Kroppen är lite instabil för tillfället vilket egentligen inte är en överraskning, det är samma läge varje vår. Efter en bra start där jag är med i topp börjar jag andas taggtråd och syresättningen till benen slutar fungera, jag blir som förlamad och det är bara att gilla läget, anpassa farten och genomföra resten av loppet så gott det går. Jag var riktigt nere ett tag och ville bara lägga av men plötsligt ökade temperaturen några grader, solen tittade fram och både lungor och ben började fungera som dom ska igen. Ett bra avslut räddade upp humöret lite och det känns skönt att veta att kroppen kan prestera bra bara förutsättningarna är rätt...

Före...

Så här ser en timmes "förlamning" ut mitt i ett race...

Efteråt...