Gravelbonanzagirona...

Ja, med några dagars eftertanke så har jag fortfarande inte riktigt klart för mig vad jag ska skriva om ang helgens grusvägsäventyr, att det var en helt fantastisk upplevelse står väl helt klart efter att ha sett nedanstående foton från helgen men hur beskriver man det hela i ord som är rättvisa. Ja det kanske inte går helt enkelt...

Hursomhelst, vi var ett gäng på 15 pers som gav oss iväg från Girona i lördags eftermiddag för att avverka ett par dagars grusvägscykling i bergen. Ledare och arrangör var ju Christian Meijer från The Servicecourse, Christian är en nyligen "pensionerad" protour cyklist som bla kört alla de tre stora etapploppen (touren, girot & vueltan) Han startade också i Dirty Kanza gravelrace tidigare i somras där han gick loss solo från start och körde ensam i över 100 miles (av 200) innan ett flertal punkteringar gjorde att han sjönk neråt i resultatlistan.

På tal om Dirty Kanza så var även en av världens starkaste kvinnliga gruscyklister med i helgen, Olivia Dill fd landsvägsproffs som även hon punkterade bort sig borta i Kansas i sololedning med 40 miles kvar till mål för att senare sluta 5:a trots ett flertal punkteringar.

Sedan var det "artisten" Mattia Pagnotti, rambyggaren för de klassiska handbyggda stålramarna Legor Cicli, ett riktigt skön lirare måste jag säga. Ja vilka var vi mer då, jo en Irländsk elitcyklist här på semester, en holländsk elitcyklist som bor i Girona. Sedan hade vi ju Hugo från endless cc (cykelkläder), han som bara kör gravel två ggr om året när det är gravelbonanza och varje gång svär att aldrig mer grusväg. Likförbannat sitter jag här nu igen sade han med ett stort leende på läpparna när vi sent på kvällen satt vid middagsbordet.

Det var även en norrman med som också han var nere i Girona för att cykla, med oss var också en Irländare, Dave Smith fd olympic coach som bl.a också varit coach för Bradley Wiggins!!. Sedan var vi ju några till med i jämförelse inte alls lika intressanta bakgrunder...

Men, ni kan ju tänka er detta sköna gäng gemensamt vid middagsbordet sent på kvällen efter en lång dag på branta grusvägar upp i bergen, med god mat, riktigt gott om vin och absolut ingen telefon eller internet täckning "whatsoever"...

Ja, vad som avhandlades där vid middagsbordet blir ju svårt att sammanfatta och lika bra är det kanske, men mycket fick man höra om både det ena och det andra och nya vänskapsband/kontakter knöts som aldrig förr ...

Ett speciellt tack till cyklisten/fotografen Tristan Cardew som lät cykeln stå under helgen för att istället köra efter oss med motorcykel och föreviga det hela på bild, håll till godo med en skön bildkavalkad från helgens äventyr...
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Ja det var det hela från gravelbonanzagirona för denna gången, för att jag ska hit och cykla grusväg igen det är ett som är säkert 



Nya äventyr på gång...

Återigen är vi tillbaka i Girona efter att ha spenderat några dagar i den lilla charmiga byn Banyoles några mil inåt land härifrån och nu är det nya spännande äventyr på gång, närmare bestämt "the Servicecourse gravel bonanza" summer edition...

Ett tvådagars grusvägsäventyr på totalt strax över 160 km och 3000+ hm med start här i Girona imorgon. Vi cyklar sedan två tuffa dagsetapper på grusvägar upp i bergen med en övernattning under bar himmel med tillhörande grill & bärs imorgon kväll, sedan tillbaka en annan väg på söndag för att slutligen landa här i Girona igen framåt eftermiddagen...

Prognosen för morgondagen lovar 35 grader och strålande sol så jag hoppas ölen är kalla när vi anländer lägret framåt 19 tiden imorgonkväll, vi kommer tillbringa många timmar utan mobil täckning och internet men jag hoppas kunna återkomma efter helgen med både fina bilder och en liten rapport om äventyret...

(null)

(null)
Här några bilder från vårens upplaga av gravelbonanza, då endast en dag utan övernattning...

