Hemma i vardagen igen blev det lite tomt å fattigt efter den gångna helgens episka Danmarksäventyr, det var en riktigt kul och inspirerande tävlings och träningshelg som jag gärna vill ha mer av. Helst nu med en gång...

Fast egentligen är det väl bara bra att det är ytterligare en vecka kvar till Bockstensturen för visst känner man sig lite sliten efter Hansens cykellöp, många mil i hög fart och i tuff terräng tar hårt på en gammal mans kropp och även om inspirationen och den goda smaken av glass i stora lass efter racet sitter kvar i munnen och gör sig påmind varje dag så är det just att skynda långsamt som fortfarande gäller för min del...

En lång säsong väntar utomlands i vinter och jag är oerhört glad över att inspirationen/motivationen och känslan är på väg tillbaka igen. Veckan som varit har gått i återhämtningens tecken med några korta lugna cykelpass och endast en tio minuters tröskelintervall har körts med hög puls. I morgon provar jag nog att köra några intervaller till och sedan väntar ett distanspass på söndag, nästa veckas träning blir i syfte att väcka upp kroppen igen inför bockstensturen på lördag.

Sedan väntar tre veckor träning innan västgötaloppet i Ulricehamn som är avslutningen på långloppscupen, fram tills dess har jag successivt ökat träningsmängden och intensiteten varje månad sedan Maj och det blir peaken på en grund/uppbyggnadsperiod inför Thaisäsongen. Efter västgötaloppet backar jag tillbaka lite under oktober månad för att sedan orka med fem månaders full fokus på träning/tävling och prestation. Det var längesedan jag var så motiverad som nu och som en liten extra morot så väntar mina tre cyklar i garaget på ännu en kompis, nämligen en "gravelracer".  Upplevelsen i Danmark gav en kraftig mersmak nästan i form av ett beroende bara efter att ha provat en enda gång och för många cyklar kan man väl aldrig ha, eller 😉??