Timeout…
Jag tar en Timeout från bloggen ett tag, har ingen energi eller inspiration för att hålla igång skrivandet för tillfället och väljer i nuläget att fokusera på annat.
Jag finns kvar på Instagram (kjellolsen) om någon är nyfiken på vad jag har för mig…
En kort rapport…
Det blev en 9:e plats i mål på dagens deltävling i UCI world GRVL series här i Danmark, tyvärr missade jag tätgruppen redan några kilometer efter starten då vi rundade Blåvandshuk fyr nere på stranden, i den lösa sanden fick några cyklister framför
mig problem och när världsmästaren i min klass satt i täten å bombade för fullt så blev det en lucka som jag inte klarade att täppa igen. Körde igenom racet med bra känsla och faktiskt blev det riktigt kul trots riktigt grisigt underlag och extremt
kalla temperaturer…
Kollat varvet lite…
Idag var vi ett gäng som körde en social runda på stora delar av blaavandgravel tävlingsvarv.
Sand, sand å lite mer sand. Lägg därtill rullgrus, rullgrus å ännu mer rullgrus. Sedan kastar vi in vindbyar på 20 m/s och vi har beskrivningen av tävlingsvarvet klart som korvspad för oss och då glömde jag ändå morgondagens utlovade temperaturer
på 7-8 grader under hela dagen, att det blir en episk tillställning det vågar jag nog påstå…
Toppnamnen i startfältet…
Det ser ut att bli ett riktigt intressant race på Lördag med flera världsåkare i startlistan
Niki Terpstra, vinnare av bla Paris Roubaix & Flandern runt…
Kasper Asgreen vinnare av bla Flandern rund…
Mot Danmark…
Ja då var vi påväg mot Danmark för att köra cykeltävling å det med en ganska bra känsla i kroppen, andningen fungerar som den ska även om jag fortfarande är lite smått "slemmig" i luftrören, jag provade att köra ett kort criterium på
zwift vid lunchen idag och efter en ordentlig uppvärmning lyckades jag bli 2:a i B klassen med stort startfält och starka motståndare.
Det innebar att jag knep ytterligare lite rankingpoäng och ligger nu stabilt etta på Sverigerankingen för gubbar i min ålder, tittar man på världsrankningen så ligger jag 25:a i H-60 klassen. Så med dagens zwiftrace i ryggen så börjar jag bli
alltmer taggad på att det kanske går att prestera på lördagens race ändå trots inte helt optimal uppladdning veckorna innan…
Kanske på gång igen…
I förrgår dagen efter Skephult Gravel så peakade mina pollenbesvär "all time high" och jag var helt övertygad om att den kommande helgens stortävling (UCI world gravel series) i Danmark bara var att glömma, nu några dagar senare har
det vänt och idag har jag lyckats rulla runt en timme på grusvägarna utan större problem.
Eller nja, inte är jag speciellt stark inte efter ett par veckors strul med luftrören men hoppet om att kunna starta och förhoppningsvis genomföra racet på lördag lever i allra högsta grad…
Husbilen är packad och cykeln är nyservad och utrustad med nya däck och färsk tubless vätska, imorgon eftermiddag drar vi via Halmstad/Grenå till @blaavandgravel längst ut på Jyllands västligaste udde för en riktig GRVL fest i dagarna tre med
början på fredag. Tre dagars gruscykling varvat med öl, musik & festligheter, vad kan gå fel med det…
Skephult Gravel…
Igår körde jag Skephult Gravel 80km med en kropp som absolut inte ville vara med å cykla, tänkte vända efter bara någon kilometer men på något konstigt sätt lyckades jag ta mig runt hela sträckan i ensam majestät långt ute i ingenmansland. Skephult
Gravel är ju inget race utan ett riktigt trevligt socialt event utan resultatlista men efter en riktig skitvecka så känns det ändå som att jag vann något igår, en vinst för psyket…
En skitvecka…
Den här tiden på året är inge kul alls, efter förra helgens mtb race så har kroppen rasat ihop fullständigt, det rasslar å slemmar i luftrören, näsan rinner å ögonen kliar. Just nu funkar det inte ens att sitta i garaget å zwifta med någon som helst
ansträngningsnivå, jag får vara glad om jag ens klarar att sakta rulla runt i watopia i en av dom långsammaste pace partner grupperna en halvtimme eller så utan att behöva avbryta. Igår gav jag mig på ett intervallpass inomhus men det höll i typ
10 minuter sedan blev det ett stort DNF, förbannade jävla pollenhelvete 🤬🤬
Istället för träning så blev dagens aktivitet efter jobbet en långpromenad med hunden, ingen stor ansträngning då luftrören verkligen behöver vila inför helgens gravelrunda…
Fint ute i skogen…
Det här var ju skoj…
Det blev en högst oväntad vinst igår på Varbergs mtb meeting som inledde den västsvenska mtb säsongen, ingen pokal eller prispeng som i Thailand men ett cykellås kan ju också vara bra att ha.