(null)
Nu blir det dubbelt så långt och med en övernattning halvvägs på gräset utanför huset på bilden...

Vinimportör...

Jag känner mig nästan som en liten vinimportör efter dagens besök hos vinproducenten Bell Cros, det är hos en svensk bekant till oss som har en vingård här nere i Montsant området ca 10 mil söder om Barcelona som vi tillbringat eftermiddagen. Peter som han heter kunde inte närvara själv då han befinner sig i Grekland på semester men medarbetaren Xavi Penas visade oss runt, först på vinfälten och sedan i produktionsanläggningen. Det var väldigt intressant att få ta del av hur de olika delarna av processen går till och hur små detaljer i det hela påverkar hur slutresultatet blir. 

Med tanke på hur välpackad husbilen nu är med ett av det bästa vinet Montsant regionen har att erbjuda så känner jag mig nästan som en liten vinimportör faktiskt, men jag lovar att det bara är för egen njutnings skull...

(null)
Det blev också en tidig morgonrunda på cykeln innan vinaffärerna tog vid...

(null)
Sedan fick vi en exklusiv guidning genom vintillverkningens olika stadier...

(null)
Det är ett fantastiskt vackert område som jag garanterat kommer att återkomma till, både för att cykla och för vinets skull...

(null)
Det finns så mycket historia från svunna tider här ute på vinfälten...

(null)
En vagn kommer lastad...




På rull igen...

Nu lämnar vi detta underbara område i Pyrenéerna på franska sidan gränsen för att ta oss söderöver in i Spanien igen, närmare bestämt ner till det berömda vindistriktet Montsant för att fylla bilen med en årsförbrukning av denna livets ädla dryck...

Jag måste säga att området vi varit i den senaste veckan är ett av de vackraste jag rest runt i, mäktig natur med riktigt höga berg och breda dalgångar som ligger på 1500 + hm. Vattendrag fulla med öring och ett myller av småvägar att cykla runt på, jag gillar ju vildmark och här har verkligen varit känslan av vildmark. Jag förstår nu varför de franska emigranterna till det stora landet i väster hamnade i Kanada, där kände dom sig hemma antar jag, åtminstånde dom som härstammade från Pyrenéerna...

(null)
En av dalgångarna som ändå ligger såpass högt som 1500 m över havet...

(null)
Här en liten asfaltsväg 1700 möh...

(null)
Les Angles, den lilla skidorten vid bergets fot...

Över gränsen...

Vi har nu förflyttat oss några mil in på franskt territorium men är fortfarande i Pyrenéerna alltså, vi försöker hitta "lite" slätare terräng eller lite mer lagom bergigt kanske är mer rätt uttryckt. Det är svårt för Madde att få ihop sina mil när det bara går upp och ner hela tiden, men samtidigt är vi ju som sagt i Pyrenéerna så vad trodde vi liksom. Jag får väl helt enkelt släppa av henne i Danmark på hemvägen så får hon cykla ihop de mil som eventuellt fattas upp till de 100 som är målet för denna semester...

Det är hur som helst helt fantastiska vyer häromkring och vädret är på topp, strålande sol och 35 grader varm om dagarna trots att vi som nu bor på 1600 möh...

Idag cyklade jag själv och fick mig en fin överraskning när jag redan efter en kilometer hamnade i en klunga triathleter som körde en halv ironman tävling. Dom skulle cykla 90 km med 2500 hm och hade väl kört ca 20 km när våra vägar gick samman. Perfekt tänkte jag, nu behöver jag inte ständigt kolla kartan för att hitta runt på min tänkta runda. Jag hänger helt enkelt på i bakgrunden och får en fin guidad tur på småvägarna i bergen. Jag lyckades t.o.m snylta in på vätske/mat kontrollerna vilket var rätt skönt i värmen...

Tävlingen i sig gick under namnet Altriman på grund av höjdskillnaderna, 90 km och 2500 hm idag och imorgon avgörs ironman distansen med troligtvis dubbla höjdmeter. Sedan en mara på det, i 35 graders värme !!! Riktigt tuffa atleter utan tvekan och jag avundas dom inte...

För vår del (min & Maddes) blir det gemensam cykling för att beta av ytterligare ett antal mil från Maddes slutmål...

