Även om jag tycker det här med zwift är riktigt kul så behöver jag min dagliga dos av frisk luft också, igår var det dock lite väl kallt för min smak för att cykla ute i flera timmar så jag körde en variant på ett "duathlon"

Först blev det en timmes grusvägscykling på gravelbiken och sedan snabbt av med vinterkläderna och ner i garaget för en timmes svettigt zwiftande, en perfekt kombination på ett tvåtimmarspass när man är frusen av sig men ändå vill ha lite frisk luft...

Cyklingen just nu består av en liten blandad mix av olika aktiviteter, som avslutning på förra veckans träning i söndags så körde jag och sonen Charlie först ett fint mtb pass på lite nyupptäckta stigar och direkt på det så avslutade jag med en timmes zwiftande hemma i garaget. Jakten på att köra igenom så många banor som möjligt innan hösten har börjat...

I går var det då dax för veckans första zwiftrace då swe mountainbike challenge 2 stod på programmet, 38 km grusvägsrally i fantasivärlden wathopia var vad som gällde och det blev mitt bästa race hittills efter några veckors försök att hitta den rätta känslan med det här med virtuell cykling. Nu börjar jag få in feelingen med det hela och vore det inte för att jag hängde av mig själv med min hårdkörning i backen ute på det sista varvet så hade jag varit med och spurtat om en 5:e plats i B klassen, nu blev det istället en beskedlig 8:e plats men med smak på betydligt mer. Nästa gång då jäklar...

Jag gillar att ha specifika mål att jobba mot, att ha en strukturerad planering som ligger framför mig. Inte bara vad gäller träning utan i livet som helhet, jag gillar inte snabba förändringar och jag gillar inte när jag inte riktigt vet vad som ska hända i mitt liv det närmaste halvåret. Påskens årligt återkommande Danmarksresa blev ju inställd och åtminstonde den första halvan av årets tävlingssäsong på hemmaplan är som bortblåst, sedan behöver sommarens semesterplaner justeras om ganska rejält. Ja det är inte mycket som "går som på räls" just nu och jag gillar det inte alls...

Samtidigt borde man ju vara tacksam för att man har det förbaskat bra jämfört med många andra här på planeten. Jag svälter inte och jag har tak över huvudet, jag har en underbar familj och goda vänner i min närhet men ändå, min "brain" är inte med i matchen riktigt...

Detta har jag aldrig nämnt för någon utanför familjen tidigare men för ett antal år sedan blev jag diagnosterad med "bokstavskombinationen" ADD, detta efter ett helt liv med känslan av att jag inte riktigt är som alla andra. Nu när jag äntiligen vet och förstår vad "problemet" är har jag lärt mig några viktiga knep för att må bättre, att se till att får den mentala återhämtning jag behöver är viktigt för att slippa bli stressad över skitsaker och det viktigaste jag kan göra för att må bra är att planera vardagen och den närmaste framtiden så gott det går. Dels för att vara förberedd på vad som ska hända och dels för att slippa snabba förändringar i vardagen vilket gör mig extremt stressad...

Denna planering är ju av naturliga skäl inte inte så enkel att genomföra just nu i dessa tider av total ovisshet om vad framtiden bär med sig men jag ska iallafall göra ett försök att få till en plan/tillvaro som inte är beroende av vad som händer runt omkring mig...

Så, vad gäller cyklingen är min nya plan enligt följande. Jag cyklar ute bara när jag känner för det och när vädret inbjuder till njutbara upplevelser, jag ska köra två race i veckan på zwift som alternativ till riktiga race och som en lite mer långsiktig plan ska jag köra igenom så många olika banor som möjligt på zwift innan jag åker tillbaka till Thailand i höst. Jag tror det finns strax över 80 olika banor så där har jag att göra ett tag...

Vad gäller semestern så blir det ingen Roadtrip ner igenom Europa i sommar, det får bli hemmaplan med Dalarna och norra Sverige som gäller och i bästa fall kanske Danmark och Norge öppnar sina gränser igen, då blir det besök även till MTB destinationerna Tisvildeleje och Trysil, det är ett som är säkert...

Så kom då beslutet från förbundet igår att all tävlingsverksamhet ställs in fram t.o.m 31 maj, det var väl ingen överraskning direkt och det är väl bara att ställa in sig på en sommar utan några direkta målsättningar vad gäller cykeltävlingar. Åtminstånde utomhus...

För igårkväll gick SCF Road 2 challenge av stapeln på zwift, drygt 75 km och nästan 1400hm stod på programmet och det blir väl denna typ av arrangemang man får sikta in sig på i sommar om man vill tävla. 

Långt var det och jobbigt värre med några extremt tuffa klättringar, resultatet blev definitivt inget att skriva här om men kul att vara med och riktigt tuff och bra träning. Det jobbigaste var nog att köra såpass sent som det blev, starten gick kl 19,00 och själv gick jag imål drygt tjugo över nio. Det blev lite svårt att somna med en kropp som gick på högvarv och överväxel samtidigt...

Nu är ett av veckans hårda pass avverkat och några dagars njutcykling utomhus väntar, det är väl en jäkla tur att vi får vara utomhus överhuvudtaget till skillnad mot hur det är inågra av våra sydeuropeiska grannländer...

Här kommer en snabbrapport från dagens aktiviteter på två hjul, först blev det ett par timmars riktigt fin mtb cykling med sonen Charlie och lite senare efter lunch och utefika ytterligare ett par timmars tvåhjulsåkning fast nu med en motor mellan knäna. Det är Charlie som övningskör för MC och jag som ligger bakom och övervakar i form av privat "handledare", två riktigt trevliga rundor med helt olika syfte fullbordade en för övrigt helt perfekt söndag...

Vårens andra roadtrip är genomförd och det blev en kort en... Vi drog iväg igår eftermiddag till Hestra/Isaberg och närmare bestämt till vår "hemliga" kanotrastplats nere vid sjösystemet öster om Isaberg, här har vi stått och fricampat vid ett flertal tillfällen förut och återigen fick vi en riktigt fin "första parkett" nere vid vattnet...

I morse efter frukost så gav sig Madde ut på en promenad runt sjön medans jag stack iväg på en MTB runda på lite blandade leder, det var kallt som fasiken i nordanvinden och efter ett par timmars cykling med stelfrusen kropp följt av en varm dusch så bestämde vi oss för att köra hemåt igen och tillbringa resten av helgen på vår vindskyddade veranda istället...

Hoppas nu på lite varmare temperaturer imorgon så att jag kan njuta lite av cyklingen igen, det var ett tag sedan...

En kall "nordan" är inte min grej så det fick bli ett zwift race nere i garaget istället för att ge mig ut och frysa. Swe mtb challenge stod på programmet och det blev en svettig timme vill jag lova, trots öppen garagedörr och stor golvfläkt...

Jag måste säga att jag är över förväntan nöjd med mitt inköp av en wahoo kickr smarttrainer, det har plötsligt blivit riktigt kul att köra inomhus och de hårda passen blir betydligt lättare att uthärda än tidigare. Visst längtar jag fortfarande ut till varma sommarträningar men nu deppar jag inte ihop längre när jag inte klarar av att köra hårda/effektiva utomhuspass på grund av att mina luftrör inte pallar kall och torr luft. Snarare tvärt om, jag ser zwift som ett klockrent komplement till min träning...

Nu är det tisdag morgon och det är dax att börja jobba igen efter en lång helg med många aktiviteter både inomhus och utomhus. Redan i onsdags eftermiddag åkte vi till stenbrottet i Hällekis för att cykla lite mtb på kinnekulleleden, på torsdag förmiddag kom sonen Charlie med familj upp och efter lunchen stack vi två ut på ett varv runt kullen medan de andra tog en promenad runt stenbrottet. Det var extremt torrt och fint ute på stigarna och solen värmde riktigt skönt trots blygsamma temperaturer i skuggan, påskölen efteråt satt som den skulle och lägerelden senare på kvällen värmde fint ända fram till midnatt...

Redan på fredag förmiddag åkte vi hemåt igen för att ta tag i lite trädgårdsarbete, eller inte så lite kanske... vi har haft stor hjälp av dottern Lowe och pojkvännen Dan under hela helgen så det har varit ganska rejält trädgårdsarbete på agendan och med riktigt bra resultat, så nu är vi redo för sommaren...

Det enda utepasset under denna långa påskhelg blev varvet runt kinnekulleleden i torsdags, under resten av helgen har det blivit fyra zwiftpass. Tre olika race samt en groupride med team Ineos och en viss Chris Froome som "leader", det här med zwift är riktigt kul och inspirerande och ett är helt säkert, man tar i mer och framförallt längre än man någonsin gör när man sitter och kör intervaller inne i all ensamhet. Det blir väldigt likt ett riktigt race måste jag säga...

Nu är jag ju helt ny på det här med zwift och jag har mycket att lära om hur det fungerar fullt ut, det är många små detaljer som kan påverka utgången av en virtuell tävling och jag har inte fått till alla inställningar ännu. Pulsen visas tex inte på datorskärmen pga att min Mac inte läser ANT+ så en Tacx ANT+ antenn är beställd för att få det hela att fungera fullt ut. Sedan gäller det väl bara att prova sig fram och testa runt allt som finns i den virtuella tränings/tävlings världen som ju kan vara ett riktigt spännande och roligt komplement till verkligheten...

Igår drog jag in till kransmossen för att vara med på klubbträningen för första gången i vår, vi blev många deltagare som uppdelade i små grupper drog iväg till olika slingor för att få bra spridning på oss

Vi i "carbon gruppen" drog till det nyupptäckta bokskogsvarvet uppe i målsryd, en riktigt fin och kuperad slinga med hög potential att bli en favorit framöver. Gott sällskap, fint väder och en lite mer positiv känsla i kroppen än den senaste tiden gjorde kvällen till en höjdare. Kul att känna lite träningsglädje igen...

Det gäller att vara lite flexibel och att snabbt ställa om verksamheten om man har möjlighet i dessa tider av ovisshet om vad framtiden bär med sig, detta gäller såväl näringslivet som en gammal gubbcyklist som mig. Innecykling har för mig alltid varit en sista utväg att ta till när vädret är för dåligt för en bortskämd solskenscyklist som mig själv (som ju bor på varmare breddgrader under vintern) men som verkligheten i världen ser ut just nu så har jag med stor nyfikenhet börjat snegla lite på det här med zwift...

Det är nog högst troligt att vill man "tävla" överhuvudtaget i sommar, åtminstånde under den första halvan av sässongen så är det nog zwift som gäller.  Så därför, ut med lite gammalt och in med lite nytt och förutom möjligheten att få köra lite virtuella tävlingar så ger det mig en liten extra motivationsboost som jag känner är väldigt välbehövlig...

Hej på er därute, här sitter jag ute i solhörnan med mitt morgonkaffe och summerar förra veckans träning. Det blev ett pass igår också vilket innebar att "varannandagprincipen" höll i sig veckan ut, tanken var igår att jag skulle cykla 4-5 timmar distans med de starka gubbarna i Ck olympic men motivationsbrist, en något kylslagen morgon och inslaget av ett antal 10 kilometer långa lagtempointervaller i full fart gjorde att jag vek av så fort tillfälle gavs. Det blev i slutändan "bara" 70 kilometer för mig vilket var mer än nog kändes det som, det är ju trots allt närmare tre veckor sedan jag senast satt på racern och cyklade utomhus så en lite mjukare start borde jag nog ha planerat...

Denna vecka skulle jag ju försöka komma igång igen lite mer seriöst efter en första vilovecka här på hemmaplan, det har blivit en försiktig start med varannandag träning à la kort å halvhårt. Måndag, onsdag och idag har jag kört korta halvtimmespass nere i garaget innehållande ett gäng ännu kortare tröskelintervaller. Som vanligt har jag svårt med motivationen när det är kallt ute och extra mycket nu då det dessutom inte finns några konkreta mål att se fram emot den närmaste tiden...

Den återkommande Danmarksresan till Tisvildeleje över påsken är av förklarliga skäl inställd men glädjande nog verkar vårvärmen vara i antågande nästa vecka här på hemmaplan så nu får jag ta mig i kragen och försöka komma ut i naturen på några riktigt rejäla cykelpass igen. Det är nog det jag mest behöver för att komma igång och tänka positivt igen, lite vårvärme och frisk luft...