Ibland överraskar man sig själv ganska rejält, efter gårdagens 4:e plats på ett av stavasegementen uppför en lång slingrig slakmota tillbaks mot startområdet på bikeparken så bestämde jag mig för att idag göra ett seriöst rekordförsök. Jag körde fyra stycken 15 minutersvarv där segmentet låg mot slutet av varvet och idag med den svajiga form jag har för tillfället så svajade den äntligen upp i topp. Ett K.O.M på segmentet blev dagens resultat och fan vet hur det gick till...

Två cykelpass stod på schemat även idag, det första tillsammans med sonen Charlie imorse då vi tog liften upp för att först cykla leden runt berget och sedan göra några åk nedför den beryktade "magic moose". Leden runt berget tappade vi bort efter ett tag och hamnade efter en sinnesjukt brant klättring allra högst upp på toppen av trysilfjället, jag vill bara säga er att nedfarten därifrån för att komma till liftstationen och starten av "magic moose" blev en lite väl spännande historia. Brant utför och sprängsten är ingen bra kombination men ned kom vi till slut...

Två underbart roliga åk senare så bytte jag av Matilda och tog hand om Casper medans hon och Charlie fortsatte att åka upp o ner för berget någon timme. Under tiden coachade jag Casper när han på sin springcykel tog sig runt jag vet inte hur många varv på barnvarvet här nere i bikeparken, det är små gupp, hopp, stockar mm som de små ska försöka forcera och han skötte sig galant. Återigen fick jag muta honom med godsaker för att få hem honom därifrån.

Sent på eftermiddagen var det sedan min tur igen och nu blev det två långa varv här nere i parken, inte jättehårt men med lite högre puls och tryck på pedalerna än tidigare. Jag blev extremt förvånad då jag senare fick se att jag gick in på topp tio (4:a) på ett segment på strava av totalt 2,700 som finns registrerade. En 1,2 kilometer lång slakmota uppför på väg tillbaka till startområdet, det är nästan så jag tror att något är fel för såpass stark känner jag mig definitivt inte. Jag får väl göra några seriösa försök att klättra på rankingen och se om tiden håller i sig eller om det eventuellt är något som inte stämmer...

Dagen började med tidig frulle och sedan för min del snabbt ut på cykeln för en timmes snurr nere i bikeparken, när jag var klar med mina varv tog jag hand om sonsonen Casper medans Charlie och Mathilda fick testa stigarna för första gången. Under tiden käkade  jag och Casper glass och kollade in grabbarna vid dirten och pumptracken, "ja osså oppa" upprepade han gång på gång och när vi väl var tvungna att gå tillbaka till husbilen för lite lunch och caspers eftermiddagslur så fick jag ta honom över axeln med våld och tvinga med honom tillbaka. Bra tecken för en blivande cyklist...

Efter lunch var det min tur att hojja igen och Charlie som inte fått nog efter förmiddagens cykling hängde på ytterligare en timme, några varv på lederna och sedan några varv i "dirten" . Ja att hoppa lär jag aldrig lära mig men några decimeter flög vi väl iallafall även om det faktiskt kändes som flera meter...

Lite nervösa nyheter också eller åtminstånde blev jag iallafall lite smått orolig/nervös av att jag fick ett samtal från sjukhuset imorse, jag har ju varit väldigt mycket sjuk det senaste året och extremt svajig i formen så för ett tag sedan gjorde jag en fullkomlig check hos läkaren för att kolla upp hur kroppen egentligen mår. Blodprov, EKG, urinprov och t.o.m magnetröntgen av huvet då jag ofta är yr och extremt trött. I morse så ringde en syster och meddelade att det var något som inte riktigt var bra med mitt EKG och att dom ville att jag kom in och gjorde ännu ett EKG och blodprov för att dom skulle få två värden att jämföra med. Detta nu efter en vecka då kroppen varit extremt trött och jag trots en puls knappt upp i zon tre varit helt orkeslös i benen, inte konstigt att man blir nervös men det är säkert inget att vara orolig över, jag får väl bara ta det lite försiktigt fram tills jag gjort ett kompletterande test och tur är väl kanske att de två tävlingarna här i Trysil är inställda.

Vad gäller Mörksuggan i Rättvik och fjällturen i Funäsdalen så räknar jag ändå med att tävla fast kanske lite mer som motionär och inte på fullt blodigt allvar, hur det sedan blir på SM beror helt på hur jag känner mig när vi är där. Jag är anmäld men att ställa upp som "motionär" på sprinten där jag ändå räknar mig som medaljkandidat är inte aktuellt, då får det hellre vara tills jag vet vad hjärtat pallar för...

Ja detta var väl allt för tillfället, ömsom vin och ömsom vatten. Men det är väl så det är här i livet och så länge det går både upp och ner så är det väl helt OK, jag gnäller lite när det går nedåt men glädjes desto mer av när allt är på topp och dit upp kommer jag snart igen, var så säkra...

Efter ett morgonfiske strax utanför rörbäcksnäs med en tappad öring precis inne vid strandkanten som resultat så blev det sedan dax för brunch och avfärd mot Trysil, väl på plats så dröjde det inte länge innan jag bytte om för att testa de olika lederna nere vid Trysil Bike Arena. Ja att man här kan ha kul några dagar kunde jag snabbt konstatera och dessutom kan nog en stel gammal gubbe som mig lära sig lite tekniska färdigheter också bara av att cykla runt och leka utan tanke på annat än att just ha kul.

Efter några varv nere i bikeparken så ville jag gärna upp på berget och testa den berömda "magic moose" också och då liften stängde redan kl 17,00 så blev det till att cykla upp till toppstationen först för att sedan ge sig hän i utförskörningen. Fördelen med att liften hade stängt blev att jag hade hela "magic moose" för mig själv och utan att behöva ta hänsyn till andra cyklister i banan så rullade jag ned från berget med ett stort leende på mina läppar. 

Tyvärr fick jag reda på idag att de bägge racen som skulle gått i helgen är inställda, anledningen sägs vara att det kommit en ny regel här i Norge om att alla funktionärer/flaggvakter måste genomgått en utbildning (som kostar pengar) . Detta har då slagit hårdast mot de lite mindre långloppen med färre betalande deltagare men där man ändå har lika många flaggvakter som i vilket större långlopp som helst. Det blir helt enkelt inte lönsamt att bekosta en utbildning till 100 funktionärer/flaggvakter i förhållande till intäkter från startande, tråkigt när inte sådant här går att lösa på bättre sätt...

 Men som jag skrev tidigare, här blir nog inga problem att ha kul på hjul under några dagar och det oavsett tävlingar eller inte ...

Vaknade kl sju imorse till strålande solsken och rena medelhavsvärmen trots den tidiga timmen, efter väderbakslaget midsommarveckan så verkar den här osannolikt varma och fina sommaren vara tillbaka igen, även här uppe i dalafjällen.

Efter en några koppar finkaffe och långfrukost så drog Casper och jag till pumptracken för att kolla in läget lite. Han tar sig den lille parveln och det dröjer nog inte länge innan han springer runt på sin hoj utan min hjälp. Efter vår pumptracksession drog jag och Charlie ett varv på vallsjöleden, 32 kilometer ren cykelglädje i sin bästa form. När vi trötta kom hem till lunch så hade casper just somnat så det blev snabbt ned med maten för att även vi skulle hinna få en gubbalur innan han vaknade, en timme fick vi sova på maten innan det blev dax att piggna till med lite kaffe. Nu drog Charlie och Mathilda ut på en kortare eftermiddags runda medans jag och Casper gick ner till Ica butiken för att käka glass.

Ja dagarna flyter på i ett behagligt tempo och imorgon väntar lite tidigt morgonfiske innan vi drar vidare till Trysil, där väntar sedan nya äventyr...

Fem veckors "roadtripping" norrut med husbilen har tagit sin början, de första två veckorna åker jag med min son och hans familj och när dom drar hemåt så ansluter Madde i Rättvik för att ta del av resten av äventyret.

Första stopp blev en natt i säfsen då vi får ta hänsyn till lille casper och inte vill köra för långa sträckor åt gången, en kvällsrunda på en av mtb lederna hann jag med igår och imorse gick vi upp och fiskade fram till lunch. Efter maten körde vi upp till Rörbäcksnäs där vi nu ska stanna tills på onsdag. Ikväll blev det cyklat på de fina lederna för oss allihopa, Charlie och Matilda var först ute och under tiden tog jag hand om lillemannen casper. Även han fick provat lite stig här vid ängen bakom parkeringen, sedan blev det min tur att köra runt några slingor. 35 km blev det för min del och nu längtar vi alla tills morgondagen då vi ska ut och upptäcka ännu mer stigar...

Did not finish & enough said about that...

Ja då har man rullat ur benen en sista gång innan morgondagens SM linje, nu är det mat och högläge med benen som gäller. Målsättningen när jag i vintras bestämde mig för att köra landsvägs SM var medalj men efter en strulig försäsong med mycket sjukdom och bara två mtb tävlingar i benen så får jag nog tänka om lite. Jag har ju inte tävlat på landsväg här hemma i Sverige på fem år så jag har ingen aning om hur motståndet är i H-55 klassen, nu startar vi ju ihop med H-50 och där vet jag att gubbarna är starka och farten hög så jag får väl bita i och hänga med så långt fram som möjligt så får vi se vad det räcker till...

Det är väl tur att man kört mtb i så många år, då får man ett helt annat perspektiv på det här med backar. Visst var varvet kuperat och backen brant men det är inget jag känner någon större oro inför. Sedan om benen räcker till för en bra placering, det återstår att se...

Faktum är att jag inte är helt säker på att varvet blir såpass utslagsgivande som många tror, åtminstonde för oss veteraner som tävlar på torsdag. Det utlovas kraftig västlig vind vilket innebär bra motvind i den långa svaga utförskörningen varje gång efter backen, något som missgynnar ett fåtal utbrytare och gynnar en större jagande grupp. När vi sedan vänder tillbaka efter en skarp högersväng och det börjar gå svagt uppför får vi vinden kraftigt i ryggen och man märker knappt att det trots allt går ganska bra uppför mot slutet. Sedan börjar det gå utför igen, först lite snällt men efter att ha korsat stora vägen går det riktigt brant utför, här kan det kanske bli lite vingligt i kastvindarna som kommer från sidan. Nere på huvudvägen in mot Båstad och varvningen går det också svagt utför och återigen med en kraftig medvind.

Jag vill nog säga att med dom vindförhållanden som utlovats till på torsdag så blir varvet extremt snabbåkt för en större klunga och då får eventuella utbrytare köra riktigt starkt för att hålla undan efter backen...

Nu är ju inte jag någon expert på det här och allt kan ju hända men efter mina två varv här nu ikväll så håller jag nog fast vid mina teorier, i övermorgon får vi se om jag har rätt...

Ja, nu är snart sista arbetsdagen gjord och en lång semester väntar. Jag ska strax ge mig av ner till Båstad för att köra landsvägs SM som för min del går på torsdags morgon, väl på plats senare i eftermiddag ska jag snabbt byta om och ge mig ut för att känna på banan några varv och likaså blir det väl några varv imorgon också. Sedan är det bara att ge järnet och hoppas på bra ben vilket lär behövas, både branta höjdmeter och troligtvis kraftig kantvind kommer gallra ut fältet ordentligt och utan tryck i benen kommer det inte gå att smyga med på något sätt, så e de bara...

Sedan snabbt hem för att mellanlanda i ett midsommarfirande innan husbilen tar mig norrut till säfsen för lite avslappnande fiske, och några mil mtb förståss. Trysil står näst på tur med sin bikepark och berömda "magiska älg", att det sedan råkar vara två mtb race under nästkommande helg gör ju inte saken sämre.  Fredagen den 29:e juni går backracet nerifrån Trysil by och upp till toppen av fjället, 900+ höjdmeter på ca 13 km mtb cykling och alla mot alla i en gemensam start. Dagen efter är det dax för Trysilrittet, ett 75 km mtb marathon...

Efter Trysil bär det av i riktning mot Rättvik och mörksuggejakten, men först en eller ett par dagars stopp i mtb eldoradot rörbäcksnäs när vi ändå passerar. Efter Mörksuggan drar vi vidare norrut till Funäsdalen och mtb loppet fjällturen. En hel del fiske lär det också bli under tiden vi är i Funäsdalen och sedan då så väntar ju Mountainbike SM uppe på Frösön...

Vägen hem söderut tar vi genom Norge och nu blir det inga fler tävlingar under semestern, fast självklart skall cyklarna användas ändå men utan tidtagning. En del vandring väntar också under resan hemåt, b.l.a den berömda Besseggen och ännu mer fiske förståss. Var det någon som nämnde ordet semester...

Medans de flesta cyklade runt den stora sjön Vättern så cyklade jag och några "nyfrälsta" mtb cyklister runt den lite mindre Frisjön strax utanför stan. Jag ställde upp som guide åt några vänner som ville ut på en lite längre mountainbike runda och som inte cyklat såpass länge att dom lärt sig alla fina rundor, jag har visat dom runt på stigarna i närområdet förut men nu blev det en alltså en lite längre runda på närmare 50 km blandat stig och grusväg. Tre timmars lugn cykling vilket var precis vad jag själv ville ha för dagen, lugnt för mig alltså. Tommys suunto visade på 117 timmars återhämtning men då hade han också kört ett stenhårt benpass på gymmet dagen före. Hoppas han kommer ur sängen idag...

Idag slogs nästa wattrekord då jag körde 3x10 minuter tröskel nere i garaget på monarken och det verkar ändå som att den (pulsmässigt) lågintensiva träning jag kört de senaste månaderna har gett bra resultat. Benen är uppenbarligen starka och nu hoppas jag bara att flåset fungerar som det ska på torsdag nästa vecka, jag har ju nämnt att jag är lite svajig i hur formen känns och det kommer dagar som igår t.ex då jag fick ställa in den planerade träningen helt p.g.a att jag kände mig som en urvriden trasa då jag kom hem från jobbet. Nu gäller det att gå fram försiktigt den sista veckan och försöka pricka in en bra dag när det verkligen behövs...

Det har varit ett par sega dagar för både kropp och knopp och jag har varit trött som bara den efter jobbet, men trots allt har jag fått till två bra intervallpass de senaste dagarna i ett sista "desperat" försök att väcka liv i flåset. I går blev det en runda ute med fyra naturliga backintervaller, jag tog i ordentligt men undvek att gå upp i zon fem. Idag körde jag 4x4 på monarken nere i garaget, fast det tog emot när jag kom hem från jobbet så jag fick först ta en "powernap" på en halvtimme och sedan hälla i mig en flaska Umara Intend för att tagga till...

Sovstunden och Intenden gjorde nog susen för helt oväntat slog jag wattrekord på alla fyrorna och detta trots att jag höll mig under zon fem även idag, ett oväntat och positivt besked såhär veckan före SM är ju alltid roligt även om jag inte riktigt vågar hoppas på stordåd ännu. Min form är inte riktigt stabil och har varierat kraftigt den senaste tiden men som sagt, kul att man kan prestera bra någongång iallafall. Även om det som idag bara var nere i garaget...

Både hostan och slemmet i luftvägarna har försvunnit och det känns att pollenallergin sakta men säkert avtar, kroppen börjar svara när jag tar i även om jag fortfarande är försiktig med att anstränga lungorna allt för hårt. Det går åt rätt håll vilket är skönt, det är väl lite sent att få till någon formtopp till landsvägs SM men vissa dagar känner jag mig riktigt stark så jag hoppas att torsdagen den 21 juni är just en sådan dag...

Jag har sedan cykelrallarn förra söndagen fått till tre riktigt bra distanspass under veckan, de två senaste nu i fredags och igår så idag är det vilodag, då passade jag och casper (barnbarnet) på att åka bort till kransmossen och hejja lite på alla ungdomar som tävlar BCA racet i helgen. Solen skiner, tillvaron är harmonisk och snart är det semester. De e gott att leva just nu...

Då vart det bestämt, jag flyger ner redan 15:e oktober för att kunna köra L ’etape Thailand som går av stapeln den 21:a oktober. En stor händelse i Thailand och med start och mål i stort sett utanför dörren där jag bor så är detta något jag absolut inte vill missa.

Dessutom har jag mailat med tävlingsarrangören för tour de Phuket för att kolla vilket datum den tävlingen går nästa år. Jag nämnde att jag planerar hemresa till Sverige den 18:e mars och fick bekräftat att tävlingen går innan jag flyger hem igen, troligtvis 15-17 mars.

Trots att man bör "leva i nuet" och jag njuter av värmen och vädret i fulla drag här hemma så är det ju ändå kul att ha något roligt att se fram emot i vinter. Med dessa två riktigt stora arrangemang som kronan på verket samt en massa mindre tävlingar emellan så ser det redan nu ut som att kommande vintersäsong kan bli riktigt bra...

För att återgå till nuet nu då, ledig fredag och sinnessjukt bra väder innebär distancykling på racern. Jag sticker ut nu kl 09,00 så är jag tillbaka strax efter lunch och hinner med lite andra saker som ska fixas med, gött mos...

Ja, även om jag fortfarande torrhostar så har slemmet i luftvägarna avtagit och jag har hållt mig frisk sedan cykelrallaren i söndags. Planen löd, klarar jag "rallaren" utan bakslag så anmäler jag mig till landsvägs SM så nu är jag alltså anmäld...

Det blev en vilodag i måndags och i tisdags cyklade jag en timmes återhämtningsrunda med casper  (barnbarnet) bak i barnkärran. Kul när man kan kombinera nytta med nöje på cykeln, nyttan för mig att rulla igång kroppen och nöjet för oss båda att upptäcka världen tillsammans. Igår på nationaldagen var vi ett gäng som cyklade en runda på 130 km, till en början lugnt och fint men efterhand med lite högre fart och mot slutet lite race upp för några backar. Ett bra pass med bra känsla, ikväll blir det core/styrka för överkroppen. Det lär nog bli en hel del dragandes i styret upp för backen på SM varvet så rygg, bål och armar behöver förberedas ordentligt...

