Jag ska göra rapporten kort då jag är dödens trött och bara vill gå och lägga mig, för det första så blev det ingen "open" tävling med gemensam start utan alla klasser startade separat. Nu gjorde det inte jättemycket då vi i H-50 var största klassen med 30 startande så det blev ju åtminstånde en liten klunga...

Strax över 100 km och lite smått upp och ner hela tiden plus ett par riktigt branta " knäppar" gjorde att klungan krympte vid varje backe, halvvägs ut på varvet var vi väl 10 gubbar kvar men sedan hände ingenting mer, ingen ville köra utan alla väntade på spurten verkade det som. Snittfarten för dagen blev låg och det hela var väl mer som en söndagsträning med lite fartlek emellanåt.

Med tre kilometer kvar till mål får jag återigen kramp och nu börjar jag bli ordentligt trött på det här med återkommande kramp, jag dricker bra, jag använder salttabletter, sportdryck och gel. Vad mer kan jag göra ???

Nåja, jag provade olika växlar och märkte att stående på tyngsta växeln fick det faktiskt att ta sig fram utan att det nöp, så med 50x11 genom fyra nittiogradare de sista två kilometrarna segdrog jag mig som ett diesellok fram till en andraplats av de 30 startande gubbsen i min klass, jag fattar inte riktigt hur det gick till men jag hade likaväl kunnat bli sist i spurten så glad ändå 😃

Elitkillarna Samuel Lord och Carl Jarnhagen gjorde båda en riktigt bra deput på thailändsk mark, Samuel kom med i rätt utbrytning på tre man och lyckades bli tvåa i spurten, Carl kom in som fin 10:a i en av smågrupperna som gjorde upp om resterande placeringar. Riktigt bra jobbat grabbar 👍👌

Nu är det strax helg och det är dax att tävla igen, det var ett tag sedan så det ska bli riktigt kul att återigen få sätta fast nummerlappen. I morse var jag ute på ett sista väckningspass för kroppen, ett kortare 90 minuterspass inklusive sju kilometer sweetspot/tröskel och sex stycken 30 sekundare. Det kändes bra och jag tror jag är på rätt väg mot en bra känsla på söndag...

Vi kör ner till Phuket redan imorgon och hämtar ut våra nummerlappar samt rullar ut en sväng på tävlingsvarvet, sedan blir det uppladdning och mat på hotellet. Kanske tar vi lite taktiksnack också inför tävlingen fast för mig personligen så blir nog taktiken ganska enkel, vi startar ju ihop med eliten så det gäller väl "bara" att sätta sig långt fram och bita ihop så länge det går, jag bör vara en av de tre sista 50 åringarna som får ge sig och då är ju pallplatsen klar. Ja det kan låta lätt men man får ingenting gratis så det gäller att ha en bra dag och bra ben när det väl gäller.

Vad gäller dom svenska U-23:or som är här och tränar så tror jag nog att Samuel Lord från Motala AIF cykel kan göra ett bra race, visst finns det några riktigt starka motståndare men det är inte riktigt samma bredd som hemma i Sverige så håller han sig bara långt framme och är vaken på vad som händer så är allt möjligt. Carl Jarnhagen IKHP har ju varit skadad hela sässongen hemma och har först nu kommit igång riktigt ordentligt här nere, dessutom är han ju egentligen MTB åkare och kanske saknar lite erfarenhet från landsvägen jämfört med resten av startfältet. Fast oavsett  bakgrund och sässongen hemma så har han nu kört riktigt starkt här under några veckor och han kan säkert överaska och göra ett bra race på söndag han också...

Återkommer på söndag med en förhoppningsvis väldigt possitiv Racerapport...

Det närmar sig tävling igen och som alltid kryper nervositeten och osäkerheten fram och spökar, har jag gjort rätt nu när jag tagit det lite lugnare den sista veckan eller skulle jag kört på som vanligt? Skulle jag kanske kört lite mer korta intervaller mot slutet för att få upp flåset ännu bättre?  Skulle jag kanske trappat ner ännu tidigare än jag gjorde för att få den återhämtning jag känt att jag behöver och den formtoppning som jag ville ha...