Sonson Casper däremot tog hem en fin guldmedalj i nybörjarklassen…
Det trodde jag inte att jag skulle vinna ett XC race igen efter många års frånvaro från denna typ av cykling,
Idag vaknade jag med helt förstörda luftrör från allt damm och pollen på gårdagens race men vad gör väl det efter en översakande bra tävlingsdag, nu blir det ett lugnt återhämtningspass på zwift å sedan en vilodag imorgon innan jag drar igång
igen med sikte på UCI Gravel world series i Danmark om två veckor. Innan dess ska jag nästa helg köra Skephult Gravel race som en liten generalrepetition inför Danmark, jag kommer köra lite på "halvfart" och framförallt testa energiplanen
inför world series racet helgen därpå…
Casper med full fart in i sista kurvan…
Mtb race på gång…
Körde lite mountainbike igår hör å häpna, jag har ju anmält mig till varbergs mtb meeting på lördag så det kändes liksom att ett varv på björkehovs oranga spår kunde vara en bra idé som uppvärmning. Det var bra många år sedan jag körde ett
XC race så några förhoppningar om att "glänsa" på lördag det har jag inte men ett bra träningspass lär det väl bli…
📸 bilden är från "arkivet" och från en tid förlängesedan när det begav sig…
Premiärhelg…
Efter att jag kom hem från Thailand den 20:e mars så tog det alltså en hel månad innan jag kom ut på vägarna med cykeln igen, i helgen körde Ck Olympic sin sedvanliga premiärhelg med två långa landdvägsrundor med inslag av lagtempointervaller och
då vårvärmen påpassligt infann sig samma helg så hängde jag gladeligen på bägge dagarna.
Jag nämnde ju i gårdagens inlägg att jag varit lite seg ett tag och lördagens 130 km var riktigt tuffa för mig, igår blev det ytterligare 106 km och då jag valde att avstå dragjobbet på lagtempointervallerna och bara "åka med" på rulle så lyckades
jag komma hem med en betydligt bättre känsla än på lördagen. Nu är det bara att jobba vidare mot sommarformen…
Farten på de fyra 10 km långa lagtempointervallerna låg på 40-50 km/h och även om jag själv inte hjälpte till med farthållningen så skötte sig mig BCF Gravel med 32 mm maxxis däck alldeles utmärkt, det kommer inte vara cykeln det hänger på i sommar….
På eftermiddagen blev det lite cykelvård med sonson Casper, jag tänkte köra ner honom till Varberg mtb race kommande helg så det gäller ju att ha ordning på utrustningen.
