Ja enligt almanackan så är det iallafall så, imorgon börjar hösten men vi får väl hoppas på ytterligare några veckors hyfsat väder innan det vänder och blir bistert på allvar...

För min egen del så väntar ändå några ljuspunkter den närmaste tiden trots att vi går mot mörkare tider, redan om två veckor väntar ännu en långweekend nere i Danmark och Tisvildeleje för lite trevlig mtb cykling tillsammans med familj å goda vänner. En vecka in i oktober väntar sedan ännu en långweekend på bortaplan fast denna gång ännu längre söderut nämligen Altea på spanska solkusten, vi skall ner och reka lite eventuella områden för framtida boende och även kolla in några vinteröppna campingar inför denna vinter. Om vi nu inte kommer iväg till Thailand som fortfarande är stängt för turister så är plan B att jag kör ner husbilen till Spanien och parkerar där för vintern, vi hoppas ju fortfarande på att få avsluta vårt thailandsboende med en sista längre vistelse där men som det ser ut just nu så kan det vara bra att ha något alternativ att ta till...

Träningen flyter på med ett fåtal utepass per vecka blandat med hårda zwiftrace, det blev tre av det sistnämnda förra veckan. Inga pallplatser men ändå några ok resultat som resulterade i att jag klättrade på rankinglistan där jag nu ligger på en total 13:e plats av alla H-50 gubbar i Sverige, målsättningen är att ta mig så högt upp som möjligt på topp tio listan under hösten...

Virtuell punktering, ja det är väl när nätet "laggar" och ens avatar blir stående där på banan och alla andra cyklister bara försvinner bort i TV skärmens fjärran. Detta är ju ett fenomen som kan hända när man är uppkopplad på nätet och idag hände det mig för första gången på mina hittills 37 starter på zwift...

Det var bara att avbryta och göra en omstart av hela systemet, sedan snabbt hitta ett nytt race igen vilket inte var svårt och med start bara en kvart senare så var jag snart på banan igen...

Jag vet inte riktigt vad som hänt men jag verkar vara i en grym zwift form för tillfället, jag kände direkt att jag var med i matchen och hade full koll på mina konkurrenter. Det var nästan att jag ropade ner Madde i garaget med 5 kilometer kvar för att visa henne hur man vinner ett race. Såpass säker kände jag mig en stund innan målgång och så blev det också till slut, jag tog hem ännu en seger med en riktigt skön känsla och självförtroende i kroppen. Nu "surfar" jag vidare på den här vågen av virtuell framgång så imorgon blir det ännu ett race...

Det har varit en riktigt fin å bra helg här i Danmark med mtb cykling i världsklass blandat med god mat, gott vin och en förövrigt stressfri tillvaro vid sanddynerna på Tisvildeleje strand...

 

Imorgon kör vi hemåt och sedan börjar vardagen med jobb och zwiftrace igen, några riktiga tävlingar blir det nog inte mer av denna säsongen då allt som jag hade planerat att delta i verkar ha blivit inställt. Faktum är att det spelar faktiskt ingen roll, för mig ger zwiftandet samma endorfin kickar som de riktiga tävlingarna och det är jag tacksam för. Jag behöver verkligen de där "kickarna" för att må bra, sedan får vi väl se vad vintern för med sig. I nuläget vet jag inte vart jag tar vägen men ett är säkert, jag tänker inte sitta hemma i Sverige en lång vinter...

Jodå, vi är på väg ner på en långweekend till Danmark och Tisvildeleje för att njuta av dansk gemytlighet och finfina mtb spår. Dom öppnade ju gränsen för alla svenskar utan de speciella förbehåll som tidigare krävdes i fredags kväll och vi är inte sena med att tacka för inbjudan...

Strax innan avfärd hemifrån hann jag med ett hårt zwiftrace med 125 startande och efter de sedvanliga diskningarna av div fuskare och andra overifierbara prestationer så placerade jag mig på en fin 3:e plats av de 75 cyklister som finns med i den slutliga resultatlistan. Det är kul det här med zwift men som sagt, nu väntar några fina dagar utomhus på fina danska singeltracks i världsklass, båda de Danska världsstjärnorna Simon Andreasen och Annika Langvald brukar synas till i detta område och det säger ju inte så lite om standarden på Tisvilde hegns mtb spår...

