Tjena där ute, det var ett tag sedan men nu är jag här igen. Fokus de senaste dagarna har inte legat på bloggen utan på att umgås med min son som ju kom ner till mig i fredags kväll, nu har vi cyklat några rundor och jag har visat honom omgivningarna runt Palamos, Bellcaire och Girona. Vi har käkat gott på massa ställen och vi har druckit öl på Doskiwis brewing i Rupia. Det har varit några riktigt fina dagar som tyvärr gick alldeles för fort och nu sitter vi redan här i husbilen på väg hem med fina minnen och med drömmar om att snart återvända igen…

Står nu med bilen strax utanför Barcelonas flygplats å väntar in min son som landar om en stund, att hämta upp honom blir en bra avslutning på en bra fredag som bjudit på strålande sol och sommarvärme. Dagens aktivitet blev ett par timmars njutcykling i finvädret och njutning är väl vad allt kommer handla om nu de sista dagarna här nere. Att tillsammans njuta av fin å lugn cykling i skön miljö om dagarna och frossa i god mat & dryck om kvällarna…

Igår gick jag in på min sista vecka här nere och imorgon ska jag äntligen köra ner å hämta upp min son Charlie på flygplatsen i Barcelona, det ska verkligen bli kul med lite sällskap de sista dagarna.

 Gårdagens cykling blev en fin 115 km lång runda på blandat underlag med gravelhojjen och med över 12 timmars träning på tre dagar så väljer jag idag att bara ta en kort "cofferide" bort till den lilla byn Pals, sedan återstår det bara några lugna svängar med Charlie innan vi kör hemåt med start på onsdag nästa vecka och några dagar stillasittande "vila" i bilen på vägen hem kommer göra gott för jag känner mig lite trött å sliten nu. Sedan längtar jag faktiskt att få komma hem till "paincaven" och få börja köra lite zwift regelbundet igen, nästan lite sjukt va…

🤪

Äntligen lite sol igen och ett njutbart pass på dryga tre timmar in på kontot, idag fick jag sällskap av mister Plogga himself Erik Ahlström som jag haft lite kontakt med via sociala medier. I dag blev det äntligen en trevlig runda tillsammans med mycket gott snack och både fika & lunch innan vi svängde in på ställplatsen efter avslutat dagsverke…

Igår kom jag bara ut en kort stund (1 timme) mellan regnskurarna men idag skulle det bli lite längre det hade jag lovat mig själv och planen var att cykla ut oavsett väder och kolla in två bergspris på den första etappen av Volta Cataluña. Jag börjar lära mig vägnätet nu och jag planerade en tiomilare där jag skulle hinna med att se cyklisterna vid de två 3 categoriserade bergsprisen och sedan hinna hem för att se avslutningen på Eurosport…

Dagen bjöd på både lite blygsamt solsken och några destomindre blygsamma störtskurar men i det stora hela en riktigt bra å kul dag där jag fick till ett riktigt bra pass själv å samtidigt kollat in världseliten. Extra roligt att sedan kolla sändningen med bilder från helikopter på vägar där jag själv cyklat omkring i månader nu, det ger en liten annan dimension till mina egna upplevelser i cykelsadeln…

Det verkar också bli lite stabilare väder framigenom och det vore ju verkligen kul om jag fick avsluta min vistelse här under lite bättre förhållanden än vad det varit nu ett tag…

Lördag eftermiddag och vädret har verkligen inte bjudit på några positiva överraskningar idag, prognosen lovade regn och det har vräkt ner hela dagen. Att sitta isolerad i en husbil är inget kul men jag "slängde in" en prenumeration på Eurosport player så dagen är räddad tack vare Milan-San Remo och i värsta fall så är det ju cykel i rutan varje dag nästkommande vecka, fast jag hoppas ju få komma ut å trampa själv förståss…

Igår förflyttade jag mig från Bellcaire d Emporda till Palamos några mil söderut, här i Palamos har jag ju varit i omgångar under vintern och nu stannar jag till nästa fredag då jag ska ner till Barcelona och hämta upp sonen Charlie. Vädret igår inbjöd inte till någon utecykling men jag fick till ett bra zwiftpass på eftermiddagen under markisen utanför husbilen, jag körde först en lång 45 minuters uppvärmning inklusive tre stycken fyraminuters tröskelintervaller innan jag sedan körde ett kort sprintrace där jag blev fin 2:a i A klassen. Bra känsla i kroppen å nöjd över att få anstränga mig lite…

Idag blåser det halv storm men det ska vara uppehåll hela dagen så jag hoppas komma ut på åtminstånde en kortare grussväng någongång under dagen, sedan ser det tyvärr sämre ut under helgen men som vanligt tar jag en dag i taget och det har ju funkat ok hittills. 

På måndag startar Volta Cataluña och den första etappen startar och går här i närområdet med bla ett par fina klättringar bara någon mil härifrån, det vore ju kul om vädret tillåter att man kan cykla dit å hejja lite på cyklisterna, ja vi får väl se på måndag…

Varannandagväder innebär varannandagcykling, igår sket det sig pga skitväder men idag höll det upp såpass att jag fick mina tre timmar grusväg. Nu blev jag ju rejält blöt å skiten ändå tack vare det blöta å leriga underlaget men det var riktigt skönt att få komma ut ur husbilen, prognosen visar fortsatt skitväder så jag får väl ta en dag i sänder å göra det bästa av situationen…

Det är lite instabilt väder för tillfället och idag klarade jag mig med precis från regnet då jag körde en sexmilarunda mellan skurarna, det slutade droppa när jag stack ut och det började igen när jag svängde in på ställplatsen. Nu verkar det som att det blir uppehåll två dagar innan det brakar löst igen och isåfall kör jag ett par längre pass de kommande dagarna. Det gäller att vara lite flexibel och ta tillvara på tillfällena liksom.

Jag är på gång att byta location också men har inte riktigt bestämt vart och när jag drar härifrån, mot slutet av veckan utlovas rejäla skyfall igen och om söndagens prognos om hårda vindar och 77mm regn håller i sig så gäller det nog att parkera på rätt ställe…

Ja faktiskt, zwift klassas väl egentligen som innecykling men igår och idag har det varit riktigt skitväder så efter gårdagens vilodag blev det idag ett zwiftrace ute under markisen på husbilen. Det blåste också ganska kraftiga vindar så stormlinorna fick användas för att fästa markisen i ett träd precis utanför husbilen. Jag körde Tour de zwifts etapp två och körde in som 37:a av strax över 1000 startande, det var första zwiftpasset på en månad och med tanke på det ett helt ok resultat. Det märks att man tappar form när man inte kör regelbundet…

I och med dagens race så är ännu en 15 timmars vecka avverkad och på den veckodosen har jag väl legat ganska stadigt nu i snart ett halvår så även om den absoluta formtoppen ligger långt fram i tiden så känner jag att jag har byggt upp en riktigt bra grund att utgå ifrån när jag kommer hem…

Jag kan stå ut med högre bränslekostnader

Jag kan stå ut med högre elkostnader 

Jag kan stå ut med högre matpriser

Jag kan klara mig utan produkter/varor från företag som fortfarande handlar med Ryssland

Jag ser detta som tillfälliga åtgärder och konsekvenser och om detta förkortar Rysslands krig mot Ukraina samt förhoppningsvis också minskar risken att våra barn och barnbarn ska behöva försvara vårt eget land i framtiden så är det för mig ett väldigt lågt pris för en bättre framtid…

Ja, efter fem dagars cykling i rad så tar även jag helg. Åtminstånde imorgon då prognosen visar riktigt ruskväder med upp till 50 mm regn, det ser ut att bli en lång lördag i husbilen med dator och streaming av div serier och sedan får vi väl se hur lågtrycket utvecklar sig. Jag är beredd på att flytta på mig och har kollat vädret på olika orter från Nerja ända nere söder och upp längs kusten hit till norra Spanien, men tyvärr ser det lika illa ut överallt den kommande veckan så det är väl bara att "sitta still i båten" och hoppas på det bästa…

Jag gnetar på och avverkar mina nerladdade rundor i stadig takt, idag blev det 75 kilometer grus varav hälften var helt nya partier som jag inte tidigare kört. Vi får väl se om jag hinner avverka alla 17 innan jag åker hem för prognosen visar tyvärr skitväder fr.o.m lördag och en hel vecka framåt, då blir det kanske att jag får sitta under markisen å köra lite zwiftrace istället för grusväg. Men… prognosen har ju visat fel förut så jag tar en dag i taget så får vi se vad det blir utav det hela…

Jag är fortfarande lite seg efter söndagens race, tog en kort å lugn sväng idag för att ge kroppen lite mer andrum innan jag kör på igen. Det är ju inte så att jag överlag kör hårda pass men många timmar i veckan blir det å återhämtningen är inte som förr i tiden, dessutom körde jag ju på rejält i söndags så inte konstigt kanske att det känns i musklerna…

Jag är inne på "slutklämmen" här nere och efter hela fem månader i Spanien så återstår nu bara knappa tre veckor innan hemfärd, jag kommer definitivt att sakna Emporda regionen och det extrema utbudet av små fina grusvägar. Just här i det relativt lilla området har jag spenderat totalt tre månader och i stort sett kört olika rundor varje dag, jag skulle fortfarande knappt hitta runt utan GPS så det är sjukt vilket utbud det finns…

Men… det ska bli väldigt skönt att komma hem till Sverige och familjen igen och efter framgången i helgen så känner jag att ett litet sug efter att få tävla igen börjar gro, det får nog bli nåt eller några långlopp i sommar och som huvudmål får nog den svenska deltävlingen i UCI:s nya world tour gravelserie stå och hägra där framme i augusti. Det är en tredagarstävling som arrangeras i Halmstad och där lördagens race gäller för kval till Gravel World Championship och det gäller alla åldersklasser, det blir nåt att se fram emot…

Det här hade man ju inte riktigt räknat med, det här med att bryta ihop å komma igen är nog inte så dumt ändå. För att göra en lång historia väldigt kort så kände jag mig grymt stark från första tramptaget idag och ganska omgående gick jag solo och körde väl sedan ca 90% av loppet helt själv, det blev en klar seger över 61 gubbar i en öppen tävlingsklass (utan åldersindelningar)

Behöver jag säga att deppigheten som jag dragits med ett tag är som bortblåst nu…

👇

Jag har spenderat eftermiddagen på tävlingsområdet och nu framåt kvällningen när det fyllts på rejält med husbilar å cyklister så infinner sig en skön nostalgisk känsla, det är lite som förr om åren när man körde runt på alla tävlingar som fanns hemma i Sverige och träffade massa goda vänner varje helg. Nu känner jag ju ingen här men glädjen smittar ändå av sig när jag ser hur alla umgås å hänger utanför husbilarna och en massa ungar som leker å cyklar omkring…

Det står över 50 husbilar på området så det blir nog ett stort arrangemang imorgon, jag skrev ju igår att jag var felanmäld i Gravel Medium (54 km) istället för Large (105km) och jag har inte brytt mig om att försöka ändra på det. Jag ser i startlistan att det är en hel del snabba cyklister även i mitt startfält så jag blir nog trött ändå och faktum är att jag är nog mer taggad på att göra ett bra race nu än vad jag var när jag trodde att jag skulle köra den långa banan…

Det blir nog både bra å kul det här trots en sviktande känsla/moral tidigare i veckan…

Idag har jag inte cyklat något alls och imorgon blir det på sin höjd en kort sväng på eftermiddagen för att inte stelna till helt inför söndagens race, på tal om racet så fick jag pm å startlista på mailen igår och det visade sig att jag är anmäld i fel klass eller rättare sagt dom har placerat mig i fel klass. Nu är det inte olika åldersklasser jag talar om utan distansen, jag har anmält mig till det långa 105 km racet men i startlistan är jag placerad i den kortare 55 km distansen…

Först blev jag sur å tänkte att fan va det ska strula men efter en stund så var jag inte ens säker på att jag bryr mig om att byta distans när jag kommer dit, jag är väl påverkad som så många andra av all skit som händer i världen och det är väl inte konstigt att man tappar fokus, deppar ihop å längtar hem…

Jag är iallafall inte taggad till tusen längre på att köra ett stenhårt och långt gravelrace som kräver att man är fullt förbered å fokuserad på uppgiften, jag åker nog dit och genomför den kortare varianten bara för att få nåt annat att tänka på över helgen utan att köra skiten ur mig. Det kräver ju heller ingen speciell uppladdning eller planering för att genomföra ett par timmars race…

En av dom jag längtar hem till och hade det inte varit för att min son Charlie bokat flyg och ska möta upp mig här om några veckor så hade jag nog kört hemåt redan nu…

Den tredje rundan gick norrut ut över Emporda slätten och innehöll inte många höjdmeter, en hel del små fina asfaltsvägar gjorde också att snittfarten blev lite högre dag och det är faktiskt riktigt kul att köra nedladdade rundor med gps. Man vet aldrig vad som väntar å varje dag blir en överraskning, 65 km blev det och 2,38 i tid tog det så jag håller mig inom ramen för vad jag planerat…

Terrängen här innehåller allt, norrut är ett slättlandskap och västerut är naturen böljande med skogar å dalar. I syd/sydväst finns det lite högre kullar med höjdmeter som aldrig tar slut för den som är sugen på riktig klättring…

Idag blev det lite kortare än igår, 55 km stannade mätaren på och 2,30 i tid så jag håller mig mellan de planerade 2-3 timmar om dagen. Det är ganska varierat underlag på grusvägarna och bitvis kan det bli riktigt stökigt så snittfarten blir ofta ganska beskedlig. Åtminstånde de gånger när jag vill hålla en låg intensitet, å det vill jag ju oftast då jag inte har några speciella ambitioner tidigt på sässongen. En bra å stabil grund är vad jag fortfarande fokuserar på så spetsar jag till det hela senare fram i sommar…

Jag har ju en fin samling grusrundor som ska avverkas innan jag åker hemåt igen och idag kördes den första av 17 st, 64km avverkades och imorgon kör jag vidare med nästa sväng…