Jag vaknade tidigt igår och var fortfarande osäker på start men efter att ha harklat ur nattens slem ur luftrören, druckit ett par koppar starkt kaffe i min ensamhet ute på bryggan samtidigt som solen redan började värma fast klockan knapppt slagit sju. Ja då bestämde jag mig, det här blir en dag i min smak och dessutom är det ju "worldbicycleday",  jag kör...

Då jag varit osäker på start överhuvudtaget ända in i det sista så hade jag inget plan på hur jag skulle lägga upp loppet, men med tanke på bristande form och pågående luftrörsproblem så blev det väl ändå en lätt uppgift att styra upp. Att helt enkelt ta det lugnt och försiktigt och bara försöka genomföra loppet på ett bra sätt fick bli dagens uppgift. 

Det blev till att ladda på med en rejäl grötfrukost och sedan snabbt upp till tävlingsområdet för att efteranmäla mig, vi parkerade husbilen vid en gammal stängd mack uppe i Bottnaryd. Där  passerade tävlingsvarvet efter första slingan så Madde kunde sitta lugnt och invänta tills det blev dax för langning.

En liten förberedelse hade jag ändå gjort trots att jag var högst osäker på start, jag hade med mig en skyddsmask/andningsmask som jag tänkte att om jag nu startar så kan jag ju försöka spara luftrören lite genom att minimera inandningen av allt damm som jag visste skulle bli ett stort problem utefter banan. Jag är allergisk mot pollen och har nästintill kronisk luftrörsinflamation så alla sätt är väl värda att prova i försök att lindra mina luftrörsproblem tänkte jag...

Starten gick och jag var med långt fram från början  ut från startområdet, men jag tog sedan snabbt mitt eget tempo redan ute på löparspåret innan den första stigningen, normalt sett så gäller det ju att vara med här i början och försöka gå med hyfsat långt upp i klungan uppför backen om man vill hamna i en bra grupp men som sagt, jag tog det försiktigt då jag hade mer långsiktiga planer för dagen. Att ta mig i mål och samtidigt försöka undvika negativa fysiska konsekvenser från dagens strapatser. 

Det känns bra efter första stigningen och andningsmasken fyller sin funktion åtminstånde korta stunder, det är jobbigt att andas genom den så jag drar den upp och ner över ansiktet i omgångar och använder den bara när dammet yr som värst. Upp för andra stigningen börjar rangordningen sätta sig och jag har hamnat i en grupp som håller ett för dagen och för mig vettigt tempo, sedan vidare ner mot Bottnaryd för att passera ut på andra slingan bort mot målplatsen vid Hallbystugan. Jag är ju van från mina vintrar i Thailand att tävla i extrem värme så att dricka mycket är en självklarhet, jag startade med två flaskor vilka jag drack upp redan på första korta slingan innan langningen efter 25 km, där fick jag två nya flaskor av Madde plus att jag sedan hällde i mig några muggar vatten vid de fasta vätskestationer som fanns utefter banan.

Det flyter sedan på bra och jag känner mig faktiskt hyfsat stark och stabil trots bristen på hård och tävlingsinriktad träning de senaste två månaderna. På de mer snabbåkta grusvägspartierna känner jag mig t.o.m riktigt stark och ligger uppe och håller farten hög långa stunder. Jag har ju min egen lilla målsättning med dagen och när jag går i mål som 8:a i H-50 och 50:e av alla i tävlingsklasserna så blir jag väldigt positivt överraskad, detta tyder väl på att jag ändå har en hög "lägstanivå" och att hopp finns om framtiden bara jag får hålla mig frisk och kan börja köra lite mer intervall/hårdkörning.

En riktigt kul , trevlig och bra helg med inslag av annat än cykel då vi varit på plats sedan i fredags och njutit av sol & bad , fiske och grillkvällar tillsammans med familj och goda vänner...

Uppladdningen inför cykelrallarn har varit att vila mig iform... några lätta cykelrundor utan hög puls är de enda aktiviteter jag gjort under veckan och faktum är att beslut om start tar jag först imorgonbitti. Jag har hostat och harklat upp gröna klumpar om morgnarna och kroppen känns svag och matt, men jag är på plats i Bottnaryd sedan i fredags och efter dagens test av den första delen av banan så kände jag mig faktiskt lite starkare än tidigare i veckan. Trots detta så väntar jag tills imorgon innan jag bestämmer mig, dagsformen får avgöra och den varierar väldigt för tillfället...