Först nu börjar jag känna mig någorlunda ok i kroppen efter Billingeracet. Natten till igår blev precis som tidigare i vår efter ett race, ett konstant och ihärdigt slemhostande gjorde att sömnen blev i stort sett obefintlig och gårdagen blev en enda lång väntan på att få lägga sig och sova på kvällen.

De enda aktiviteter som orkades med var en middag hemma på verandan för min mor som fyllde 70 år i veckan, vi har en stor veranda och här fick vi plats alla barn med familjer, barnbarn och barnbarnsbarn att fira henne lite.

Jag hann även med en liten kvälls/utomhusaktivitet då jag hjälpte min fru att lägga ut en orienteringsbana som hon ska använda i sin räddningshundskurs där deltagarna ska göra ett orienteringsprov. Regnet öste ner under tiden vi höll på i skogen och efteråt blev det en bastu för att värma upp kroppen lite och efter lite mat så blev det äntligen dax att få sova lite.

Vaknade i morse efter 10 timmars välbehövlig sömn och i eftermiddag ska jag försöka gränsla hojjen igen...

Gårdagens återhämtningspass...