Gårdagen började redan kl 05.00 och avslutades hemma på uppfarten strax innan 21.00 på kvällen. Däremellan har vi cyklat många gånger fram och tillbaka på småvägar, upp och ner för backar, sladdat i gyttjehål och hoppat över stock & sten i terrängen. 

Det ska bli kul att se resultatet från denna dags fotning och filmning, många tagningar blev det och med Pauli vid rodret, superstudiocrewet bakom linsen och vi alla filmstjärnor framför så kan det ju inte bli fel. Att vädret visade sig från sin allra bästa sida denna sena septemberdag gjorde ju inte saken sämre, även om det var lite frostigt på morgonkvisten...

Jag fick en bra bild på månen när jag gick upp igår natt, redigerade bilden med ett HDR filter och den blev såhär, skumt...

Första fotningen...

Riktigt mysigt ute på landet...

Ok, då är vi snart redo...

Superstudio med resurser, det var både "drönare" och fyrhjuling med i utrustningen...

Lite kyligt på morgonen med bara någon enstaka plusgrad...

Magiskt morgonljus...

Men det blev snart varmare...

Förmiddagen ägnades åt landsväg och eftermiddagen åt skogscykling...

Jodå, det går att flyga drönare inne ibland träden, åtminstånde när man har hyrt in Sveriges skickligaste "pilot"...

En kort sammanfattning lyder såhär. Seg start men kom igång efter nån mil, plockade sedan stadigt utefter banan och trots krampkänning i ledningsgatan uppför mot slutet lyckades jag ta hem den inbördes kampen mellan mig och tre andra H 50 gubbar som låg och körde ihop sista milen. Gick imål som 9:a alldeles för långt efter täten.

Nu glömmer jag denna säsong och blickar framåt mot nya utmaningar genom att fira med en välförtjänt vilodag  och "godfika" på verandan. Det blev lite korvgrillning nere i skogen också, mysigt värre...

Imorgon väntar en lång arbetsdag utomhus med fotning och filmning av nya produkter åt 8848altitude. Vi sticker från stan redan 05.50 i morgonbitti för att hinna till första "location" lagom till de första solstrålarna bryter igenom och sedan går det i ett dagen igenom. Kommer kanske en backstage rapport från fotningen senare i veckan...

Ett kul race igår blev en bra avslutning på årets säsong...

Idag firade jag med godfika och vilodag...

En skogslunch blev det också...

Snart färdiga...

En till går nog ner ...

Ja imorgon är det den stora finalen, le grande finale, avslutningen på årets mitschubishi MTB challenge och jag är i vanlig ordning på plats alleredan. Trots att det är nära hem så är det ändå skönt att vakna på plats och få en timmes extra sömn. Det blir tidigt ändå eftersom vi öppnar shopen kl 08.00 och innan dess är det ju lite att förbereda...

Jag har också varit ute och förberett mig lite inför morgondagens race genom att cykla andra loopen på 30 km, det började bra med solsken och hyfsat varmt trots svarta moln vid horisonten men ovädret kom ikapp mig mot slutet och väl tillbaka i husbilen igen var jag dyngsur och iskall.

Det finns trots allt hopp om en trevlig dag imorgon då prognosen lovar strålande sol,  det har redan spruckit upp nu på kvällen så den prognosen håller vi tummarna för och visst vore det trevlig med ett fint avslut på cupen liggandes i gröngräset och ta igen sig lite efter racet, precis som förra året...

Blev lite överraskad av ovädret mot slutet...

Lite het & spicy pasta arrabbiata gjorde susen efteråt...

Solen kom tillbaka...

På lördag väntar avslutningen på årets långloppscup i Ulricehamn men trots närheten så har jag inte varit och testkört banan. Jag cyklade visserligen förra året men det ska ju vara en hel del förändringar tills i år framförallt på sista slingan. Det får helt enkelt bli en överraskning på lördag när vi kör, förhoppningsvis en positiv sådan...

Jag har laddat upp här på hemmaplan efter den långdragna förkylningen med att dra igång höstträningen lite smått. Det har varit gym, löpning, rodd, yoga och självklart några cykelpass. Speciellt löpningen har gått bra, bra mycket bättre än väntat faktiskt. I måndags var jag ute med Börje och sprang efter en lång uppvärmning 4x4 minuter riktigt hårt, dagen efter kändes det helt ok i benen vilket var oväntat. Det är ju riktigt kul att springa när man inte får ont...

Dagens morgonpass blev en tur på cykeln...

Ja denna helgen har man hunnit med mycket, det började med en helkväll i Göteborg i fredags följt av en dag fylld med shopping och strosande på stan i lördags. När vi väl kom hem till Borås igen sent på eftermiddagen så stack jag ut på en joggingtur som visade sig bli lite intressant...

Det visade sig nämligen att samma runda som kändes så lätt för några dagar sedan nu helt plötsligt blivit en kilometer kortare och trots samma löptid som senast så blev ju kilometertiden betydligt långsammare. Jag tyckte väl att det gick lite väl snabbt enligt min garminklocka vid första tillfället...

Vid en närmare titt i historiken så visade det sig att från första gången finns ingen karta (runda) sparad vilket troligtvis innebär att gps:n inte gått igång och klockan har då räknat på någon medellängd på löpsteget istället och på så vis fått fram en distans och fart som inte riktigt stämde med verkligheten. Jag som först var så jäkla nöjd och glad, nu kom man allt ner på jorden igen och det med ett ordentligt magplask dessutom...

Nåja, känslan i kropp och ben bägge gångerna har iallafall varit bra och inga besvär har visat sig så jag får väl vara lite nöjd ändå oavsett hur snabbt det gått. Huvudsaken är ju att det funkar att löpträna lite och det verkar det ju göra.

Vi fick med oss lite färsk pasta och sås från saluhallarna i Göteborg och efter en stadig middag hemma igårkväll så väntade ett distanspass med ett gäng landsvägscyklister idag, drygt 90 kilometer blev det innan jag svängde upp på uppfarten och direkt skarvade på med att klippa gräset förhoppningsvis en sista gång i år.

Ja ni hör ju, det har gått i ett sedan i fredags så nu får det vara bra, ryggläge i soffan låter väl som ett bra avslut på denna helg...

Fin vy från gothia towers, det fina vädret drog in under kvällen...

Några sista strålar sol innan mörkret föll...

På väg hem i natten mötte vi Poseidon...

På väg ut på stan för lite shopping, cyklarna fick stå parkerade idag...

Det blev mycket spring i affärer...

Dagens distanspass med tillhörande "punkapaus"...

Nyklippt gräsmatta...

Igår kom det äntligen ett paket så nu är det bara att börja bygga, men först en helkväll i Göteborg med min kära fru. Vi kör ner i eftermiddag, bor över på hotell och tar en lördag på stan imorgon. Lite höstshopping och en fin lördagslunch står på schemat innan vi fyller matkassen i saluhallarna och åker hemåt igen.

Sedan är det söndag och då ska det byggas cykel...

Ett bra paket...

Jag har tidigare kört några korta och lugna löppass inomhus på bandet bara för att vänja benen lite men imorse var det dax att ge mig ur och testa stigarna här hemmavid. Jag är definitivt ingen löpare men gillar att ha det som lite alternativ träning, det blev ca 6 km nu första gången och det kändes överraskande bra faktiskt. Det vore ju kul om kroppen håller och jag kan springa lite regelbundet under hösten, redan nu efter ett första utepass med positiv känsla fick jag en grym inspiration och ser med glädje fram emot nästa gång.

Det är bra, ett sug efter att ta i och träna är just den känslan jag vill ha fram tills jag åker söderut i mitten av november. När jag väl är där har jag inga problem med motivationen, inga som helst problem faktiskt...

En skön morgonjogg...

Här snackar vi grusvägsracer...

Ruskväder ute innebar morgonpass nere i garaget. 4x4 på trainern med något lägre watt än sist det begav sig, vilket kanske inte är så konstigt då det var ett antal veckor med en efterhängsen förkylning sedan sist. 

Nu efteråt känns det gött i kroppen, det är skönt att få ta i igen...

Först lite lunch och sedan iväg för ett eftermiddagspass på Sportson. Kanske väntar ett paket på mig där, vill gärna få ihop nya cykeln nu...

Ruskväder ute...

Let's roll...

Ikväll blev det en timmes MTB ut på gamla kindsbanan varav 20 minuter strax under tröskel. Det var första gången på nästan tre veckor som jag tog i lite ordentligt men så är det också först nu som förkylningen har släppt helt. Lite ringrostig såklart men ganska ok känsla ändå...

Jag ska sälja min gamla cykelväska till förmån för en ny, inte för att den är dålig på något vis utan det är den nya cykelns grövre navaxlar som inte passar i den gamla. Så ni som kör med normala snabbkopplingar här finns en bra stryktålig och kraftigt vadderad väska för tusen spänn, kom & köp...

Lite tempokörning på gamla kindsbanan...

En bra väska till salu, 1000 spänn...

Lätt att dra med sig...

Ställning i botten att fästa ramen i...

Hjulväskor...

Helgen tillbringas på hemmaplan utan tävlingar och istället blev det lite fortsatt renoveringsjobb i källaren vilket var bra. Hoppas bli färdig där nere innan jag drar till Thailand. 

Jag har också hunnit med ett cykelpass på några timmar med sonen i det sköna höstvädret och nu väntar en lammstek i ugnen som avslutning på en bra dag, men först ska jag avnjuta en kall porter...

Fintur med grabben...

Jag behöver nog ett sugrör...

Är det sunt att sitta här som 52 åring och fundera på framtiden som cyklist, ja jag tror det för jag vill verkligen ha en framtid som cyklist, en lång framtid...

Cyklingen har gett mig så mycket glädje genom livet, jag har hållit på sedan barndomen och jag vill fortsätta ända tills jag inte kan hålla balansen längre. Som gubben jag träffade på Sudety MTB challenge i Polen tidigare i somras, 75 år gammal tog han sig igenom etapploppet. Att han blev siste man spelade ingen roll, han var "fit" och hade hälsan i behåll och han hade haft kul på vägen...

Hur ser framtiden ut då ?

Ja jag vet inte riktigt, trots att jag har en ambition om att aldrig någonsin lägga av så infinner sig motivationsbristen och tristessen emellanåt. Att cykla ett etapplopp som jag gjorde i somras var en rolig och ny erfarenhet som jag gärna vill göra om. Vintersäsongen i Thailand gillar jag, där fungerar kroppen helt klart bättre än här hemma. Jag presterar bra i värmen och känner inte av några allergier.

Tankarna går väl lite åt att fokusera mer på vinterhalvåret, tävla mer i Thailand och komma hem och ta den svenska sommaren som "vinterträning". Bara köra dom loppen i Sverige som jag tycker mest om, hitta något etapplopp eller marathon att köra nere i europa och att framförallt ha kul på vägen och inte bränna ut sig.

Att få vinna ibland är ju alltid roligt och jag kommer helt säkert att ta hem några fler segrar innan jag trillar av hojjen, men det är inte huvudsyftet med mitt idrottande. Att kunna känna glädje och motivation inför framtida utmaningar oavsett resultat betyder mer.

Ja det är många tankar och någonstans där inne vet jag ju hur jag vill att det ska bli. Som en regnbåge långt där borta vid horisonten ligger slutstationen och lockar på mig, jag hoppas att den flyttar sig i samma takt som jag närmar mig. Då kan det bli en lång och fin resa...

Det är väl bara att ta sikte på regnbågen och inte glömma bort att ha kul på vägen dit...

Då börjar man så smått komma tillbaka i träning igen även om jag tar det väldigt lugnt och försiktigt. Jag är lite lätt snuvig fortfarande men ett kort gympass igår med en stund på löpbandet, lite roddmaskin och div coreövningar kändes riktigt bra och tidigt imorse blev det en halvtimme på trainern innan jobbet. 

Mot veckoslutet väntar ett par längre utepass och kanske också ett lite hårdare intervallpass om kroppen tillåter.

Solen skiner och det är bara 64 dagar kvar, känns helt klart som att jag går mot bättre tider...

Lite lätt snuvig fortfarande men nu kan jag inte hålla mig längre, det blev en kort tur på cykeln i morse för att få lite frisk luft. Ingen hög puls utan bara lite lätt tramp i 80 minuter. Ett första steg på vägen tillbaka på banan igen hoppas jag.

Det har börjat droppa in lite grejer till cykelbygget också och förhoppningsvis har jag cykeln färdig i mitten av månaden, det som saknas nu är hjulen och en xx1 grupp, men det ska vara på gång om inte allt för många dagar säger dom, jag håller tummarna...

Ser fint ut...

Här ska det färgmatchas...

Idag är det tio dagar sedan jag satt på en cykel senast, tio dagar av vånda och rastlöshet men oj vad effektivt för motivationen. Denna säsongen räknar jag nu som över även om en start i västgötaloppet återstår, det blir alltså inget långlopps SM nästa helg då jag inte är fullt återställd ännu och jag känner mig alldeles för mycket ur form för att starta även om jag blir frisk i veckan.

Att igår stå vid sidan om och se på när alla kompisar kämpar sig igenom en stentuff bockstenstur i riktigt usla förhållanden men ändå går imål med ett leende på läpparna gjorde mig också lite avundsjuk. Att cykla MTB är kul, även om det är lerigt och jag hade gärna velat leka lite i leran jag med...

En riktigt grym bild tagen av Oscar Ekstam från ledarbilen igår när starten gick...

Här nedan en underbar redogörelse från loppet skrivet av Pauli...

Stentuffa Bockstensturen lockade 1300 startande och skulle bli en garanterat blöt tillställning enligt norra Europas samlade meteorologskara. Den 100k långa banan var redan sjukt vattensjuk och mer nederbörd utlovades under dagen. Och jajamän, lagom till de beryktade bokskogspartierna i Åkalla slogs kallduschen på. Marken orkade inte svälja en enda millimeter till så det hela förvandlades snabbt till ett mud wrestling-party utan dess like. Än slank hojen hit, än slank den dit och ofrånkomligen tappades herraväldet av ekipaget en 6-7 gånger och man slank ner i diket. Eller rättare sagt, rakt i själva banan som bitvis var nästintill bottenlös lervälling. Landningarna blev som tur var mjuka och resulterade enbart i lerinpackning av diverse kroppsdelar. Låter det som en klagovisa? Nejdå, nånstans är det detta själva essensen i sporten. Att ta sig an knixig och knotig svensk natur, trots väder och vind, och att med enbart med kroppen och två hjul försöka bemästra den och ta sig från A till B. Helst med pulsen i krigarläge hela vägen. Kanske är det just denna enkla och på pappret meningslösa galenskap som fascinerar folk i alla åldrar och från samhällets alla skrån. Vi är jägare, samlare och krigare i grund och botten och jag antar att vi alla söker tillfredsställelse på något sätt av de behoven. Lyckligt nog kan vi göra det utan att dra i krig på riktigt utan istället fightas i vår egen mylla med likasinnade, leende och med en ständigt hjälpande hand när det behövs. Efter hand bedarrade till slut regnet och det blev uppehåll men en lång dag i sadeln för många, även mig. I leran går hastigheten ner betydligt och resan slutade på 5:45:58. Hur eliten som en dag som denna går in under 4 timmar är och förblir en gåta. Godaste nyheten vid målgång var att vi haft en makalös feedback i tältet på alla vis på vår cykelkollektion. Bäste kamrat och teamåkare Kjell (som stod över loppet p g a förkylning) skötte butiken och hade inte haft en lugn sekund på hela dagen. Storgill på den! — i Varberg.

Och sist men inte minst en bild på ännu en kompis som fullföljde bra igår. Ser ni vem det är ?, inte jag heller...

Idag invigs andra upplagan av streetart-festivalen No Limit här i Borås, ett fantastiskt projekt där världskända konstnärer får sätta sina avtryck på både stora och små offentliga platser i stan. Igår när jag promenerade till jobbet gick jag förbi högskolan där en av artisterna påbörjat en enorm väggmålning på en vägg som är byggd som en liggande trappa, målningen blir liksom flerdimmensionell när man kommer och ser den från sidan, jäkligt häftigt...

Det hade varit skönt om man själv hade "no limits" men tyvärr är det väl så att jag får inse mina begränsningar. Förkylningen sitter fortfarande i kroppen så det blir tyvärr ingen start på lördagens bockstenstur. Hur det blir på långlopps SM nästa helg tar jag beslut om imorgon, jag är jäkligt sugen och taggad men efter en veckas sjukdom som ännu inte är helt över så känner jag mig inte stark precis. Imorgon går anmälan ut och det är väl inte så kul att slänga 600 spänn i sjön om jag inte kan starta samtidigt som det kostar det dubbla om jag efteranmäler mig...

Ja vi får väl se imorgon, prognosen visar ju fint sensommarväder hela nästa vecka uppe i ånnaboda och jag har aldrig cyklat där så helt klart vore det ju roligt att kunna åka. Förkylningen borde gå över snart och att jag inte är det minsta förberedd kanske jag inte ska tänka så mycket på utan bara ta det för vad det blir, en bra träning i ny miljö och en sista weekend i husbilen medan vädret fortfarande är ok. En anledning nog så god...

Högskolans vägg får en enorm målning...

En liten målning...

En 3D målning på trottoaren...