En solig och varm morgon lovade fina förutsättningar för många timmar i sadeln ute på Dalslands grusvägar, min plan för dagen var att hänga med i topp så länge det gick utan att spränga mig för att sedan backa ner och förhoppningsvis hamna i en grupp som kunde hålla ihop in till mål. Ett grusvägsrace är ju inte riktigt som mtb utan mer som landsväg där man har mycket större nytta av klungan, ensam är man alltså inte speciellt snabb...

Starten gick och efter bara några hundra meter när vi svängde upp vänster i den första långa och branta backen släpptes farten fri, det blev hårdkörning direkt och jag undrade lite vad de andra höll på med. Vi skulle ju köra vad det senare visade sig hela 146,5 km så varför denna brådska redan nu...

Redan upp över första krönet har jag släppt kontakten med två mindre grupper cyklister på ca 6-8 gubbar vardera, jag cyklar sedan själv i en halvmil innan jag blir ikappåkt av nästa gäng på sex cyklister. Vi är nu alltså sju stycken som börjar sammarbeta på ett bra sätt och det flyter på riktigt fint. Efter en lång backe ca fyra mil ut på varvet är vi bara fem gubbar kvar och vi inser att med tio mil kvar är den bästa taktiken att hålla ihop gruppen och utnyttja styrkan i att kunna sammarbeta resten av racet.

Halvvägs in i loppet håller vi ett snitt på 31,9 km/timmen och detta på kuperade grusvägar i Dalslands djupa skogar, hyfsat bra fart om jag får säga det själv... vi är tre man i gruppen som inte har egen service utmed banan men då vi samarbetar såpass bra bestämmer vi oss för att ta två snabba stopp så att vi som kör utan service får fylla på vätska, ett första snabba depåstopp vid 60 km och nästa vid 100 km. Vi stannar snabbt och effektivt vid båda och förlorar inte speciellt mycket tid, mellan dessa depåer kör vi också ikapp och förbi totalt sex cyklister och får höra att det endast är åtta man före oss, nu är det alltså två topp tio placeringar som står på spel...

Med ca en timme kvar så öppnar sig himmeln och  regnet fullkomligt öser ner, det blir segare att hålla uppe farten men vi samarbetar och jobbar på så gott vi kan, sista femhundra gör jag ett ryck och får en liten lucka men i den lilla backen innan målrakan blir jag omkörd av en gubbe och jag rullar imål som 10:a (tror jag)... för i resultatlistan finns jag inte ens med och han som precis slog mig står som 10:a.

Tydligen har inte mitt chip registrerat någon tid och jag har påpekat detta för arrangörerna, vi får väl se om listan uppdateras eller inte. Hursomhelst, det blev ett riktigt kul race med en bra känsla i kroppen. 146,5 km grusväg i kuperad Dalslandterräng med ett snitt på 30km/timmen, det gör jag gärna om nästa år...