Ja frågorna är många och min osäkerhet är stor, jag är inte så fräsch som jag önskat trots en lugn vecka "so far". I måndags vilade jag ju helt och i tisdags körde jag bara 90 minuter inklusive två "sweetspott/lättare tröskel intervaller. Igår rullade jag två timmar lätt men jag känner mig fortfarande trött i kroppen efter de inledande sex veckorna här nere, därför slänger jag in en hel vilodag idag igen inklusive en timmes mjukgörande massage...

Men sedan får det allt vara bra med att vila sig i form, imorgon måste jag få igång benen igen inför racet, ett kort 90 minuters pass med lite blandade intervaller för att väcka upp kroppen och sedan kör vi väl en sväng på banan på lördag för att reka de avslutande milen. Jag har tävlat på stora delar av banan tidigare och känner till alla tuffa backar och avgörande partier, det är egentligen bara typ sista fem kilometrarna jag inte kört förut och det ska tydligen vara ganska små smala vägar avslutningsvis så det kan ju vara mödan värd att kolla upp vad som väntar sista biten in mot mål...

Startlistan har kommit ut och totalt sett blir vi 105 startande men då snackar vi alla klasser, det är fyra åldersklasser förutom elitklass men vi startar ju ihop och kör samma distans så det blir nog tufft ändå trots relativt små startfält inom respektive tävlingsklass, dessutom är nästan halva det totala startfältet västerlänningar vilket ju är roligt. Vi blir b.l.a fem Svenskar och två Danskar till start så Skandinavien är bra representerat, vidare syns en hel del engelsk/amerikansk/Australien klingande namn samt några tyska, spanska, franska och italienska i listan förutom då att det finns ett antal riktigt starka thailändare till start så svettigt värre lär det bli, åtminstånde om vi vill vara med där framme och slåss om topp placeringar, och det vill vi ju...

Man känner sig nästan som en fuskare när man ska genomlida en lugn återhämtningsvecka, att det ska vara så svårt att hålla igen och låta kroppen tillgodogöra sig en hård träningsperiod. Ja det är väl bara att bita ihop och se till att genomföra planen och att tro på sig själv och på tesen att denna vecka kommer ge mig vingar att flyga fram med på söndag...

Det blev ett fint avslut på träningsveckan med 95 kilometer i boken inklusive en hård klättring upp över khao sok mountain, 17,48 tog klättringen idag och jag grämer mig lite över att jag inte lyckades ta KOM:et i min åldersklass. Jag hoppas det bara beror på slitna ben och inte på att formen inte räcker till, Fidel Kreutzer som har bästa tiden är nästan ett par minuter snabbare än mig och han kommer också till racet nästa söndag så nu jäklar gäller det att vila sig i form under veckan...

Ja efter torsdagens vilodag har jag "bara" rullat lätt två timmar om dagen i går och idag, jag känner mig lite lätt sliten i benen och tar det därför extra försiktigt nu. Det är ju bättre att känna mig fräsch och pigg några dagar för tidigt än för sent inför racet nästa söndag. Imorgon blir det dock lite längre då vi ska köra ihop med thailändarna på deras söndagsrunda upp över bergspasset till khao sok nationalpark, samma sväng som vi själva körde tidigare i veckan. Det blir strax över tre timmar och troligtvis ganska lungt förutom upp över bergspasset där farten släpps fri, jag kommer själv köra på hårt där för att försöka hitta den rätta känslan och kadensen inför nästa helgs race. Sedan blir det lugnt och fint tempo på tillbakavägen...

Sedan är planen följande, efter sex veckor med väldigt många träningstimmar blir det en betydligt lättare vecka vilket innebär att på måndag vilar jag helt och på tisdag blir det ett kort 90 minuters pass med ett par tiominuters intervallblock, intensiteten på intervallerna får dagskänslan avgöra. På onsdag ska jag till immigration och göra en förlängning av mitt visa så den dagen blir också en vilodag, torsdagen samma som tisdagen och på fredag rullar jag bara lätt ett par timmar. På lördag kör vi ner till Phuket och hämtar ut nummerlappar samt sticker ut en "kortis" och kollar in avslutningen på tävlingsvarvet och sedan har vi då söndagen och då jäklar ska det sprätta i benen, jag är grymt "taggad" nu...

Vad gör man mär man har en vilodag från cyklingen och behöver ladda upp batterierna i kroppen, jo en sak är då helt säker. Man hoppar inte in på en bikram yoga klass...

Nu är det alldeles strax dax att summera november månad och med bara två dagar kvar så ser den ut att gå till historien träningsmässigt för min del, med två dagar kvar så är jag uppe i hela 64,5 timmars cyklande vilket nog aldrig har hänt förut...

Ganska OK statistik för en gammal gubbe som mig men så har det kostat på också, jag känner mig allt lite sliten och det är hög tid att börja hålla igen nu om jag ska orka prestera nästa söndag på thanyaphura racet. Jag hade först tänkt köra på som vanligt veckan ut och sedan hålla igen men efter dagens vila så får jag nog tänka till och börja ta det lite lugnare redan imorgon. Jag kommer visserligen cykla både fredag, lördag och söndag men det behöver ju inte bli 3-4 timmar om dagen, jag håller på och finslipar på det sista "blocket" nu innan racet så vi får väl se hur jag lägger upp det...

Ja det är strax innan läggdags och här kommer ett "sista minuten" inlägg från dagens pass, drygt 94 km med en liten klättring över khao sok mountain. Inte så högt som det låter men ca 300 höjdmeter på 3 kilometer ger ett bra snitt och tar man i ordentligt så tar det styvt kvarten att ta sig upp. Imorgon blir det en vilodag innan det sista träningsblocket före thanyaphura racet tar vid på fredag...

Dagens pass genomfördes med fyra stabila sjukilometers tröskelintervaller med bra känsla, kadensen hölls runt 80 och tiderna på varje intervall hamnade i toppskiktet trots att jag inte maxade ur kroppen utan låg stabilt på runt 80-85% 

Känslan säger mig att en riktigt bra form är på gång lagom till thanyapura racet, imorgon blir det distans med ungdomarna igen inklusive en liten klättring upp över passet till Khao Sok nationalpark och sedan väntar nästa vilodag på torsdag. Det har varit många långa och hårda pass den senaste månaden vilket märks på kroppsvikten som nu är nere på 70 kilo,  jag försöker hålla nivån nu att träna tre dagar, vila en och sedan träna två innan jag vilar ännu en dag för att sedan börja om från början, det ger fem träningsdagar i veckan vilket för tillfället genererar ca 15 timmar och det räcker gott för en gamling som mig...

Det rullar på bra härnere, dagens distansrunda blev 107 kilometer lång och snittet strax under 31km/h. Det blir både lite längre och snabbare rundor med tre unga pigga draghästar på besök och inte blir man väl sämre av det direkt så det är ju synd att klaga...

Imorgon däremot får dom cykla själva för då skall jag köra intervaller, jag måste ju upprätthålla en viss form då jag ska tävla ett flertal gånger i vinter medans ungdomarna mest är intresserade av distanscykling i finvädret. Intervaller kan dom köra senare på testcyklarna när dom är tillbaka i Sverige igen tycker dom och det har dom ju faktiskt helt rätt i...

Men en tävling ska vi köra ihop, fast inte Erik Bergström Frisk då för han flyger hem några dagar föra de andra två men både Samuel Lord och Carl Jarnhagen ska med ner till Phuket den 9:e december och köra Thanyaphura Cycling Classic. Det ska bli lite extra kul då det är ett Open race fast med åldersklasser, vilket innebär att vi startar tillsammans även om det är separata åldersklasser. 106 kilometer med några små branta "knäppar" är vad som väntar oss om drygt två veckor och planering för transport och ev övernattning pågår för fullt, starten är redan klockan 07,00 på morgonen så det lutar åt att vi åker ner dagen före för att få några timmars extra sömn och frukost i rätt tid innan start...

Gårdagen bara flög iväg och vips så var den över, därav inget inlägg förrän idag på morgonen. Gårdagens träning då, jo tre timmar distans varav två tiominuters tröskel/vo2max intervaller de första 45 minutrarna. Ett totalt snitt på 31,6 km/h trots att jag väntade in de andra som bara körde på i distanstempo medans jag körde mina intervaller, det går fort även i distansfart när det är starka "ungtuppar" med som håller farten...

Jag hann precis hem och slänga i mig lite mat innan Madde äntligen anlände i taxin, fem veckor ensam i huset är till ända och det är jag glad över. Nu får vi en månad för oss själva jag och Madde innan resten av familjen dyker upp för att fira jul och nyår här nere precis som det varit de senaste tio åren...

