Efter fyra fina cykeldagar i Danmark är jag åter på Svensk mark igen, om vi börjar med fredagen så blev det ca 2,5 timmars lugn å fin mtb cykling på "blå spåret" i Tisvilde hegn. Vi körde igenom alla 32 km som hittills är färdigställt (eller nästan färdigställt) för det fattas några kilometers preparering innan den 15:e september då spåret officiellt skall invigas...

På eftermiddagen förflyttade vi oss ner till Fredrikssund och Jægerspris där lördagens grusvägsrace skulle starta, under natten till lördagen började det regna ordentligt och när jag vaknade på morgonen insåg jag att det skulle bli en lång och tuff dag i sadeln. Hansens Gravellöb är närmare 145 km långt och namnet till trots så är det betydligt mer terrängcykling på Hansens än vad det är på cykelvasan...

Starten gick vid ett stort mejeri och arrangören hade öppnat upp den stora ladugården så att alla ca 500 startande fick plats att stå under tak innan starten gick, det var ju skönt att slippa bli blöt och kall innan man började cykla iallafall...

Nu kommer vi till själva racet och här blir rapporteringen ganska kortfattad, jag låg trots en rejäl vurpa bra med fram till stora vätskekontrollen vid 72 km, efter ett snabbt stopp där för påfyllnad av energi cyklade vi iväg igen och strax därefter fick jag framhjulspunka. Ett trasigt däckjärn, en trasig pump och en evighet senare kom jag tillslut upp på cykeln igen och kunde fortsätta, nu helt ensam och isolerad i motvinden vilket inte var helt lätt får jag erkänna...

Vi hoppar fram några mil och jag har hamnat i en mindre grupp som kör på bra, moralen har höjts något och hoppet om en hyfsad prestation vaknar till liv igen. Då kommer punktering nummer två, denna gången på bakhjulet. Med ett halvt däckjärn försöker jag kränga av däcket men utan framgång, uppgiven står jag där en bra stund och ser grupper av cyklister passera i hög fart, till slut kommer en ensam åkare som stannar och frågar om jag behöver hjälp...

Nu får jag med hjälp av min "räddande ängel" äntligen av däcket och kan byta till den andra och sista reservslangen jag har med mig, jag får även en luftpatron till skänks så att jag kan få luft i däcket och fortsätta men nu har luften gått ur mig istället och resterande 40 km kör jag ganska försiktigt och säkert för att förhindra fler tekniska missöden så att jag åtminstånde kan ta mig imål...

Efter en slitsam dag i cykelsadeln kom jag till slut imål som 121:a av de 500 startande ganska nöjd ändå, ibland går inte allt enligt planerna och det är extremt sällan jag punkterar. Denna dagen var det helt enkelt min (o)tur så att säga och det är inget mer med det. En episk dag och ett episkt race var över och livet går vidare...

Resterande dagar av långweekenden, dvs söndagen och måndagen spenderades i Tisvilde hegn där vi avslutade med några dagars för min del lugn och återhämtande mtb cykling, nu är jag alltså hemma igen och några dagars vila står på schemat men till våren är vi tillbaka igen och skall återigen njuta av vad Danmark och Tisvilde hegn har att erbjuda i cykelväg...