Imorgon är det bara en vecka kvar tills gipset skulle åkt av, "skulle" skrev jag för idag stod jag inte ut längre och slet av det själv…

Redan från början har det gjort förjävligt ont och till stor del beroende på att gipset trycker på "spikarna" som sticker ut ur handen. Bara några dagar efter operationen åkte jag in för att byta gipset men det blev inte mycket bättre, efter två veckor med olidlig smärta och stora intag av stark smärtlindring så tog jag alltså saken i egna händer idag. Eftersom jag ändå haft gipset två tredjedelar av tiden så bör ju läkningen ha kommit en bra bit på vägen tänker jag och självklart har jag fixat ett nytt men smidigare skydd runt handen för att inte riskera något. Jag är fortsatt försiktig och hoppas att det känns mindre smärtsamt nu fram tills nästa vecka då dom ska dra ut spikarna som fixerat frakturen i handen…

Trots mitt tillstånd så har vi ändå haft det fantastiskt fint under vår första semestervecka, vi körde norrut mot Värmland förra onsdagen för att fira midsommar hos goda vänner. Efter att ha blivit bortskämda av Anette och Per några dagar med fantastiskt god vegansk mat, gott vin och gott häng på deras brygga så körde vi vidare norrut till Idre där vi tillbringade ett par dagar med vandring samt sol och bad i ett klimat som nog sällan skådats på dessa breddgrader, jag menar hur ofta kan man bada i Österdalälven utan att frysa häcken av sig…

Just nu har vi förflyttat oss upp till Grövelsjön för ännu mer vandring och just idag har vi en "mellandag" vädermässigt med mul, duggregn och mer normala temperaturer. Men redan imorgon vänder det igen och i takt med att vi ska förflytta oss ännu mer norrut mot Funäsdalen om någon dag så ökar temperaturen markant, 25 grader och mer därtill med strålande sol utlovas senare i vecka så vad kan gå fel då liksom..

Efter helgen bär det då hemåt igen för att på onsdag nästa vecka dra ut de där jäkla irriterande spikarna som stiger instuckna i handen på mig, och det ska dom tydligen göra utan bedövning hua mig 😰.

Fast å andra sidan är jag ju van vid smärta nu å det kan väl inte bli mycket värre, eller…

Nu är det dax att försöka klara sig utan div starka smärtstillande pilller, jag har haft jäkligt ont sedan operationen i onsdags men efter att ha lindat upp gipset idag och sedan satt tillbaka bandaget lite lösare så känns det faktiskt bättre…

Gipset måste jag ha i tre veckor vilket faktiskt var kortare tid än vad jag räknade med, så ett stort plus på den positiva överraskningen 👍

Under veckan som gått sedan kraschen har jag dagligen kört lite knäböj/utfall samt div coreövningar så helt stillasittande har jag inte varit, idag satt jag t.o.m. på trainern i 30 minuter vilket kändes bra även om det självklart var extremt lugnt å försiktigt. 

På onsdag drar vi iväg på semester med husbilen och för första gången blir detta utan cyklar, div styrkeövningar och långa vandringar i fjällen får bli första halvan av semesterns aktiviteter. Åtminstånde fram till 7 juli då gipset ryker, sedan får vi väl se vad handen klarar av i rörelse å belastning. Hoppas innerligt på att det funkar att cykla då både ny hoj är på ingående och de sista semesterveckorna skall tillbringas nere i Danmark där det ju finns riktigt fina mtb områden. Hoppet lever å gubben är positiv…

Jag har snurrat runt på hemmabanans tävlingsvarv under ett par veckor nu utan problem men på uppvärmningen inför lördagens Swe cup tävling så tog det bokstavligen tvärstopp. Jag vet inte vad som hände men antagligen satte jag fast framhjulet mellan två stenar i en brant å teknisk utförskörning, flög över styret och landade brutalt några meter längre ner i slänten...

Rejält blåslagen, sönderskrapad och med en fraktur i högerhanden så tog sommarens tävlingspremiär slut innan den ens startat. Imorgon väntar operation och sedan får vi se hur rehabiliteringen ser ut, någon cykel och flugfiskesemester norröver lär det väl inte bli iallafall. Får väl köpa mig ett metspö å en solstol istället, kanske inte blir så dum semester ändå trots allt...

Eller nja, race å race ?? ett riktigt bra träningsrace var det iallafall vi körde i söndags hemma hos Tobias Evertsson i de djupa skogarna uti gränstrakterna mellan Borås, Svenljunga och Marks kommuner. Ingen dålig bana han fått ihop där hemma på ägorna den gode Evertsson, rena rama världsklass får man nog säga...

Å vilket race det blev sen, att åldern börjar ta ut sin rätt det visste jag väl sen tidigare men jag trodde nog att jag efter ett år med massa framgångar i den virtuella världen skulle vara med i matchen lite mer än vad som blev fallet. Ungtuppar å unggubbar bara blåste iväg och snabbt hamnade jag i ett ingenmansland där jag gnetade på bäst jag kunde i ensam majestät ända in i mål, man blir bra på det man tränar på och att trycka watt stillasittandes på en cykel i källaren räcker inte långt när man ska köra cykel över stock å sten ute i den verkliga världen. Det fick jag bittert erfara...

Riktigt kul var det hursomhelst att äntligen få komma ut å träffa lite likasinnade igen å nu gäller det att köra runt så mycket som möjligt på BCA:s tävlingsvarv under veckan, för till helgen väntar riktiga stortävlingar i form av Swe Cup på hemmaplan å ska jag vara med å leka där så gäller det att ligga i å "nöta" stenkista långt som ett tävlingsvarv så att kroppen å framförallt ryggen vänjer sig vid annat än att sitta still på en cykel i garaget å trampa...

I torsdags kväll stängde vi ner arbetsveckan och körde ner till en fin ställplats vid en sjö nere i Halland för att få cykla några dagar i Åkullas vackra bokskogar, väl på plats får vi reda på att vår vän Peter Skoglund som är en vinproducent med egen Bell Cros vingård i Spanien och som "hobbyjobbar" som sommelier på Ästad vingård ibland skulle jobba just denna helgen. Han lyckades "fixa" in oss på en av fredagens guidade rundvandringar med tillhörande vinprovning vilket blev en superb avslutning på en fredag som började med ett par timmars fantastisk mtb cykling i de grönskimrande bokskogarna...

Man kan inte annat än bli mäkta imponerad av de visioner som sätts i verket år efter år nere på Ästad vingård, det är redan en upplevelse av hög klass att besöka denna anläggning och efter den guidade rundvandringen där vi fick lite ny information om framtida planer så ska det bli ännu mer spännande att följa utvecklingen. 

Väl värt ett besök om ni inte varit där förut...