Nu är jag inte speciellt ledsen för det, jag har redan världens bästa gäng att träna och tävla med, vi får inget gratis men vi har jäkligt kul, vi ställer upp för varandra och "team"känslan vi har är fantastiskt. Det är vi mot världen och vi är kungar...

 

Den andra bubblan som sprack var på dagens träningspass, när jag kör mina intervaller så befinner jag mig oftast just i en bubbla med full fokus på uppgiften och ovetande om vad som sker omkring mig. Idag skulle jag återigen köra 3 stycken 7 kilometers tröskelintervaller, halvvägs in i den andra intervallen pös all luft ur bubblan och jag blev helt plötsligt medveten om allt annat i världen än just vad jag höll på med, det gick inte att fokusera längre och energin bara försvann. Jag rullade hem med hängande huvud och får väl ta nya tag en annan dag, men inte imorgon för då ska jag vila...