Äntligen börjar det bli såpass varmt att man kan sitta ute en stund på kvällarna och likaså ta sitt morgonkaffe ute på verandan en tidig morgon. Jag har nog nån sorts fobi mot att vistas inomhus, känner mig instängd, får nästan panik och blir rastlös direkt. På vintern när jag bor i Thailand vistas jag utomhus alla timmar på dygnet förutom när jag sover, vi lagar nästan alltid mat i uteköket, äter alltid utomhus o.s.v.  Ja tak över huvet det har man bara på natten helt enkelt och när man sedan kommer hem till Sverige igen så blir det alltid en svår omställning när man helt plötsligt tvingas vistas inomhus en period fram tills våren/försommaren kommer med lite värme. I år har det dröjt ovanligt länge och längtan har varit stor men nu äntligen känns det som att kanske är det dags nu, att krypa ur sitt bo och börja leva utomhus igen...

Igår morse innan jobbet snurrade jag runt ett antal varv på BCA banan och på kvällen blev det ett löp/styrke/core pass på gymmet. Jag har kännt att överkroppen tagit ovanligt mycket stryk efter långloppen i vår och inser att jag måste jobba hårt med att förebygga detta om jag ska klara genomföra 7-dagarsloppet i Polen i slutet av juli.

Nu efter morgonkaffet väntar ett pass med 10 minuters "gnetarintervaller" på mitt grusvägsvarv här nedanför. 10 minuter, tyngstaväxeln i "gnetapå" tempo. Upprepas 4-6 ggr och känns förhoppningsvis gött i benen efteråt...

Igårkväll blev det en middagssittning på verandan...

Och morgonkaffet idag smakade bättre än på länge...