Sitter här hemma på verandan med kessiakoffs bok och reflekterar lite över livet, en sån kämpe och vilken resa han har gjort. Det är ju så att man skäms när man sitter här som glad gubbamotionär och tycker synd om sig själv för att man är lite förkyld...

En bra bok...

Glass är bra mot ont i halsen har jag hört...

Bra medicin...

Tänkte det kanske går att "detoxa" bort förkylningen, värt ett försök iallafall. Jag har ju en yoga app i telefonen med ett antal olika pass där man vägleds med bilder och ljud genom alla övningar, riktigt bra faktiskt. 

Jag brukar köra en kortare session emellanåt för att hålla den gamla gubbakroppen mjuk och smidig men idag körde jag igenom ett längre pass som ska vara bra för att rena kroppen och ge lite energi, att köra igenom yogaövningar utan ledning tycker jag är svårt men när man guidas igenom ett pass såhär i solen ute på sin egen veranda kan det knappast bli bättre. Känns riktigt skönt nu efteråt...

Det känns bra att åtminstånde kunna göra något trots förkylning, rastlös som man är...

En riktigt bra app...

Dagens pass...

1:a övningen åt båda hållen

3:e övningen...

4:e övningen åt båda hållen...

5:e övningen...

6:e övningen...

7:e övningen...

Puh, äntligen vila...

Varje övning är fem minuter och några gör man åt båda sidor så det blir ca en timmes bra stretch & tänj för kroppen...

Jag har mått lite tjyvtjockt några dagar nu, inte jättesjuk men seg och ont i kroppen samt irriterad och tjock i halsen. Senaste träningen gjorde jag i torsdags och sedan dess har jag vilat och hoppats på att det ska kännas bättre. Tyvärr känns det fortfarande som en förkylning som satt sig nere i halsen istället för i näsan, tungt att andas, slemmig och allmänt orkeslös. 

Jag har missat bockstensturen de sista två åren på grund av sjukdom så jag hoppas verkligen att det vänder nu för jag har sett fram emot att få köra loppet, det var bra många år sedan senast...

Det gick ju med blixtens hastighet att sälja min cykel och en ny ram är redan beställd, på måndag ska jag kolla upp lite vilka komponenter som finns tillgängliga för leverans, jag har mina önskemål men tillgänglighet och pris har ju en viss betydelse. Jag står helt utan "fincykel" nu så jag vill inte vänta allt för länge på nya delar.

I absolut värsta fall får jag låna grabbens cykel, dvs min gamla allebike att tävla på sista racen men den 12:e november drar jag till Thailand för övervintring och dit måste jag ha med den nya hojjen. Det kan tyckas länge dit men veckorna går fort så jag hoppas att jag får till det som jag tänkt och att det inte blir allt för långa leveranstider på delar till nya cykeln...

Det blir ett spännande bygge på en 2016 års specialized epic sworks ramsats...

Efter regn kommer sol, hoppas förkylningen släpper snart...

Två minuter efter inlägget igår kom första intresseanmälan, idag på morgonen hämtades cykeln av sin nya och mycket nöjda ägare...

Det här gick fort, och jag som ska tävla till helgen, hmm...

Jag hade egentligen inte tänkt att byta hoj till nästa säsong men suget att bygga nåt nytt har kommit lite smygande nu på senare tid så jag slänger ut en intresseanmälan här på bloggen.

Är någon sugen på en grym hoj i absolut toppskick så är priset 55.000kr.

Cykeln togs ut i april i år och nypriset är strax över 80.000kr. Jag är inte desperat och priset är prutat och klart.

För er som inte känner igen hojjen så är det alltså en specialized epic wc sworks i storlek M...

For sale...

Regnet öser ner och det blev ett kort hårt intervallpass nere i garaget för andra dagen i rad, helt plötsligt blev det också mörkt tidigt om kvällarna och det känns lite som att hösten är på intågande. Hoppas jag har fel och att vi kan få några helger till med ok väder, det kan bli tufft på bockstensturen om det fortsätter regna såhär...

Störtskur !!...

Ett hus på hjul "is tha shit" säger jag bara, så många fina ställen det finns och en del så nära hemifrån, som Isaberg till exempel...

I morse åkte Madde direkt till jobbet men jag stannar och cyklar några timmar innan jag kör hem, det är ju dumt att inte utnyttja tillfället och utforska alla leder, det är fortfarande en hel del jag inte cyklat. Jag väntar bara på att det plötsliga regnet ska sluta, enligt yr ska solen lysa från kl 10.00 så vi får väl snart se om det stämmer... Dagen började annars fint med sol och morgonkaffe vid strandkanten.

Morgonkaffe med Nero...

Igår eftermiddag...

Helt ok "ställplats"...

Efter en lååång promenad med Madde runt sjön behövdes en liten eftermiddagslur...

Det fanns rum för fler...

Rosa slingan runt sjön...

Ett bra avslut på en bra dag...

Dagens träning har genomförts på Isabergs MTB slingor, först den rosa slingan, sedan den blå följt av ett varv på SM banan och som avslutning den tekniska gula slingan. Allt som allt 1,45 timmar i ett högt sweetspot tempo, alltså hårt men inte max. Det är lätt att ligga på en hög jämn nivå här i området då de flesta leder har ett skönt flow och är riktigt roliga att köra.

Efteråt blev det ett dopp i sjön och ikväll väntar grillning och mys vid lägerelden, vi står med husbilen riktigt fint ända nere vid vattnet och blir kvar här tills imorgon då jag ska ta några varv till på MTB lederna innan jag kör hemåt igen...

Det är allt bra med hus på hjul...

After training "dopp"...

Ledig från träningen idag men hårt jobb ändå, jag har övat mig i konsten att bygga en veranda. Vi har ett rum i källaren som vi inreder till ett mindre boende typ ett student rum / mindre övernattningslägenhet och utanför ska vi ha en liten veranda. Till en början får vi väl se till vem och under vilja förutsättningar vi hyr ut och på längre sikt kanske vi själva flyttat ner de få månader om året som vi tänkt tillbringa hemma i Sverige...

I morgon drar vi till isaberg där jag ska köra några timmar snabb skogsdistans, jag tar husbilen dit och kanske stannar jag tills på måndag och kör ett pass till på de fina lederna när jag ändå är ledig, vädret får avgöra. Madde tar Volvon så att hon kan åka till jobbet direkt därifrån om det blir aktuellt.

Jag gillar isaberg så det ska bli kul att komma tillbaka dit...

"Glada" snickaren...

Idag fick jag med mig Börje bus på hans tredje cykelpass för året, en stor del i glädjen att cykla är att cykla tillsammans med en kompis och idag tog vi igen lite kompistid jag och Börje. Då han bor några mil utanför stan så fick jag en fin tempointervall på 45 minuter i hög fart innan jag mötte upp honom hemma på torpet där han bor.

Därifrån cyklade vi sedan i lugn takt ut genom den nyinköpta skogsmarken (där han har att göra några år framöver) och vidare upp mot raska Minas stuga där vi tog en kort paus innan vi fortsatte sjuhäradsledan hem till Börje igen.

En kopp kaffe med kaka utanför vedboden och sedan cyklade jag hemåt igen. En trevlig förmiddag på cykeln med ett effektivt 45 minuters fartinslag, tack för sällskapet Börje, det får vi göra om snart igen...

RaskaMinas stuga med anor från 1700 talet...

En grym liten kille...

Det finns många rundor som går runt en sjö, frisjörundan för nån dag sedan och idag runt sjön Såkern. Två timmar med en 20 minuters sweetspottare som start och på det fem stycken "kräkspurter" som Emil Lindgren så fint kallar dom i sin blogg, dvs fem "all in" 30 sekunders backspurter där syran ska spruta ur öronen om man gör rätt, antingen det eller att kräkas...

Får se hur effektivt man orkar jobba nu...

Sjön Såkern en sensommardag...

Jag hade tänkt köra backintervaller i trandaredsbacken en ca 5 minuter jämn stigning på asfalt, med det blåser ju rena stormbyarna ute så jag drog till skogs och körde backe där det var lite mera i lä istället. Kortare backe men några fler intervaller så det jämnar ut sig. Det kändes ganska ok, inte på topp men heller inte dåligt. Fick upp pulsen dit den skulle så "mission completed" kan man väl säga...

En liten paus efter sista intervallen...

Fan, det är förjävligt det som händer överallt runt omkring oss, nu senast i Bangkok. Kan inte alla extremister som håller på med dessa så totalt inteligensbefriade dåd bara gå och dö någonstans, på riktigt...

I morse skrev jag ett glatt inlägg om cykling, Thailand och Bangkok, det som hänt nu i eftermiddag i Bangkok har inget med landet att göra. Galningar finns det tyvärr överallt, alldeles för många...

Tillsammans med sonen Charlie blev det ett 2,30 tim lugnt MTB pass nu i eftermiddags, frisjörundan för er som är bekanta med omgivningarna. Inga konstiga pulsvärden idag vilket var skönt, imorgon kör jag på lite hårdare med 4 stycken 5 minuters backintervaller innan jobbet och förhoppningsvis är jag tillbaka på banan igen...

En fin kvällstur i "snacketempo"...

När jag kom hem väntade en god soppa gjord på grönsaksbuljong, mixade (krossade) mandlar, avakado, vitlök, citron, mynta, persilja samt räkor...

Den thailändska drottningen fyller 83 år, varför inte hedra henne genom en gigantisk gemensam cykelmanifestation tyckte de thailändska cyklisterna. 40.000 bara i Bankok och över 250.000 totalt i hela landet tog sig ut på vägarna för att visa sin respekt. Allt i organiserade former med olika distanser och banor runt om i landet.

I en av de tävlingar jag vann där förra vintern fick jag en ledartröja med texten "Ride for Mom", nu vet jag vad det betyder. Hon fyllde inte år då med tävlingen hölls tydligen till drottningens ära.

Två av de nationella cuper som hålls i landet är Kings cup och Queens cup, både kungafamiljen och cykelsporten är oerhört populära i landet och det är bara 87 dagar kvar...

40.000 cyklister på Bangkoks gator...

Visste det inte då men nu vet jag innebörden av texten...

Helgen har mest gått åt till att vila och äta, efter lite konstiga signaler från kroppen i slutet på veckan kändes det som en bra ide att spendera en helg på. I lördags blev det ett restaurangbesök på Babbels där vi gick igenom tapasmenyn riktigt ordentligt innan vi blev nöjda. Efter maten drog vi vidare till café viskan för en Irishcoffe som avslutning på kvällen.

I går blev det först en soft dag på verandan med ett kort avbrott för att kolla sista etappen av Arctic Tour of Norway, etappen gick uppe i Narvik där jag är född för en herrans massa år sedan så det fick man ju inte missa och som avslutning på helgen blev det sedan middagskalas hos Maddes syster Christin som fyller år idag.

Fördrink med grönsaker...

Det finns mycket gott i den menyn...

En del av det goda...

I ljuset av en kristallkrona på café viskan...

Söndagsmiddag a la rawfood...

Igår när jag satte på mig pulsbandet inför ett träningspass visade det sig att jag hade ovanligt hög "vilopuls", ca 20 slag över normalt vilket inte är speciellt bra. Jag väntade en stund och hade koll på pulsen men det sjönk inte det minsta så det blev ett inställt pass och fika på stan istället. 

Idag var planen att cykla ut med några landsvägscyklister på ett lugnt 3-4 timmars distanspass och när jag kollade pulsen imorse så låg den där den skulle. Bra tänkte jag, det var nog bara nåt tillfälligt igår så jag bytte om och gav mig iväg för att möta upp dom andra. Det dröjde tyvärr inte länge innan pulsen skenade iväg trots lugnt tempo och en bra känsla i kroppen, jag känner mig absolut inte sliten på något sätt men att cykla ett lugnt distanspass liggandes tvåpar på rulle med en puls högt i tröskelzon, det kändes inte helt ok. Så det blev till att avbryta passet, ta mig hem och slänga den gamla gubbakroppen i solstolen istället.

Ikväll blir det restaurangbesök på stan, en mohjito eller två som fördrink och bara vara som vanligt folk, det är kanske det som kroppen behöver nu de sista semesterdagarna...

Ryggläge...

Äntligen semester, på riktigt... Direkt efter SM bar det ju iväg till Polen och trots att det var under semestern så var det ingen riktig semester att tala om. Inte om man ska sammankoppla ledigheten med återhämtning och vila iallafall. Hem därifrån och direkt upp till finnmarksturen för att både jobba och cykla och det är först nu denna vecka som det inte står något speciellt på schemat. En sista semestervecka med bra väder då jag bara gör vad som faller mig in, cyklar när jag känner för det, vilar mycket och laddar batterierna inför nästa vecka då det blir jobb igen.

I måndags tänkte jag att jag skulle börja sista semesterveckan med en Thaimassage, kroppen kändes fortfarande rätt sliten efter all cykling de senaste veckorna. Thaimassagen skiljer sig ju lite från traditionell massage såtillvida att dom använder både armbågar, fötter och knytnävar för att "trycka ur" spänningar ur kroppen. Idag torsdag är jag fortfarande rejält mörbultad efter behandlingen, men jag vet ju att det beror på alla slaggprodukter som ska ur kroppen så det är väl bara att acceptera...

Det blir alltså ingen cykelvasa för mig i år, förra året var första gången jag körde och jag tycker det räcker med det. Lång resa och dyr startavgift för 90 km grusvägsrally, been there done that säger jag.

Istället blir det en lång uppladdning inför bockstensturen 5 september och långlopps SM helgen därpå, säsongen här hemma avslutas med västgötaloppet sista helgen i september och sedan siktar jag in mig på den säsong som lockar mest, den i Thailand...

Bild från en av vilodagarna förra vintersäsongen...

Det var allt bra många år sedan jag körde finnmarksturen senast men nu i helgen var det dax igen. Senast det begav sig var loppet längre och på den nya 68 km banan blev det premiär för min del. Vi hörde i förväg att andra slingan var den tuffaste med några riktigt grymma stigningar, kollade man banprofilen så såg det ut som fem "väggar" som avlöste varandra och både jag och Pauli kände i lördags att det här får vi nog kolla upp så vi är lite förberedda på vad som väntar på tävlingsdagen.

Vi stängde butiken ett par timmar och gav oss ut på andra slingan för att kolla läget men ryktet visade sig vara en aning överdrivet, åtminstånde för oss två som båda varit iväg söderöver och kört i riktiga berg under semestern, visst lutade det på lite men inte så att man behövde spara sig första halvan för att orka med.

Det som däremot överraskade och det på ett mycket positivt sätt var alla dessa fina stigpartier som fanns med, riktigt rolig mountainbike och definitivt en av de bättre banorna i cupen.

Jag visste inte riktigt hur benen skulle svara efter både etapplopp och många resdagar stillasittandes i en bil och mycket riktigt gick det segt och tungt i starten och första milen ut på varvet. Men så fort vi kom in i första stigpartiet vände det och åkningen började flyta på lite bättre, jag körde upp mig loppet igenom men det räckte ändå inte till mer än en 11:e plats i mål.

Jag har en hög lägstanivå och det verkar som att det är där jag ligger och gnetar denna säsong, "motorn" gör vad den behöver men inte mer... det vore kul om jag kunde få lite fart på benen nu snart inför Långlopps SM och de två sista tävlingarna i cupen.

Ännu är det inte över...

Idag är det vila, massage & materialvård. Imorrn kör vi på igen...

Jag hann knappt landa hemma i Borås innan det var dax att åka iväg igen, vi kom hem i torsdags eftermiddag och det blev bara att snabbt packa ur, tvätta lite och packa in i husbilen igen. Redan igår vid lunch körde jag upp mot Ludvika och Finnmarksturen.

Det är redan mycket folk på plats och vädret är med oss så det blir nog en bra helg. För egen del ska det bli spännande att se hur benen reagerar på att ta i lite igen på söndag. Dels är jag fortfarande lite sliten och seg efter etapploppet förra veckan, jag har rullat några lätta pass nu i veckan och det "spritter" liksom inte i benen. Utöver dessa korta rullpass har jag mest suttit still i husbilen sedan i onsdags då vi började vår hemfärd, det blir nog ett shockartat uppvaknande för benen på söndag är jag rädd för...

Nu är vi också inne i slutspurten vad gäller försäljningen av de officiella produkterna för mitschubishi mtb challenge, vissa storlekar börjar ta slut så passa på att handla nu innan det är för sent...

Handla för 200kr och få en riktigt fin flaska på köpet...

Sista dagen och kvällen i Tyskland blev en riktigt svettig historia, när det är över 40 grader varmt gör man inte många knop. Dagen tillbringades i skuggan under markisen och på kvällen blev det ett besök på beachen. Vem hade trott det förresten, att man kunde hitta en tropisk strand här...

Nero fick sitt efterlängtade kvällsdopp...

Nästan lite tropisk känsla mitt i Tyskland...

En kvällspromenad på stranden...

Snart slut på semestern men förhoppningsvis ett par fina månader till innan hösten kommer på riktigt, och sedan är det inte långt kvar...

Nedräkningen går vidare, nu är vi strax nere på tvåsiffrigt...

Centrala Tyskland verkar vara ett solsäkert värmehål, varje gång vi passerat (och det är många ggr) har det varit värsta värmen, så även denna gång...

Sitter i skuggan och njuter...

Vi ses väl i Ludvika...

Tävlingen är över och det tar nog några dagar att smälta allt man varit med om, 425 kilometer och 13239 höjdmeter tog mig 25,54 timmar att genomföra och då tävlade jag varenda kilometer. Inte konstigt att man känner sig lite sliten såhär dagen efter.

Inga större tillbud typ vurpor eller punkteringar som ställde till det förutom en liten sak bara. På sista etappen när jag blåser på i över 60 knyck nerför en stenig grusväg blir jag stucken i jumsken av en polsk liten jävla geting. Ni som känner mig vet vad jag tycker om dessa små kryp och hur jag hade sans och vett nog att inte släppa styret och vifta med bägge armarna i ett desperat försök att ha ihjäl fanskapet, ja det förstår jag fortfarande inte.

Men tur var väl att självbevarelsedriften var starkare än min getingfobi för hade jag kraschat där så hade det varit finito...

Nu dagen efter är jag svullen och öm ner över hela låret och det är inget kul alls. Samma sak hände för några år sedan i Thailand där jag blev stucken i handen vid ett tillfälle och fick en kraftig allergisk reaktion. Jag fick en burk med riktigt bra medicin den gången men tyvärr har jag glömt den hemma. Det är sista gången jag gör det, det har jag lovat mig själv...

Så här såg det ut senast, nu är det dax igen fast i jumsken och ner över låret...

Då var den äntligen här då, den stora finalen, sista etappen på detta sjudagars äventyr. Man är trött, sliten och kroppen känns faktiskt som att den gått över i ett konstigt survivalmode liksom. Långsam och seg i huvet, de sista etapperna har varit som att cykla med skygglappar och jag har ingen som helst aning om var jag har cyklat. Fullt fokus har varit på att ta ett tramptag i taget, sakta framåt kilometer för kilometer. Ingenting annat finns registrerat i minnet, jag får väl titta på bilderna på arrangörens hemsida för att se vad jag varit med om...

Idag då, sista etappen. Jo det började bra med krampkänning i första slakmotan ut ur startbyn och då tänkte jag för mig själv att det här blir inte kul, över 80 km kvar med två grymma klättringar i slutet och benen strejkar redan...

Jag slog av på farten och släppte tätgruppen som jag fortfarande låg i, höll mitt eget tempo under några kilometer och sedan helt plötsligt märker jag att jag cyklar ikapp fler och fler som släpper från täten. Snart har jag kommit in i ett fint flow och det flyter på riktigt bra. Jag kör ikapp cyklister hela tiden under resten av loppet och i de sista två både långa och branta klättringarna är det som om benen går runt av sig själva. För första gången under hela tävlingen pinnar jag på riktigt bra i bergen och jag peppar mig själv att köra ikapp cyklist efter cyklist. Sista milen är brant utför på grusvägar ner mot mål och även här kör jag ikapp ett flertal cyklister, går imål som 13:e gubbe bara nån minut från topp tio listan på dagens etapp.

Förutsättningarna för att avancera i totalen var att köra in ca åtta minuter på framförvarande cyklist, ytterligare placeringar var orealistiskt att tänka på då tidsdifferenserna kändes allt för stora. Cyklisten framför mig i totalen blåste jag förbi uppför sista klättringen och han släppte direkt. Detta inspirerade mig till att verkligen ge allt ända in i mål och jag körde verkligen på gränsen av min förmåga sista milen utför.

Jag fick betalt för min offensiva åkning och tog den placering i totalen som jag hade en rimlig chans att ta. Slutade därmed som total 13:e gubbe i detta mixade startfält av gubbar över 40 år.

Nu ska jag fira med en öl eller två och imorgon ska jag INTE äta gröt till frukost...

Fastnade på en bild från arrangörens hemsida...