Snacket innan gick om att dagens 3:e etapp skulle vara den tuffaste, branta backar varvat med oerhört tekniska singeltracks var att vänta.

Det började med en mils stigning på grusväg för att få igång oss lite men snart började kampen cyklist vs de Polska skogsbeklädda bergen...

Jag tror faktiskt jag vann den kampen, visst var backarna extremt branta, jag satt så länge det gick långt fram på sadeln med lättaste växeln i och stirrade fullt fokuserat ner på gps:n på styret. När farten sjönk under 4 km i timmen var det bara att gå av och släpa cykeln upp för resten av backen, detta hände vid ett flertal tillfällen men jag var inte ensam om att hoppa av, jag tror faktiskt att de allra flesta om inte varenda en fick gå idag flera gånger...

De extremt tekniska partierna som totalt höll på säkert halva distansen idag visade sig vara ganska likt gammal hederlig svensk "brötmountainbike" a la sent 80 tal eller tidigt 90 tal och den biten klarar en 52 årig svensk gubbe galant. Även om det inte är favoritunderlaget så har man ju kört en del old school MTB i sina dar, något som de flesta andra deltagare inte verkade ha gjort...

En annan sak som en "gammal hund" börjar lära sig nu efter några dagar är att köra utför. Inte för att jag släpper bromsarna helt men som idag tex, flera långa downhillpartier som i förväg var förvarnade som mycket svåra körde jag avslappnat och säkert nerför. Något jag aldrig skulle gjort för en vecka sedan...

Dagens 68,4 km tog mig 4,38 att cykla och det räckte till en 15:e plats i mål, inget avancemang i totalen men lite närmare iallafall. Och det bästa av allt, ingen kramp...

Aj,aj,aj...

När jag inte cyklar äter jag, hela tiden...