Idag är det ingen träning på programmet utan strandhäng och massage som gäller men imorgon kör vi på igen, vi hörs...

I morgon lunchtid kommer hon ❤️

Efter att ha haft hela dagen i går på sig för att komma i ordning i grannhuset, fylla på matförråd och montera cyklar mm så var det dax för de unga gästcyklisterna från Sverige, Samuel lord, Carl Jarnhagen och Erik Bergström Frisk att få röra lite på fläsket. 

Runt fyra timmar distans ville dom ha så jag tänkte ihop en runda som jag trodde skulle bli lagom, drygt 120 km blev det men tack vare en medelhastighet på 31 km/h så tog det bara 3,45 i tid. En missberäkning på en kvart från min sida men jag trodde inte dom skulle vara såpass pigga såhär första dagen i värmen. Fast det är klart, vem blir inte det av att få cykla i sådana här fina omgivningar...

Det är extremt sällan det är ihållande dåligt väder vid denna tiden här i Thailand, korta eftermiddagsskurar är hör mer till vanligheterna men nu har det regnat sedan igår efter lunch och att vakna till regn minns jag inte när jag gjorde här sist, om det ens har hänt någongång överhuvudtaget...

Planen idag var att köra mina favoritintervaller 4x7 kilometer tröskel på min vanliga intervallrunda inåt land men där var det kolsvart på himlen, ut över havet och ön Ko Kho khao strax utanför här så såg det ljusare ut och jag ändrade snabbt planen till att ta taxibåten över och köra två stycken längre 20 minutersintervaller istället. Ön lämpar sig utmärkt för dessa intervaller då den är helt platt och vägsträckan som löper från hamnen och norrut på ön tar ganska exakt 20 minuter enkel väg om man ligger på hårt, efter att ha rullat några minuter för att återhämta sig så vänder man och kör samma sträcka tillbaka. Snabbt och effektivt har man sedan bränt av sina 2x20 minuter...

Tyvärr regnade det ute på ön också men man slipper ju åtminstånde frysa iallafall, fast nu får det gärna vända igen tycker jag. Om inte annat för att mina tre cykelgäster från Sverige som kommer sent ikväll ska få lite sol och skönt väder under sina tre veckor här, själv är jag ju på plats hela vintern och får solsken så det både räcker och blir över så jag ska väl inte klaga...

Long Slow Distance eller nja, men 85 kilometer på fastande mage innan frukost motsvarar nog en betydligt längre sträcka med frukost i magen sägs det ju så ett helt ok pass ändå tycker jag. Dessutom är jag är ju inte den som behöver nöta en massa timmar bara för sakens skull utan det är förmågan att använda fett som bränsle som jag vill åt och den går ju som sagt att "trimma" upp lite enligt ovan metod...

Ja, det är väl dax att avslöja vilka "ungtuppar" som är på väg hit och som förhoppningsvis kommer ge mig riktigt bra sparring de kommande tre veckorna på de pass som vi kör tillsammans. Nu kommer dom väl inte hit på ett renodlat träningsläger utan det är nog mer en kombination av semester och att komma igång inför nästa säsong, åtminstånde för Samuel Lord, Boråscyklisten som tävlar för Motala och Carl Jarnhagen tävlandes för Ikhp och Team Serneke Allebike. 

Den tredje cyklisten på ingående är Erik Bergström Frisk som kommer direkt från Kina där han varit med sitt Internationella team Memil CCN Pro Cycling och kört riktigt bra på två stora etapplopp de senaste veckorna, så sent som igår avslutades ju Tour of Fuzhou där Erik till slut placerade sig som 11:e man i totalen. Imponerande starkt av en ung cyklist... Vad gäller Erik så är han nog mer intresserad av semester än de andra två då han haft en lång säsong som ju först avslutades så sent som igår.

Men men, dom har ju cyklar med sig alla tre så oavsett om dom är här för att vila upp sig eller för att komma igång lite försiktigt inför 2019 så räknar jag med att för en "gubbe" som mig så blir det bra sparring ändå, vilken nivå dom än lägger sig på...

