Sikken söndagstur alltså...

Söndagstur i Thailand är lika med fikatur, precis som hemma. Same, same but different men mer om det senare.
Tidigt imorse blev jag upphämtad av Noi för vidare färd ner till khok kloy, på vägen plockade vi upp ännu en kompis men vi fortsatte inte förrän vi fått ta del av familjefrukosten hos den sistnämnda.

Väl på plats i khok kloy visade det sig att byn fullkomligt kryllade av cyklister och likaså under de ca 60 kilometer vi hade dit så mötte vi säkert uppemot femtio pers som var ute och tränade i gryningen. Vi parkerade, plockade av hojjarna och gav oss iväg och jag måste säga att jag aldrig varit med om dess like, under de 65 km som vår runda var så måste vi mött eller cyklat förbi en bra bit över 300 cyklister. Det var små grupper, stora grupper, enstaka cyklister, både kvinnor och män. Ja det närmaste jag kan tänka mig påminner om detta är väl en fin söndag i april på Mallorca..

Vad är det här frågan om egentligen sa jag till Noi, är alla dessa här bara för att provköra tävlingsbanan eller ?... Nä sa han, dom flesta ska nog inte alls tävla nästa helg. Det är alltid så här mycket cyklister ute på vägarna här nere på helgerna, cykelsporten har fullkomligt exploderat i landet och då inte bara tävlandet utan även motionsdelen med gemensamma helgturer är oerhört populärt.

Inte nog med att det var mycket cyklister, dom hade bra service också. En del grupper hade "ledarbil" med blinkande lampor för att varna mötande trafik om att här kommer ett gäng cyklister. Det var ett flertal följebilar ute på vägarna som stannade i dikeskanterna med jämna mellanrum och delade ut vattenflaskor, även till oss som inte hörde ihop med nån grupp eller klubb. 

Det är fan helt fantastiskt och man blir nästan gråtfärdig när man tänker på hur trevligt och gemytligt det var ute på småvägarna runt khok kloy imorse.
Me like very mutch...

Tillbaka till tävlingsvarvet lite då, ja 65 km med ett antal småbackar och tre riktigt tuffa stigningar samt ett par tekniska utförskörningar med snäva serpentinkurvor. Jag gillar varvet och bara några få av de allra starkaste kommer att vara kvar till slutet, såpass tufft är det och har jag bara en hyfsat bra dag så är jag med där framme och i värsta fall har jag faktiskt råd att tappa lite uppför och ändå "rulla" ikapp i utförslöporna, jag är bättre utför än alla jag känner till och jag väger lite mer vilket gynnar farten så såhär en vecka före start är jag full av självförtroende...

Så var de det här med fikat då, jodå det fikas bland cyklisterna i Thailand också. Vi såg cyklister som stannat till på varenda café vi passerade fast själva väntade vi tills vi cyklat färdigt vårat varv innan tog vår sittning. Det får allt vara lite längre runda än 65 km innan vi fikar halvvägs...

Det var bara jag och hundarna som var vakna imorse...

I gryningen kom Noi och plockade upp mig...

Nästa stop mitt i frukosten...

Här ett stort gäng som vi hade följe med en stund...

En av många frivilliga vätskelangare...

Ett mindre gäng...

Några tog igen sig i skuggan...

Eftersnack på parkeringen...

Det var cyklar på vartenda pickupflak...

En gofika efter rundan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback