mig ännu om det både är Racer och MTB klasser men normalt sett är det så på de flesta thailändska landsvägstävlingar. MTB klasserna samlar alltid riktigt stora startfält så det blir troligtvis som ett snabbåkt långlopp för min del och om inte så får jag väl låna en racer någonstans. 

Nu blev jag riktigt taggad och ska strax ner och bränna av ett antal 30 sekundare i garaget, nu jäklar...

Som alltid, en färgglad poster...

Ute vid kusten 13 km rakt västerut från "varvet" bor jag...

Bergatröja till bäste klättrare i samtliga klasser...

Gul tröja till segrarna i samtliga klasser...

Tredje dagen i rad nu med 10 st 60x60 sekunders intervaller, trötta ben men jämnare puls än igår. Från 88% av max på första till 93% på sista. Något högre watt idag också och snart är jag uppe på mina toppvärden, nästa helg kanske... Visserligen ska jag inte köra trainer då men efter en lugnare nästa vecka tror jag faktiskt att jag kan prestera på topp till helgen då jag kör Kata MTB race på Phuket, det känns såpass bra nu...

Men innan dess återstår några pass, i eftermiddag blir det ett löppass och imorgon väntar ännu ett hårt trainerpass i form av 30 sekundare med 2,30 vila mellan varje. Då snackar vi absolut max vad benen klarar, vi får se hur många det blir innan det tar stopp för en sak är då säker, jag ska inte hålla igen för att orka fler. Det får bli så många det blir, vågar nån på sig en gissning...

Dagens första pass imorse...

Att kort kan vara så hårt... 10 stycken 60 sekundare med lika lång vila mellan varje och jag är nästan död efteråt. De första tre var riktigt sega men sedan släppte det lite och pulskurvan höjdes för varje intervall, pulsen släpar ju efter lite när det bara handlar om 60 sekunders arbete så benen får ta bra mycket mer stryk äv vad pulsen visar.

83, 86, 87, 88, 91, 93, 93, 94, 95 och 96% av maxpuls blev det på respektive intervall så både pump och ben fick sig en bra genomkörare idag...

Kort & hårt idag med...

Två korta pass avverkade och båda med en väldigt fin känsla. Imorse kördes först 10 st 60x60 sekunder VO2max och trots att det var ett bra tag sedan jag var uppe och nosade på 95% av maxpuls så kändes det riktigt bra idag. Eftermiddagspasset blev drygt 45 minuters jogg med hunden och min son Charlie som sällskap, här blev det inte så hårt utan mest för att "skaka" ur benen lite.

Imorgon blir det bara ett kort pass i form av 10 st 60x60 sekunder "all in", få se om jag kan öka på procenten nåt litet slag...

Skönt att jogga ur benen lite...

Då vart denna veckan också slut och träningen har i stort sett gått helt enligt planen. Nu väntar en sista vecka med ännu hårdare träning, inte så många timmar kanske men varje pass kommer svida ordentligt...

I fredags var jag ju också hos läkaren med min inflammerade axel och fick en kortisonspruta, dagen efter var tio resor värre än före sprutan och idag var det första gången jag fick ont när jag cyklade. Jag hoppas det bara beror på sprutan och att kortisonet snart börjar göra nån nytta för nu börjar jag bli lite less på skiten.

Jag har också bokat ett sjysst och billigt boende på Kata beach bara några hundra meter från start och mål för MTB tävlingen som jag ska köra på

söndagen två dagar efter att jag landat. Det känns bra att fått det ur världen, priserna är inte vad de varit på Phuket och det är inte helt lätt att hitta billigt boende längre men 300kr/natten för ett rum på ett guesthouset nere på stranden, det är helt ok tycker jag...

Jag och Pauli körde drygt tre timmar distans idag den 1:a november och det blommar fortfarande i dikeskanterna, helt otroligt egentligen... Det var antagligen sista utepasset hemma i Sverige denna höst för nu står det kort/kort & hårt/hårt inne på trainern på programmet kommande vecka. Sista steget i en liten formtoppning inför Karon MTB race 15 november...