Å kanske, kanske ställer jag själv upp i H-60 klassen om jag klarar att ta mig runt på varvet utan risk att slå ihjäl mig, det var många år sedan jag körde ett xc race å banornas karaktär idag är inte riktigt min grej. Men ska jag köra långlopps
SM i augusti så kanske jag behöver öva lite stigcykling innan, vi får se på fredagskväll efter provkörning av varvet om jag vågar efteranmäla mig🤪
Tillbaka i verkligheten…
Idag är det första racerpasset utomhus sedan jag kom hem från Thailand för en månad sedan avklarat, jag har haft en seg period med bla två avbrutna race på zwift den senaste tiden och inte gick det lättare idag. Men… jag kom iallafall runt på dagens runda
med Ck Olympic även om det var segt och det känns bra att äntligen få komma utomhus och cykla igen, 130 km stannade mätaren på idag och imorgon väntar ännu ett långpass…
Uppstart igen efter dagens fikastopp…
Kompisarna presterar 💪
Dom sköter sig riktigt bra mina cykel kompisar nere i Thailand, igår körde dom tour of Phang Nga med en seger i H-40 och ett antal pallplatser i dom övriga gubbklasserna som resultat, bra jobbat👏👏👏
Själv körde jag ett Gran Fondo på zwift för att få till ett bra å långt "gnetpass", tre timmar tog det å gnetigt var det så "mission completed" alltså…
Att leva i nuet…
Att leva i nuet är inte riktigt min grej, inte just här & nu iallafall. Jag hade hellre varit någonstans söderut å cyklat lite grusväg än som fallet är nu, att sitta här mellan fyra väggar å titta ut på den svenska våren med snöglopp som aldrig
verkar vilja ta slut…
Jag trodde jag skulle stå ut längre än såhär efter att ha längtat hem från Thailand i över en månad men det tog bara knappt 10 dagar innan jag bröt ihop totalt.
Jävla skitväder…
Bakslag…
Bakslag både vädermässigt och hälsomässigt, luftrören rasade totalt igår halvägs genom den planerade zwift sessionen nere i garaget. Jag hann genomföra ett första korta sprintrace men med stora besvär, provade ändå att starta det andra sprintracet
efter en kort vila/rullning men där tog det stopp å fick jag avbryta halvvägs. Därmed blev mitt första DNF på ett zwiftrace var ett faktum…
Kall torr luft, pollen eller om det är en förkylning på gång ja det vete tusan. Det blir till att ta det lite lungt å försiktigt ett tag så får vi se hur det utvecklas…
Första veckan på hemmaplan…
Nu har jag varit hemma exakt en vecka och kroppen börjar så sakta kännas normal igen efter den långa flygresan med tillhörande jetlagg och det har av naturliga skäl blivit betydligt mindre träning än föregående vecka…
Några zwiftpass på den nya kickr biken har det blivit varar ett par korta race och "resan" tillbaka upp på rankinglistan har därmed inletts. Jag kommer att köra en hel del zwiftpass och race inomhus under April månad, dels som formöjande
träning men också för att spara luftrören från den kalla vårluften då jag redan börjar känna av mina luftrörsproblem och pollenallergin…
Just idag känner jag mig lite extra besvärad och det är svårt ibland att avgöra om det är en förkylning på gång eller om det "bara" är mina normala pollen/luftrörsproblem som spökar, jag har kollat av vilopulsen och den är låg som om jag vore
i riktig toppform så det verkar ju inte vara någon sjukdom på gång i kroppen. Jag var lite tveksam igårkväll men jag tror nog att jag testar med ett par korta zwiftrace nu på förmiddagen så får jag se hur det känns…
Min nya träningskompis…
Sista passet…
Det har blivit en riktigt bra avslutande träningsvecka här nere och idag var det dax för den stora finalen…
Det var ett riktigt härligt event Takuapa cykelklubb stod för idag, vi var nog uppemot 200 cyklister som hade samlats för en social cykelrunda på 60 km med några fartsegment och ett backpris för dom som ville bli trötta. Uppsamling efter segmenten
med vätskepåfyllning och frukt, dessutom bjöds det på frukost å kaffe innan start och lunchbuffé efteråt.
Tack vare dom inlagda fartsegmenten så blev man ju trött också vilket jag inte hade förväntat mig så nu får jag nog ta en liten sov 😴 innan jag packar ihop hojjen…
Tisdagsmorgon…
Godmorgon på er, idag har jag bara varit ute å rullat ett par timmar innan frukosten för att komma igång lite försiktigt igen efter söndagens race och gårdagens vilodag. Det är bara sex dagar kvar här nu och dom ska jag utnyttja till ren njutcykling
utan stress, väl hemma igen blir det dax att sparka igång de hårda passen men härnere har jag i stort sett undvikit den typen av träning då jag inte velat "peaka" formen för tidigt i år, det är ju först längre fram i sommar som dom
stora målen hägrar.
