Tävlingen är över och det tar nog några dagar att smälta allt man varit med om, 425 kilometer och 13239 höjdmeter tog mig 25,54 timmar att genomföra och då tävlade jag varenda kilometer. Inte konstigt att man känner sig lite sliten såhär dagen efter.

Inga större tillbud typ vurpor eller punkteringar som ställde till det förutom en liten sak bara. På sista etappen när jag blåser på i över 60 knyck nerför en stenig grusväg blir jag stucken i jumsken av en polsk liten jävla geting. Ni som känner mig vet vad jag tycker om dessa små kryp och hur jag hade sans och vett nog att inte släppa styret och vifta med bägge armarna i ett desperat försök att ha ihjäl fanskapet, ja det förstår jag fortfarande inte.

Men tur var väl att självbevarelsedriften var starkare än min getingfobi för hade jag kraschat där så hade det varit finito...

Nu dagen efter är jag svullen och öm ner över hela låret och det är inget kul alls. Samma sak hände för några år sedan i Thailand där jag blev stucken i handen vid ett tillfälle och fick en kraftig allergisk reaktion. Jag fick en burk med riktigt bra medicin den gången men tyvärr har jag glömt den hemma. Det är sista gången jag gör det, det har jag lovat mig själv...

Så här såg det ut senast, nu är det dax igen fast i jumsken och ner över låret...