Ja går det inte upp så går det ner oavsett om man cyklar eller vandrar. I förmiddags tog vi liften upp bakom campen här för att vandra lite och trots att vi fuskade med liften upp så blev det en hel del bergsklättring ändå, rejält trötta i benen återvände vi ner till byn efter ett par timmar precis lagom till att få se cyklisterna avsluta dagens granfondo "marathones des dolomites" med den sista grymma knäppan "Mur DL Giat".

Efter en lunch i byn och lite vila på det så cyklade jag mtb till högsta liftstationen här mittemot, upp till strax över 2000 höjdmeter på en grymt brant grusväg, en timme upp och en kvart ner...

Imorgon blir det en längre tur på hojjen och att aktiv semester är temat på årets roadtrip det har ni förstått va...

Branta serpentiner uppför på vår vandring...

Fantastisk utsikt...

Det är tur att yrseln har släppt lite för här behövde jag all balans jag kunde få...

Uppe på 2050 möh tog vi en fika innan vi vände neråt igen...

Lika brant ner igen...

Här var det mer än en cyklist som fick gå upp efter 145 km och 4000 höjdmeter trots att denna sista knäppa "bara" var 350 meter lång med en snittlutning på 16%...

På toppen av liftstationen dit jag cyklade i eftermiddags, ett kort entimmespass men brant som bara den hela tiden...