(null)
Jag är uppriktigt glad att jag tog med mig gravelbiken på resan, vägarna framförallt på Spanska sidan är inte dom bästa och man vet aldrig när man hamnar på en grusväg även om man kör efter kartan (gps:n) och tror att det är bilvägar man följer...

(null)
Den här vägen t.e.x började med dålig asfalt, övergick till grusväg och sedan till ovan underlag. Hela tiden hade "vägen" ett väg nummer och såg likadan ut på min garmin gps...

(null)
Det är som sagt mycket uppför...

(null)
Men vyerna är värda varenda meters klättring...



Några bilder säger mer än...

En kort bildsammanfattning av den första dagen i bergen...
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Ja vad säger man egentilgen efter en dag som denna, vi har det för jäkla bra helt enkelt och bilderna får väl tala för sig själva...

Nio backintervaller...

Dagens morgonrunda på 70 kilometer tog mig tre timmar att avverka, då gick det inte fort mellan backintervallerna som ni förstår. Totalt körde jag hårt i nio backar varav de tre längsta i wattzon fyra, de resterande lite kortare backarna kördes i zon fem till sju. En blandad kompott alltså av hårt arbete varvat med återhämtning...

Jag startade passet utan frukost och först efter två timmar klämde jag i mig en energibar, det känns bra att vara tillbaka i rutinen att träna tidigt på morgonen innan frukost. Jag känner mig lätt i kroppen och stark i benen precis på samma sätt som i Thailand, det är så här man ska ha det jämt...

Jag har förstått att kylan är tillbaka i Sverige och jag inser här på plats att alternativet att bo i Sverige ens om somrarna inte är aktuellt i framtiden. Det är dax att börja planera för ett annat sorts liv...

(null)
Dagens 70 km var några av de vackraste jag någonsin cyklat...

(null)



Badliv...

Nu är vi framme vid kusten och lever "badliv" ett par dagar, vi hamnade i en liten kustby som jag aldrig hört talas om tidigare och fick en parkering på en privat tomt med dusch & toa samt en liten uteplats för 10 euro dygnet och detta endast 200 meter från stranden...

Idag är det vilodag men imorgon är det dax igen för lite cykling, den lilla vägen längs kusten är grymt spektakulär och det går i stort sett bara upp å ner. Perfekt att köra naturliga intervaller på, sträckan jag ska köra blir inte många mil men det ska bli intressant att se hur många backintervallerna blir. Jag håller mig nog lite lägre (mitt i)  tröskelzon för att orka desto flera intervaller, ja vi får se imorgon hur det går...

(null)
Utsikten från kustvägen...

(null)
Helt ok ställe för 10 euro dygnet...

(null)
Med egen uteplats...

(null)
Och nära till stranden...

(null)
Igår var det full fart på stranden då det ju var Söndag och Spanjorerna själva var lediga, idag är det betydligt lugnare...

Svettigt värre...

Idag cyklade jag själv då Madde tog sig en välförtjänt vilodag från cyklingen (hon gick 7 km istället), jag tog sikte mot ett berg ca 20 km härifrån och som jag har sett på kartan ser ut att ha en riktigt snirklig och fin klättring nästan ända upp på toppen innan det vänder tillbaka ner i dalen igen...

Det fullkomligt kryllar av vägar här och många finns inte ens med på kartan, ja så finns det också dom som finns på kartan men inte i verkligheten så det är inte helt lätt att hitta runt här som ni förstår. Jag irrade runt ett bra tag innan jag kom upp mot höjderna och när jag väl hittade rätt väg så var jag nästan redan uppe på toppen. Nu gjorde ju inte det någonting då den vägen jag kom upp på inte gick av för hackor precis, hur fint som helst...

Imorgon cyklar vi från Byn Banyoles där vi nu bor och ner till Girona för en frukost på La Fabrica, det blir väl ca 60-70 km t.o.r och sedan på eftermiddagen förflyttar vi oss ned för några dagar vid kusten och havet ...

(null)
Små vägar som inte finns på någon karta...

(null)
Väl hemma efter morgonens runda så är det skuggläge som gäller, det är svettigt värre här i Spanien för tillfället...

