Jag som var så pigg å fräsch på själva tävlingsdagen, det vart länge sedan jag haft en liknande känsla... men sedan hände något, inte dagen efter kanske för då vilade jag helt från ansträngande aktiviteter men i går försökte jag mig på en lättare cykelrunda och jag var allt annat än pigg måste jag erkänna. Likadant idag när jag cyklade en mtb sväng med min son Charlie, trevligt värre var det men som någon superhjälte kände jag mig definitivt inte...

Jag har väl känt av detta under några år nu, att återhämtningen tar betydligt längre tid än tidigare. Jag är inne på mitt 56:e år och jag börjar väl helt enkelt bli gammal på riktigt, inte bara efter träning eller tävling är jag trött, efter jobbet vill jag inget hellre än att ta en tupplur i soffan för att orka med att göra något mer överhuvudtaget...

Jag vet ju att jag har en betydligt bättre fysik och hälsostatus än de allra flesta jämnåriga men ändå, jämför jag med mig själv så går det spikrakt utför känns det som. Jag har ju nämnt tidigare att jag fokuserar mer på styrka än kondition numera för att försöka kompensera de andra fysiska förutsättningarna som stadigt försämras från år till år pga ålder och som är omöjliga att göra något åt, eller är dom verkligen det ???

Man skulle hitta den berömda och mytomspunna ungdomens källa eller något liknande, finns det kanske något mirakelmedel där ute som kan bromsa upp förfallet som helt uppenbart har satt igång i min kropp. Jag hoppas det, det finns helt säkert en massa hokuspokus mirakelkurer som inte hjälper ett skit men kanske finns där också något med lite substans i. Jag tror det, och jag hoppas att jag kan bli överbevisad om att kosttillskottet CELLEXCIR verkligen levererar vad det lovar genom att jag tänker prova själv en månad...

Jag trodde faktiskt aldrig att jag själv skulle hamna i en sådan här åldersnoja men när man väl är där, ja då griper man desperat efter de halmstrån man ser...