En ledig dag och jag har fått massor gjort, kört några maskiner tvätt, varit iväg med motorcykeln nere i khaolak och handlat lite matvaror som inte går att hitta här i min by såsom riktig naturell yoghurt och keso. Fixat färdigt i grannhuset som nu står redo och väntar på tre unga cykeltalanger från Sverige som är på väg hit för att "grilla" mig under tre veckor, eller ja... två är på väg från Sverige och den tredje kommer direkt från Kina där han först kört Tour of Quanzhou och nu senast Tour of Fusohu, två stycken 2:1:or på den internationella kalendern...

Nu kan ni klura lite på vilka dessa tre sparringspartners är, på onsdag landar dom och imorgon avslöjar jag namnen...

Jag fyllde ju 55 år häromdagen och samtidigt lade en kompis ut en bild på Facebook från när jag var 15 år och precis hade börjat cykla, under 40 år har jag alltså hållit på och trampat runt på olika sätt och inte har jag tröttnat ännu. På den tiden fanns det ju bara landsvägscykling men i början på 90 talet dök det upp cyklar som man skulle köra i skogen med, jag hakade på trenden direkt och sedan var det mer eller mindre bara mountainbike som gällde fram tills för något år sedan då jag återigen började köra racer, framförallt då här nere i Thailand om vintrarna...

Från början var jag rätt så usel på att cykla, ja riktigt dålig faktiskt. Inte så konstigt kanske då jag var ruskigt lat och bekväm av mig, redan då var jag en sann solskenscyklist och var det bara det minsta mulet när jag vaknade en lördagsmorgon så var det nog säkrast att ställa in träningen, för det kunde ju börja regna och det var ju inget bra...

Åren gick och när jag i mogen ålder (typ 30) började övervinna min lathet så började också framgångarna komma, jag var med och tog ett lag SM silver i Elit på det första Officiella MTB mästerskapet i Skövde 1993 då en viss olympisk guldmedaljör Bernt Johansson vann individuellt...

Sedan har åren gått och jag har kört igenom både H-30 och H-40 och är nu mitt i H-50 med blandade resultat, jag har aldrig varit någon vinnarmaskin (förutom här i Thailand då kanske) men det har ändå blivit ett ca 80 tal segrar genom åren, och ett tiotal SM medaljer både på landsväg och MTB...

MTB utvecklingen har tyvärr sprungit ifrån mig lite, framför allt inom XCO så nu är det mest landsväg som gäller, jag gillar fortfarande mtb så några långlopp blir det säkert varje år men inga XCO race mer, kanske beror min rädsla för dagens tekniska banor på att jag har vurpat och brutit mig ganska illa några gånger under åren och man har väl blivit lite "gammal och klok" också kanske...

Men allt utvecklas, både till det bättre och ibland till det sämre, så är det ju... En trevlig utveckling och ny trend som jag tycker är spännande är det här med gravelbike, grusvägsracer alltså... Jag körde ett race på sensommaren nere i Danmark och föll pladask direkt, en riktigt kul blandning av racer, cyclocross och mtb. Ja det var faktiskt en del lättåkta partier med singeltracks också, jag åkte hem direkt från Danmark där jag körde på en helstel mtb och köpte mig en riktig gravelbike och trot eller ej men nu går jag faktiskt omkring här i paradiset i Thailand och längtar efter grusvägarna därhemma och sommarens grusvägsrace, för det verkar bli en hel del sådana nästa år...

Ny inspiration och nya utmaningar alltså, det är precis vad som behövs efter 40 år. Nu kör vi 40 år till...

Ja den här veckan är ju mer eller mindre en återhämtningsvecka efter alla hårda och långa timmar förra veckan, det var ju i måndags som jag senast fläskade på lite i klättringen uppför Doi Inthanon plus att den dagen också var väldigt lång med sina 156 km. Men sedan följde två vilodagar och på det tre väldigt lugna cykeldagar ’a två timmar/dag och imorgon avslutas då denna vecka med ännu en vilodag...

Egentligen är det väl frågan om man kan kalla det återhämtning när jag trots allt har cyklat 13,5 timmar, men som sagt... det är ju måndagen som ställer till det hela lite. Jag kommer ju faktiskt att ha hela tre vilodagar under en och samma vecka också och det är ju inte fy skam...

Nästa vecka blir det färre timmar men också några hårdare pass med intervaller, det är längre tröskelintervaller som gäller och veckan därpå byts dom ut mot kortare vo2max intervaller. Sedan är det race igen...