Sitter här i "lägret" och funderar över hur det känns i kroppen inför helgens tävlingar. Uppladdningen har varit bra, 4,5 veckors husbilsemester söderöver med mycket bra cykling.

De första två veckorna kördes distanspass blandat med hårda intervallpass ihop med Dick & Robin från Kolmården, först i Italien och sedan som avslutning blev det två tävlingar i Österrike. Därefter skildes våra vägar och jag & Madde drog vidare till Kroatien för lite sol och bad en vecka (även en hel del cykling) innan vi avslutade det hela med ett "höghöjdsläger" i Dolomiterna där det blev 7 dagars cyklande och boende i trakterna runt Cortina och Val gardena.

Jag hoppas att vistelsen på hög höjd ger mig nån procent högre kapacitet än normalt på XC loppet och att mina problem med allergier är över nu när vi kommit in i slutet av Juli, då kanske jag kan slåss om en medalj på söndag. På lördagens sprint är det bara medalj som räknas annars blir jag grymt besviken.

Ett litet bakslag fick jag i måndags när vi började vår hemresa från Italien, jag började bli snuvig och irriterad i halsen men med mycket förskylningsmedicin, regelbundna "gurglingar" och munsköljningar med whiskey har det inte blivit något allvarligt ännu så det är väl bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa...