Man kan väl säga såhär...

Att när det ligger en hyfsad månadslön i prispotten för segraren då kommer dom snabba grabbarna fram.

Jag startade alltså idag i elit open och ska försöka förklara lite vad det är för en klass. I vårat startheat startade vi ihop med junior, seniorer 20-29, åldersklass H-30 och H-40 och dom kör alla sitt eget race inom sina resp klasser. Sedan finns det ibland som i detta fall en elit open klass och där får vem som helst från 18 år och uppåt köra men då är man inte med i tävlingen i sin egen åldersklass utan tävlar bara inom elit open och om man är snabb kan man ta del av dom ofta ganska bra prispengar som delas ut där.

Idag var det 15000 bath i förstapris och det  motsvarar en ganska normal thailändsk månadslön, det var även prispengar i alla andra klasser men där pratar vi inte alls samma summor och jag borde anat ugglor i mossen när de två elitkillarna som blev tvåa och trea strax bakom mig när jag vann i Phato valde att ställa upp i sina resp åldersklasser istället för elit open. Dom tryckte väl att det var bättre att vinna lite mindre pengar än att inte få något alls.

Så tyckte inte jag, men så blev jag utan också...
I vanlig ordning tog jag starten och höll ledningen på asfalts rakan upp genom byn och sen kanske 500 meter in på dom extremt knixiga singeltrackstigarna innan mina yngre konkurrenter i open klassen började blåsa förbi på partier där det egentligen inte skulle gå att blåsa förbi, tjoff, tjoff och tjoff sen några tjoffar till och så var jag inte i täten längre. Faktum är att jag såg inte täten ens hur mycket banan slog knut på sig själv, det var helt tomt framför mig i skogen och huvudet dunkade av värmeslag. Luften stod helt stilla och jag drack så ofta jag kunde, både från min egen flaska och från de två fasta lagningspunkterna längs banan där man fick små vattenflaskor av langningspersonalen, halva flaskan ner i strupen och resten över huvud, rygg och ben. Två gånger varje 3 km varv i fem varv höll jag på så här för att kyla ner mig och det hjälpte faktiskt för redan på andra varvet höll jag på att bryta, trodde aldrig jag skulle klara av värmen som var den värsta jag tävlat i någonsin men sedan när jag sänkt farten lite till min egen nivå och den regelbundna nerkylningen började få effekt så lyckades jag ändå på något vis ta mig imål. Värt att notera är att jag gick imål efter 15 km på en sluttid av 1,27 tim, då förstår ni att det inte var någon vidare fartvind som fläktade i ansiktet, det var jäkligt knixigt och jäkligt brant och jag gick nästan hela tiden på den lilla klingan fram...

Jag kom imål som 7:a i openklassen, utan prispengar och med en liten medalj som minne medans dom som jag slagit tidigare i vinter vann sina åldersklasser och åkte hem med 2000 bath. Men jag är väldigt nöjd ändå, det var ingen av dom som stod i leden bakom elit open som kom förbi mig så jag slog ju alla juniorer, seniorer, H30 och H-40 åkare och även om det inte var officiellt så vet ju jag själv om det...

Den här har kostat mycket svett...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback