Det får bli vad det blir...

Förkylningen har lyckligtvis inte brutit ut med mer än den lätta snuvan som jag haft under veckan, men det känns ändå i kroppen att den inte är helt 100%. Jag har kurerat mig med allehanda huskurer och kört några lätta pass på cykeln för att hålla igång cirkulationen i kroppen och i dag tog jag trots hygglig temperatur ute på mig både långbyxor och långärmat som en sista chans att svettas ut skiten. Med en fortfarande seg känsla körde jag till största del passet i ett behagligt tempo men mot slutet så körde jag upp pumpen i tröskelpuls under tio minuter som en sista ansträngning innan bockstensturen. 

Imorgon blir det vila och sedan får jag se hur jag känner det på fredag när jag kommer ner till Varberg, kanske blir det ett lätt rullpass om det känns bra och om inte så blir det väl först på lördag som det får visa sig om kroppen funkar eller inte. Jag har inga ambitioner att prestera på något sätt utan målsättningen är att få till ännu en lång/hård och bra genomkörare inför Thaisäsongen, sedan får resultatet bli vad det blir...

(null)
Ett lugnt pass med en 10 minuters tröskel intervall mot slutet, inte sprätte det i benen precis och lite nervös är jag allt över hur jag ska klara lördagens 100 km med denna usla känsla...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback