Den senaste veckan har tillbringats med hela familjen på plats, med trevlig gemenskap och en träning som kommit lite i andra hand. Trots detta med oplanerad och spontan träning så har det ändå blivit hyfsat med timmar på cykeln och även om det saknats struktur så har det väl gjort någon nytta antar jag...

Förövrigt så har det varit full rulle med barnbarnet Casper, där saknas ingen energi vill jag lova och jag kan knappast bärga mig tills det blir dax att sätta honom på en cykel. Med den energin (och en cykeltokig farfar) kommer han gå långt...

Sista passet innan julhelgen är gjort och nu väntar vi bara in resten av familjen som är på ingående sedan blir det trevligt umgänge och god julmat under några dagar. Matchvikten är nu nere på 69 kilo om morgnarna och det ska bli intressant att se vad den ligger på efter julhelgen, det är väldigt mycket god julmat nedpackat i ungarnas resväskor...

Dagens träning då, jo 71,5 km med ett totalt snitt på 33,5 varav en 30kilometers tempointervall @sweetspot med ett snitt på 36,8 blev ett riktigt bra avslut på veckan. Nu blir det som sagt vila några dagar sedan drar jag igång igen med väldigt positiva vibbar från dagens pass...

Idag är det lugnet innan stormen skulle man kunna säga (med glimten i ögat) för det är sista dagen vi är själva här jag och Madde, i morgon trillar dom in en efter en våra ungar. Först dyker dottern Lowe med sin Dan upp framåt lunch och senare på kvällen kommer sonen Charlie med sin Matilda och sonsonen Casper, sedan blir det full rulle här i huset i en hel månad. Trevligt värre...

Dagens cykling blev ett morgonpass på två timmar inkusive en 7 kilometers sweetspottare, 5 stycken backintervaller och som avslutning en 7 kilometers tröskelintervall. I morgonbitti kör jag två timmar igen varav 30 kilometer tempoträning, jag ska montera på tempobågarna och känna mig för lite, alltså inte köra på max utan jag lägger mig på en sweetspot känsla så får vi se vilken fart det blir. 

Sedan blir det julledighet med familjen i två dagar innan jag drar igång igen framåt juldagen...

Jag har speedat upp farten lite på dom lugnare passen och tanken bakom är väl att kan jag köra lite fortare i dom lägre pulszonerna så bör jag ju också kunna köra fortare även uppe i dom högre pulszonerna, sedan vill jag även härda benen vid lite hårdare muskulär ansträngning för att försöka förebygga kramp när det väl blir dax för race igen...

På tal om race, nu är det officiellt att Tour of Phuket går av stapeln den 8-10 mars med en prolog på fredagen och sedan två linjeetapper på lördag och söndag. Känner jag någon som är sugen på att förlägga ett läger här nere med detta race som avslutning så hojta till, det kunde väl vara en kul upplevelse. Jag är själv i huset från mitten av februari och har två lediga dubbelrum som jag gärna lånar ut gratis om jag får lite träningssällskap, billiga flygbiljetter går det alltid att hitta vid denna tiden på säsongen...

Jag har tänkt till lite angående varför jag fått kramp ett par gånger nu de senaste tävlingarna, om jag nu gör allt rätt vad det gäller vätska, mineraler och energi så måste väl krampen bero på att musklerna blir för utmattade när jag tävlar och detta trots rena rama "mellanmjölksfarten". För inte har det varit speciellt hårda tävlingar direkt, det måste jag ändå erkänna.

Vad finns det att göra åt detta då, jo det gäller väl att gå helt emot strömmen och köra fler av de så allmänt förkastade "mellanmjöljspassen" helt enkelt. Faktum är att när jag går tillbaka i mina träningsdagböcker och kollar så sammanfaller några av mina bästa säsonger med att jag körde väldigt mycket zon3/sweetspot/"mellanmjölks" träning just dessa år. Detta var också i samband med att jag läste Phil Maffetones bok "träna för livet" för första gången, sedan ville jag utvecklas och bli ännu bättre och började träna annorlunda vilket sedan i praktiken faktiskt aldrig gjort mig starkare.

Vi är ju alla olika och kanske passar detta mig bättre än nuvarande upplägg, jag har iallafall bestämt mig för att testa igen och kommer fokusera väldigt mycket på just "gnetpass" ett tag framöver, jag behöver härda benmusklerna helt enkelt för så här kan det inte få hålla på med kramp var och varannan tävling...

Vad gör väl lite regn när det är nästan 30 grader varmt ute, absolut ingenting...

Då vart det helg igen med blandade aktiviteter, idag vilodag med marknadsbesök och julklappsjakt och i morgon väntar ett 5-6 timmars distanspass som avslutning på träningsveckan.

Gårdagens intervaller gick betydligt bättre än i förrgår så något lärde jag mig tydligen av misstaget att gå ut för hårt som jag gjorde i torsdags, det är svårt att köra intervaller utan effektmätare och speciellt när man kör ihop med andra då det är lätt att dras med i ett för hårt tempo om någon är riktigt på hugget. Wattpedaler får nog helt klart bli nästa tränings/cykelrelaterade investering...

Ja idag är det lucia även här nere i paradiset, årets glögg har vi med oss och vad passar inte bättre än lite pepparkakor och ett riktigt kallt (med is i) glas starkvinsglögg di limone 2018.

I morgon börjar nästa steg mot snabbare fart på cykeln och det utan några starka U-23 cyklister som håller upp snittet, intervallerna ska väl gå bra men vi får väl se hur det går med den saken att hålla uppe farten på distanspassen utan dessa draghästar...

Nu har jag strax varit här två månader och har gjort fyra starter hittills, som det ser ut för tillfället i det program som finns ute så blir nästa race först 27:e januari så det ger mig gott om tid att trimma upp formen. Därefter finns ett race den 2:a februari och helgen efter den 8-9-10 februari går det tre nationella cup tävlingar uppe i Ranong, på fredagen är det TT (tempolopp landsväg), dagen efter MTB XC och på söndagen landsväg kriterium. Det vore ju lite häftigt att göra en trippel där eller hur. Nästa tävling som jag vet om i nuläget är tour of Phuket den 8-9-10 mars.

Ja det ser mycket lovande och bra ut med race framöver och det är ju inte omöjligt att det dyker upp ytterligare något, sedan om jag kör alla är väl inte säkert men någonstans mellan 6-8 starter till lär det nog bli innan jag åker hem den 18:e mars...

Dagen efter ett race är normalt sett en vilodag utan någon som helst aktivitet men då jag kände mig extremt stel i musklerna när jag vaknade i morse så rullade jag ut på en kort "RecoveryRide" för att om möjligt påskynda återhämtningen något efter gårdagens race.

Jag har en konstig känsla i musklerna som faktiskt redan började dagen före racet, jag känner mig stel och det sträcker på ett konstigt sätt. En jätteskum känsla som jag inte riktigt känner igen, vi får väl se hur det hela utvecklar sig. Det var iallafall skönt och avslappnande att få rulla runt en timme på "lillkakan" och få lite cirkulation på blodgenomströmningen i benen...

I morgon blir det sista passet med Samuel och Carl innan dom flyger hem på onsdags morgon och sedan ska jag sätta mig ner och planera upp kommande fyra veckors träning, jag är inte riktigt där jag vill vara formmässigt men det beror på att fokus hittills varit mer åt timmar och mil, nu blir det dax att speeda upp farten och pulsen under en period så får vi se vad formen säger om det...

Här nedan kommer en liten bildkavalkad från gårdagens tävling, alla bilder är hämtade från arrangörens Facebook sida, håll till goda och försök suga åt er känslan från bilderna. Det är helt underbart att cykla härnere i värmen...

🚴‍♂️☀️⛰🌴

Carl Jarnhagen 

Samuel lord försöker få rulle bakom en liten thailändare...

Första utbrytningen och alla tre svenskar är med...

Jag ska göra rapporten kort då jag är dödens trött och bara vill gå och lägga mig, för det första så blev det ingen "open" tävling med gemensam start utan alla klasser startade separat. Nu gjorde det inte jättemycket då vi i H-50 var största klassen med 30 startande så det blev ju åtminstånde en liten klunga...

Strax över 100 km och lite smått upp och ner hela tiden plus ett par riktigt branta " knäppar" gjorde att klungan krympte vid varje backe, halvvägs ut på varvet var vi väl 10 gubbar kvar men sedan hände ingenting mer, ingen ville köra utan alla väntade på spurten verkade det som. Snittfarten för dagen blev låg och det hela var väl mer som en söndagsträning med lite fartlek emellanåt.

Med tre kilometer kvar till mål får jag återigen kramp och nu börjar jag bli ordentligt trött på det här med återkommande kramp, jag dricker bra, jag använder salttabletter, sportdryck och gel. Vad mer kan jag göra ???

Nåja, jag provade olika växlar och märkte att stående på tyngsta växeln fick det faktiskt att ta sig fram utan att det nöp, så med 50x11 genom fyra nittiogradare de sista två kilometrarna segdrog jag mig som ett diesellok fram till en andraplats av de 30 startande gubbsen i min klass, jag fattar inte riktigt hur det gick till men jag hade likaväl kunnat bli sist i spurten så glad ändå 😃

Elitkillarna Samuel Lord och Carl Jarnhagen gjorde båda en riktigt bra deput på thailändsk mark, Samuel kom med i rätt utbrytning på tre man och lyckades bli tvåa i spurten, Carl kom in som fin 10:a i en av smågrupperna som gjorde upp om resterande placeringar. Riktigt bra jobbat grabbar 👍👌

Nu är det strax helg och det är dax att tävla igen, det var ett tag sedan så det ska bli riktigt kul att återigen få sätta fast nummerlappen. I morse var jag ute på ett sista väckningspass för kroppen, ett kortare 90 minuterspass inklusive sju kilometer sweetspot/tröskel och sex stycken 30 sekundare. Det kändes bra och jag tror jag är på rätt väg mot en bra känsla på söndag...

Vi kör ner till Phuket redan imorgon och hämtar ut våra nummerlappar samt rullar ut en sväng på tävlingsvarvet, sedan blir det uppladdning och mat på hotellet. Kanske tar vi lite taktiksnack också inför tävlingen fast för mig personligen så blir nog taktiken ganska enkel, vi startar ju ihop med eliten så det gäller väl "bara" att sätta sig långt fram och bita ihop så länge det går, jag bör vara en av de tre sista 50 åringarna som får ge sig och då är ju pallplatsen klar. Ja det kan låta lätt men man får ingenting gratis så det gäller att ha en bra dag och bra ben när det väl gäller.

Vad gäller dom svenska U-23:or som är här och tränar så tror jag nog att Samuel Lord från Motala AIF cykel kan göra ett bra race, visst finns det några riktigt starka motståndare men det är inte riktigt samma bredd som hemma i Sverige så håller han sig bara långt framme och är vaken på vad som händer så är allt möjligt. Carl Jarnhagen IKHP har ju varit skadad hela sässongen hemma och har först nu kommit igång riktigt ordentligt här nere, dessutom är han ju egentligen MTB åkare och kanske saknar lite erfarenhet från landsvägen jämfört med resten av startfältet. Fast oavsett  bakgrund och sässongen hemma så har han nu kört riktigt starkt här under några veckor och han kan säkert överaska och göra ett bra race på söndag han också...

Återkommer på söndag med en förhoppningsvis väldigt possitiv Racerapport...

Det närmar sig tävling igen och som alltid kryper nervositeten och osäkerheten fram och spökar, har jag gjort rätt nu när jag tagit det lite lugnare den sista veckan eller skulle jag kört på som vanligt? Skulle jag kanske kört lite mer korta intervaller mot slutet för att få upp flåset ännu bättre?  Skulle jag kanske trappat ner ännu tidigare än jag gjorde för att få den återhämtning jag känt att jag behöver och den formtoppning som jag ville ha...

Ja frågorna är många och min osäkerhet är stor, jag är inte så fräsch som jag önskat trots en lugn vecka "so far". I måndags vilade jag ju helt och i tisdags körde jag bara 90 minuter inklusive två "sweetspott/lättare tröskel intervaller. Igår rullade jag två timmar lätt men jag känner mig fortfarande trött i kroppen efter de inledande sex veckorna här nere, därför slänger jag in en hel vilodag idag igen inklusive en timmes mjukgörande massage...

Men sedan får det allt vara bra med att vila sig i form, imorgon måste jag få igång benen igen inför racet, ett kort 90 minuters pass med lite blandade intervaller för att väcka upp kroppen och sedan kör vi väl en sväng på banan på lördag för att reka de avslutande milen. Jag har tävlat på stora delar av banan tidigare och känner till alla tuffa backar och avgörande partier, det är egentligen bara typ sista fem kilometrarna jag inte kört förut och det ska tydligen vara ganska små smala vägar avslutningsvis så det kan ju vara mödan värd att kolla upp vad som väntar sista biten in mot mål...

Startlistan har kommit ut och totalt sett blir vi 105 startande men då snackar vi alla klasser, det är fyra åldersklasser förutom elitklass men vi startar ju ihop och kör samma distans så det blir nog tufft ändå trots relativt små startfält inom respektive tävlingsklass, dessutom är nästan halva det totala startfältet västerlänningar vilket ju är roligt. Vi blir b.l.a fem Svenskar och två Danskar till start så Skandinavien är bra representerat, vidare syns en hel del engelsk/amerikansk/Australien klingande namn samt några tyska, spanska, franska och italienska i listan förutom då att det finns ett antal riktigt starka thailändare till start så svettigt värre lär det bli, åtminstånde om vi vill vara med där framme och slåss om topp placeringar, och det vill vi ju...

Man känner sig nästan som en fuskare när man ska genomlida en lugn återhämtningsvecka, att det ska vara så svårt att hålla igen och låta kroppen tillgodogöra sig en hård träningsperiod. Ja det är väl bara att bita ihop och se till att genomföra planen och att tro på sig själv och på tesen att denna vecka kommer ge mig vingar att flyga fram med på söndag...

Det blev ett fint avslut på träningsveckan med 95 kilometer i boken inklusive en hård klättring upp över khao sok mountain, 17,48 tog klättringen idag och jag grämer mig lite över att jag inte lyckades ta KOM:et i min åldersklass. Jag hoppas det bara beror på slitna ben och inte på att formen inte räcker till, Fidel Kreutzer som har bästa tiden är nästan ett par minuter snabbare än mig och han kommer också till racet nästa söndag så nu jäklar gäller det att vila sig i form under veckan...

Ja efter torsdagens vilodag har jag "bara" rullat lätt två timmar om dagen i går och idag, jag känner mig lite lätt sliten i benen och tar det därför extra försiktigt nu. Det är ju bättre att känna mig fräsch och pigg några dagar för tidigt än för sent inför racet nästa söndag. Imorgon blir det dock lite längre då vi ska köra ihop med thailändarna på deras söndagsrunda upp över bergspasset till khao sok nationalpark, samma sväng som vi själva körde tidigare i veckan. Det blir strax över tre timmar och troligtvis ganska lungt förutom upp över bergspasset där farten släpps fri, jag kommer själv köra på hårt där för att försöka hitta den rätta känslan och kadensen inför nästa helgs race. Sedan blir det lugnt och fint tempo på tillbakavägen...

Sedan är planen följande, efter sex veckor med väldigt många träningstimmar blir det en betydligt lättare vecka vilket innebär att på måndag vilar jag helt och på tisdag blir det ett kort 90 minuters pass med ett par tiominuters intervallblock, intensiteten på intervallerna får dagskänslan avgöra. På onsdag ska jag till immigration och göra en förlängning av mitt visa så den dagen blir också en vilodag, torsdagen samma som tisdagen och på fredag rullar jag bara lätt ett par timmar. På lördag kör vi ner till Phuket och hämtar ut nummerlappar samt sticker ut en "kortis" och kollar in avslutningen på tävlingsvarvet och sedan har vi då söndagen och då jäklar ska det sprätta i benen, jag är grymt "taggad" nu...