Det mest glädjande var att ännu en helg fungerade mina luftrör utan problem och när jag kan andas då kan jag också ta i fullt ut, medelpulsen under loppets 63 km hamnade på 88% vilket är mycket bra. Dessutom blev jag bara piggare och piggare ju längre in i racet jag kom, på Strava har jag den 23:e snabbaste tiden på sista kilometern och jag hade lätt kunnat fortsätta ett par mil till, däremot var jag seg i början av loppet så det jag behöver jobba på är väl att orka gå på lite hårdare från start.

Nästa helg är det Billingeracet och det ska bli spännande att se hur jag ligger till i min egen åldersgrupp efter två race i öppen tävlingsklass, jag är iallafall positiv inför resten av säsongen för när kroppen nu fungerar vid hårdkörning så utvecklas jag ju förhoppningsvis i rätt riktning istället för att brytas ner...

Efter racet igår blev det middag hemma hos dottern och Dan och iförmiddsgs körde vi frukost på stan, det var mysigt att träffas och umgås lite nu när vi bor en bit ifrån varandra. Det visade sig förresten att deras lägenhet där dom nu bor bara ligger ett stenkast från fiskartorpets friluftsområde där jag förstått att det är riktigt bra mtb cykling, så nu finns det ju anledning att hälsa på snart igen, i dubbel bemärkelse...