Det blev ingen efteranmälan för mig nere i Varberg igår, jag har ju inte kört XC på några år nu och det känns som att utvecklingen har sprungit ifrån mig gällande banornas karaktär. Varbergs bana har alltid varit en favorit och jag har faktiskt vunnit där två gånger fast det var många år sedan nu, nu var det i stora delar samma varv som alltid fast med några nya "tillägg" och en liten förlängning.  Det är just de här nya "tilläggen" som jag inte behärskar, höga dropp och ännu högre hopp med fritt fall är inte riktigt min melodi och faktiskt inget jag är sugen på att lära mig heller. Inte nu vid en ålder av 55 år, gammal och klok kanske... Nästa chans kommer om några veckor i Ulricehamn, jag får väl se till att träna mycket i skogen nu fram tills dess så att jag inte fegar ur där också...

Nu blev gårdagen en trevlig tillställning ändå då vi i första hand var där för att heja fram Filippa, Maddes brorsdotter. Dessutom hade vi ju med oss vår egen sonson Casper som så sakteliga ska introduceras till cykelsporten, Filippa körde starkt i nybörjarklassen och casper hejade så det ekade mellan björkarna. Soligt och fint väder bjöds det på och otroligt mycket folk på plats fick njuta av ett fint arrangemang, nu är säsongen igång och snart är jag igång också...