Jag har byggt en stabil å bra grund som jag hoppas kunna "peaka" ifrån på ett bra sätt i sommar…
Ovan bilder visar lite allmänt cykelglädje från helgens race som var en riktig folkfest, jag önskar att fler européer får upp ögonen för vilka fina möjligheter Thailand erbjuder till bra cykling…
Racerapport…
Racerapport…
Ja det blev riktigt lång dag igår, upp klockan 04,00 för att äta frukost och ta sig från hotellet å ut till tävlingsområdet. Starten gick klockan 07,00 och jag kände väl direkt att jag inte hade samma goa känsla som på det senaste
racet, som tur var så kördes det neutral start de första fem kilometerna ut ur stan så det gick ju inte speciellt fort där och sedan var det fortsatt lite avvaktande körning in mot de tre längre backarna varav den tredje innehöll dagens
bergspris på toppen…
I den första av de tre backarna så small det direkt och en thailändare drog iväg som en blixt, det var bara att slå av på farten å försöka hitta ett eget tempo. Jag hade honom i sikte ca minuten före mig under alla tre klättringarna och
över den sista kullen och tillika bergspriset så var vi fyra man som gick över linjen i en liten kvartett fortfarande ca minuten efter ledaren…
Nu var det värsta iallafall gjort och jakten började, ner från bergspriset var det närmast som ett "fritt fall" och på cykeldatorn efteråt så kunde jag konstatera att min maxhastighet varit uppe i 90,2 km/h.
Vi var fyra man som jagade som idioter men ledaren höll emot riktigt bra och det dröjde en mil innan vi till slut blev återsamlade i en tätgrupp på fem gubbar, jag var helt slut och hade faktiskt inga större förhoppningar om en pallplats.
Just då var jag nöjd om jag ens skulle orka hänga med gruppen in i mål…
De sista två milen var farten hög men jämn så jag började så sakta att återhämta mig lite och tog bara kontrollerade å försiktiga förningar när jag hamnade i täten, med femhundra meter kvar då svänger vi in tvärt vänster på en lång smal
upploppsraka och en av gubbarna överraskar med en väldigt tidig spurt, han får ett femtiotal meter och jag ger allt för att komma ikapp, bakom mig blir det en lucka men han framför håller samma avstånd några hundra meter innan den
allt för tidiga spurten straffar sig. Helt plötsligt står hans knän rätt ut och jag kan passera och med några sekunders marginal vinna racet…
Jäkligt nöjd med detta avslut på mina 14 år med cykeltävlingar i Thailand om vintrarna, en vecka kvar tills jag flyger hem å sedan får vi se vad framtiden bär med sig…
Pre raceday…
Ja nu har vi kört en sväng med bilen runt hela tävlingsvarvet inför morgondagens tävling och det kommer minst sagt att bli ett spännande race, det går upp å ner mest hela tiden med en massa korta "knäppar" på +10% lutning samt ett par
längre å lika branta klättringar varav en har ett bergspris.
Större delen av varvet går på väldigt små å smala asfalt eller betongvägar som svänger kraftigt mest hela tiden, dessutom är dom inte bredare än en svensk cykelbana och med gott om sand, rullgrus, småsten och allmänt dåligt underlag samt extremt
stora startfält i alla klasser så gäller det att hålla sig framme i täten från start imorgon. Helt klart kommer det att vurpas och bli väldigt orolig körning så det blir mer än starka ben som avgör i slutändan, det gäller till väldigt stor
del att hålla sig upprätt å överleva alla 88 kilometer.
Det ska bli spännande med andra ord och det är definitivt inget gnäll jag kommer med, det är ett spektakulärt varv i otroligt vacker miljö och jag ser verkligen fram emot morgondagen även om det är med fjärilar i magen och en viss nervositet…