Maddes deal...

Madde har gjort en deal med sig själv om att hon ska cykla 100 mil under resans gång, fram tills idag är hon uppe i strax över 20 mil så hon håller snittet riktigt bra. Kul för mig också att få sällskap på morgonrundorna, vi kör först en sväng ihop och sedan drar jag till ett berg eller någon annan lämplig plats och kör på lite hårdare. En riktigt bra kombo som passar oss båda.

Idag stack vi iväg redan vid 07.00 för att slippa den värsta hettan, vi cyklade ca 6 mil ihop innan våra vägar skildes och jag "trösklade" mig upp för ett litet berg. Nu efteråt sitter vi i skuggan och flämtar för när det är över 40 grader så solar inte ens Madde...

(null)
Strongt gjort att bestämma sig för att cykla 100 mil på sex veckor när man inte cyklat en meter i år 👍

(null)
Ja här sitter jag å svettas & pustar, men tro för allt i världen inte att jag klagar, NEVER in my life att jag skulle gnälla över lite värmebölja...

Den Spanska hettan...

Den Spanska hettan har slagit till ordentligt och trots att dagens cykeltur kördes på kvällen så var det närmare 40 grader varmt. I morgon utlovas 43 grader så väckarklockan ringer redan 06,00 trots att det är semester, ska vi klara av att cykla överhuvudtaget så får det bli riktigt tidigt de närmaste dagarna innan det blir för varmt. Frukosten den får vi ta efteråt...

(null)

(null)

(null)
Dagens tur bjöd på både grus & asfalt...

Kan inte bli mycket bättre...

Ja ni förstår väl vad jag syftar på när ni ser bilderna från dagens frukost på @lafabirciagirona och kaffet på @espressomafia efteråt var inte sämre...

(null)

(null)


Girona...

Igår kom vi då äntligen fram till Girona och gick från fricamping i naturen till citycamping i "storstaden". Girona är känt för sina förträffliga omgivningar att cykla i, små fina vägar åt alla håll och nära till Pyrenéerna om man gillar backar. Om det finns oändligt med småvägar att välja på så finns det om möjligt ännu fler grusvägar varav många inte ens finns med på kartan...

Här finns också ett cykelcomunity utan dess like, det bor hur många protour proffs som helst i staden och ännu fler "wannabes" så att hitta likasinnade lär inte bli svårt. Jag har hunnit titta in och shoppa lite i en av världens "hetaste" cykelbutiker för tillfället, The Servicecourse som ägs av före detta protour cyklisten Christian Meijer, han äger även La Fabrica Girona och Espresso Mafia, två caféer med cykelanknytning och kolla in lafabrichagirona på instagram så förstår ni varför jag ska dit och äta frukost om en liten stund...

Cykelbutiken "The Servicecourse" kör också en del speciella event under året och om två veckor väntar ett riktigt grusvägsäventyr under en helg som jag ska delta i men jag ska berätta mer om detta i ett senare inlägg för nu hägrar en helt fantastisk frukostupplevelse...

(null)
Från storslagen natur till citycamping...

(null)
En cykelbutik i världsklass...

(null)

(null)
Ingjutet i betonggolvet, en bit trägolv från en velodrom...

(null)
Vi hann med en liten stadsvandring innan middagen igår...

(null)
Gott om små trånga gränder i "old town"...

(null)



Inthemiddleofnowhere...

Igår körde vi 75 mil söderut och stannade sedan uppe på en högplatå i utkanterna av midpyrenee’s, när det blir dax att slå läger så använder vi oss numera av en app för fricampare där man får tips om fina platser för en övernattning eller två. Idag forsätter resan de 35 mil som är kvar till Girona och det ska bli skönt att stå still en vecka och få lite rutin på dagarna igen, med träning och semesterlivet utan bilkörning...

(null)
Hittills har vi INTE blivit besvikna på våra övernattningsplatser...

Matchresultat...

Kvällens match 14/8 i min favör, bara så ni vet 🤪

Nu har vi både cyklat, fiskat och spelat boule, imorgon drar vi vidare söderut mot nya äventyr...

(null)
Stilfullt kasst...

(null)
Några spel var riktigt tighta...

Om

Min profilbild