Det började inte så bra när jag i fredags gjorde årets tävlingsdebut hemma i Sverige med svenska mästerskapen för veteraner, jag underpresterade nåt så kopiöst och kände mig som "bambi på hal is" när jag körde genom de många kurvorna på det korta tekniska tävlingsvarvet. Yrsel, tunnelseende och stel cykelåkning gjorde att jag blev helt rättvist avställd efter en halvtimmes körning. Förbannad och besviken på mig själv och en kostsam och helt bortkastad resa upp till Arlanda så satte jag mig i husbilen och sträckkörde hem till Borås igen, ett par olyckor med långa stopp i åkriktningen längs vägen hem gjorde att jag landade hemma på uppfarten bra sent på fredagskvällen...

Familjen satt i trädgården och väntade på mig med mat och en stor brasa vid vår grillplats, det blev en halvflaska finrom och en cigarr som tröst innan jag somnade helt slutkörd efter en lång och bedrövlig dag...

Lördagen började med en lång mc tur med sonen Charlie ut till Blidsberg kvarncafe’ för lite sommarfika, det blev en fin runda med gott om tid att reflektera över cyklingen, livet och allt annat som rör sig i huvudet för tillfället...

Hemma igen så blev det lunch och sedan en eftermiddagslur i soffan ute på verandan, när jag vaknade till igen så var det med en viss revanschlusta i bakhuvudet. Solen sken och det var underbart varmt ute men min första tanke var att nu fan går jag ner i garaget och bränner av ett zwiftrace så att jag åtminstånde får gå imål på en tävling under helgen, sagt och gjort riggade jag iordning cykeln på wahoon och hittade ett crit race med start om en halvtimme. Det blev lite uppvärmning och sedan "pang på" i vanlig ordning när starten gick, jag märkte direkt att jag hade en bra känsla i kroppen och satt kontrollerat med högt upp i gruppen under hela racet. Jag har ju varit nära seger ett par gånger på de senaste racen men missat med bara några hundradelar, så nu var fast besluten att sitta längre upp när spurten drogs igång och den taktiken hjälpe mig till att äntligen ta min första seger på ett zwiftrace...

Så, med fiaskot från i fredags kan jag ändå glädja mig åt att mina fyra senaste resultat från zwift lyder 4:a, 3:a, 3:a och 1:a. Om inte annat så finns det kanske lite hopp om framtiden för mig, åtminstånde i den virtuella cykelvärlden...

I går då så avslutade jag helgen med ett fint distanspass på mountainbike med Charlie där vi återigen fick lite kvalite’tid  tillsammans och kunde filosofera lite om både mot och medgångar i livet, och överlag så var vi väl överens om att vi har det ganska bra ändå oavsett hur det går på div cykeltävlingar...

Då var den sista lilla lätta rundan gjord innan det imorgon blir dax att vränga lungorna ut å in på allvar, årets linje SM är ju lite mer som ett rent GP lopp och inte så lite heller. Elitklasserna kör ju sitt kortbane SM i helgen på exakt samma varv men å andra sidan, dom är ju unga å starka medans vi gubbar är gamla å sega så kortbana för dom blir väl lite som "långbana" för oss kanske...

Förhoppningar och målsättningar finns självklart men liksom dom allra flesta idrottsmän/kvinnor i dessa coronatider utan tävlingar så har jag ingen aning om hur jag står mig i konkurrensen. Jag gillar GP lopp och har jag någon styrka att skryta med så är det väl spurten, så låt oss hoppas på en sådan imorgon och att jag då fortfarande sitter med i klungan...

Det är glest mellan inläggen nu men det blir väl så när livet går på "sparlåga" och inget spännande händer. Tränat har jag iallafall gjort och veckan har bjudit på två zwiftrace med två 3:e platser som resultat, en stenhård lagtempoträning där jag inte hade mycket att säga till om (hoppas verkligen det berodde på zwiftracet dagen innan). Jag har också fått till ett fint 140 km distanspass samt några lätta "rullpass" för att fylla ut veckan...

Nu väntar närmast en vilodag imorgon och sedan några lätta cykelpass utan större ansträngning innan det blir dax för Master SM på landsväg uppe på Arlanda test track framåt fredag förmiddag...

Jag är nu anmäld till veteran SM på landsväg den 14:e augusti och idag körde jag ännu ett av många zwiftrace i jakten på att försöka få till någon sorts hyfsad mästerskapsform att ta med mig upp till Uppsala i slutet av nästa vecka. Planen är att köra ytterligare tre hårda zwiftrace innan SM samt ett bra långpass nu på lördag, resterande dagar blir det återhämtning/lugna rullpass...