– Hallå Kjell, läget?

– Riktigt bra, tycker jag! Säsongen i Thailand har varit över mina förväntningar, både resultatmässigt och hur formen varit. Värmen och klimatet får mig att må mycket bra både mentalt och i kroppen, dessutom har jag klarat mig helt från skador eller sjukdom. Det gör att det är lättare att hålla i sin träningsdisciplin och med det kommer bra resultat i tävlingarna man ställer upp i. Det blev 10 race totalt, samtliga på mountainbike. Flera lopp går på vägar, men har ofta en MTB-klass, dessutom har det blivit ett par XC-race på bana. Av de tio racen jag kört har jag vunnit sex och blivit 3:a och 4:a i två race. Eftersom man möter både elit och proffs i vissa lopp är jag förstås mycket nöjd med den resultattavlan.

– Grattis! Mycket bra krigat, Kjell. Hur är då konkurrensen i Thailand?

– Thailand boomar som cykelnation just nu och antalet deltagare, både elit och motionär ökar markant i alla lopp, det märks tydligt. Vissa lopp har tusentals deltagare. Antalet cyklister som har tid och ekonomi att hålla på med sporten växer och förutom sin lätta fysik har man bra förutsättningar med terräng och klimat. Man kan nästan jämföra med det cykeltokiga Colombia som numera löpande får fram namn i den absoluta världsklassen. Ge thailändarna några år, och de kommer vara med i toppen, helt klart. Det man saknar lite idag är det taktiska sinnet, dvs att samarbeta smart med andra eller att t ex våga göra utbrytningar i racen. Men de lär sig snabbt och många följer de stora europeiska loppen och tourerna just för att lära sig taktik och teknik i tävlingssammanhang. Förutom thailändarna själva finns det konkurrens från cyklister från andra länder som i likhet med mig vistas i Thailand på vintern.

– Vad är bästa meriten från säsongen?

– Roligaste minnet är nog från Tour of Takola, ett race med masstart för samtliga klasser. Jag startade i H50 samtidigt med Elit, H30 och H40 och lyckades ändå knipa den prestigeladdade bergströjan före alla andra. Vilken känsla! Jag vann dessutom i H50 och blev trea totalt över mållinjen. Ett annat fint minne fick jag från det tuffa Doi Inthanon Challenge, en klättring upp till Thailands högsta berg på 2500 meter. Flera partier bjuder på 10-20% lutning. Loppet har enbart en landsvägsklass och en MTB-klass utan åldersklasser, totalt är det 5000 startande varav ett par tusen i MTB-klassen. Jag landade 4:a i MTB-klassen och 84:a totalt inklusive landsvägsåkarna. Helt ok för en 52-åring! Förutom att få komma hem nöjd med insatsen var loppet otroligt välordnat, vilket är något man imponeras av på alla thailändska lopp. Det bjuds på mat och fika till både tävlande, åskådare och anhöriga, man vinner prispengar, prylar…ja, allt du kan tänka dig. Med tanke på de låga anmälningsavgifterna, motsvarande runt 100 kr, får man enormt mycket tillbaka och mycket fina upplevelser.

– Väl hemma i Sverige nu, hur går tankarna?

– I år har det varit trevligt att komma hem, det har varit vårkänsla i luften och familjen mår toppen. Då trivs man. Min enda oro, som vanligt, är att mina känsliga luftrör ska ställa till det och sänka min träningsförmåga och därmed min möjlighet att prestera på tävling. Men den fina säsongen i Thailand har gjort mig stärkt och med ett träningsprogram som bygger på hårdare, kortare pass utan större risk för nedkylning tror jag att det ska gå bra. Jag kommer verkligen jobba på att hålla min strukturerade träning och disciplin från thailandsmånaderna.

– Vilka race satsar du på?

– I sommar ska jag ha satsa på att ha kul! Det blir förhoppningsvis många race, och roliga sådana. Istället för att fokusera på totalresultat i långsloppscupen eller SWE-cup kommer det bli ett antal lopp som jag gillar, både långlopp och XC. Sen kommer jag lägga extra krut på att göra bra ifrån mig på långlopps-SM, XC-SM och förstås på EM som går i Österrike. Konkurrensmässigt kommer det några nya starka killar i H50 att se upp för, men jag kommer definitivt ge dem en match.

– Hur ska du hålla motivationen igång?

– Det kommer som sagt att bli de större tävlingarna där jag lägger fokus på att verkligen få till resultat. Men för att hålla benen igång och trivas i sadeln blir det säkert en rad tävlingar där jag kör dem som rena träningsrace. Då behöver jag inte sätta press på mig på varenda lopp, vilket känns skönt. Nytt blir också att jag kommer köra med BMC, ett schweiziskt cykelmärke som är på gång i Sverige just nu. Förutom en toppspecad MTB av softtail-typ kommer jag även ha en landsvägshoj för att variera träningen, vilket ska bli kul. Kläderna blir förstås 8848 Altitude från topp till tå och man ser fram emot nyheterna som kommer.

– Tack Kjell, stort lycka till!

kjellolsen.blogg.se

Instagram: @kjellolsen