Seg i kroppen och inte alls sugen på att cykla idag men en lång hike upp i bergen lyckades Madde "tvinga" med mig på efter en stunds övertalning. En fin promenad på drygt tre timmar blev det och dessutom i ett område där vi mötte massor av mtb cyklister, så det får bli ett återbesök på två hjul vid nåt tillfälle för att närmare undersöka vad området har att erbjuda...

Igår körde vi upp till Bernia passet för en övernattning i taktältet och sedan var tanken att vi skulle cykla lite mtb idag på förmiddagen, tyvärr blåste det upp till halv storm när vi skulle ta våran cykeltur så den skippade vi. Det blev en sväng ner till Xaló för att inhandla lite finvin på en av vingårdarna istället, cykelturen tog jag lite senare på dagen när vi var tillbaka hemma i Albir och det mojnat lite i vinden. 

Jag cyklade upp till bikeparken i Nucia en halvtimmes "uppvärmning" härifrån och körde runt lite på deras leder, det är ett stort område som tillgodoser många olika varianter av cykling. B.l.a en grym bmx bana, en pumptrack, trailbanor, en bikepark med byggda svårigheter och fyra olika långa mtb leder med olika svårighetsgrad, jag gav mig på det sistnämnda men tyvärr var det alldeles för dåligt uppskyltat så jag tappade bort mig gång på gång. Fick ändå ihop några timmar till slut så överlag en bra dag...

Efter gårdagens zwiftrace så blev dagens träning en riktigt lugn historia, ca75 km och 1200 hm i strålande solsken och 23 graders värme i ett tempo som knappt gav någon fartvind alls i ansiktet. 

Ren njutning idag alltså och imorgon blir det en välbehövlig vilodag utan cykling, efter lunch kör vi bilen upp i bergen för att övernatta i taktältet och leva vildmarksliv ett dygn. Självklart ska mountainbikarna med men det blir först på lördag som vi tar dom med ut på en äventyrsrunda.

Gårdagens zwiftrace som var den första deltävlingen i Masters SA cup blev en rent ut sagt vidrig historia, alla veteranklasser startade samtidigt vilket innebar ca 300 cyklister totalt och efter bara ca 12 minuter på absolut max så fick jag släppa förstagruppen som då bara var på 23 man. Jag höll igen något och väntade in en jagande andraklunga på ca 10 gubbar, sliter mig med några varv men med en mil kvar får jag vika ned mig även från denna gruppen och återigen blir det att vänta in nästkommande gäng. Nu ligger jag alltså i tredjeklungan och totalt i loppet runt 40-50 plats, det går sinnessjukt fort hela tiden och med bara halvmilen kvar så får jag ge mig en sista gång, nu lägger jag mig med full koll på wattmätaren och försöker hålla ett så högt och jämt tryck som jag vågar och allt fokus handlar om att hålla undan för ytterligare jagande grupper.

Går imål som total 42:a av ca 300 startande och som fin 3:a i min egen tävlingsklass men fyfasiken vilken "urvidring" av kroppen det handlade om. Det är inte så att jag direkt ser fram emot nästa onsdags deltävling...

Då vart morgonpasset avklarat, en timmes njutning på de närliggande mtb spåren blev en perfekt start på dagen. Nu är benen mjuka å goa inför kvällens zwiftrace, see u later alligator...

80 km och 1200 hm bjöd denna dag på, drygt tre timmar i tid och det är väl Max vad jag klarar av utan att få besvär med nacken. Värken har börjat avta något men om det är medicineringen eller att jag håller igen med träningen lite som är orsaken vet jag inte,  men troligtvis påverkar väl båda sakerna förståss...

Imorgon tar jag en kort runda på mountainbiken på förmiddagen och sedan är tanken att köra ett zwiftrace på kvällen, det är Masters series SA (south africa) som står på schemat. Deras vårcup börjar imorgon med den första av åtta deltävlingar och då det handlar om åldersindelade tävlingsklasser så lockar det mig lite extra. Distansen är närmare 50 km på en tuff bana med många höjdmeter så det lär bli lite annorlunda än de korta sprintrace jag vanligtvis kör, riktigt kul ska det hursomhelst bli...

Här nedan några bilder från dagens fina runda...

Det skulle egentligen kommit redan innan jag körde ner hit till Spanien men blev försenat och hann inte fram i tid, då fick sonen hämta ut det istället och sedan skicka det hit vilket resulterade i att det "försvann" på vägen ännu en gång innan det äntligen dök upp här idag efter ytterligare 14 dagar på villovägar...

Så, från och med imorgon kommer äntligen mitt "arbete" som ambassadör för voidcycling att påbörjas...

Jag nämnde för ett tag sedan att jag har lite problem med värk i nacken och tyvärr har det blivit allt värre den senaste tiden, problemen började redan tidigt i höstas och först trodde jag att det berodde på min väggmonterade tv:s placering nere i garaget när jag körde zwift. Jag tänkte att den satt för högt monterad på väggen men efter ett par sänkningar i olika omgångar så blev det ingen märkbar skillnad. Jag har under hösten käkat två kurer med inflammationsdämpande medicin och under medicineringen gick det över men sedan kom värken tillbaka så fort kuren var över. Mellan jul och nyår tog jag det lite lugnare med träningen och sedan körde vi ju ner hit till Spanien, då avtog smärtan lite igen men sedan jag körde igång träningen här nere så har det stadigt blivit värre igen...

I torsdags kom jag knappt av cykeln efter träningen och sedan dess har jag tagit det lugnt några dagar, jag har varit iväg och fått en massage och jag har haft telefonkontakt med en sjukgymnast hemma i Sverige och fått tips på några övningar som jag ska testa. Jag har också varit på apoteket och fått ett par antiinflammatoriska mediciner som kanske kan hjälpa lite så nu håller jag tummarna för att den här skiten försvinner. För såhär kan jag inte ha det...

Ont eller inte, jag har svårt för att sitta helt still så några småaktiviteter har det ändå blivit de senaste dagarna. Jag rekade lite mtb spår alldeles här i närheten för någon dag sedan och idag har vi varit iväg uppe i bergen och vandrat en mil runt Guadalest fördämningen, sedan sist men inte minst har jag haft en liten "meetup" aktivitet på zwift med min frus brorsdotter Filippa som också hon gillar det här med zwift. 11 år är hon och hon kör flera gånger i veckan hemma i garaget på sin wahoo som hon fick i julklapp och tycker det är jättekul, idag körde jag alltså en liten privat session med henne och det är ju bra häftigt ändå att vi kan sitta i varsitt land och ändå träna tillsammans...

Jag försöker vara positiv i dessa kaotiska tider men det blir allt svårare för varje dag och jag börjar starkt undra (ifrågasätta) vad fan det är som händer alltså, alla vet väl på ett ungefär vilka restriktioner som sätts in på olika ställen i världen och att sjukvården går på knäna är väl ingen överdrift. Men...

Det finns trovärdig statistik både från Sverige och Spanien där jag nu befinner mig som tydligt säger att dödstalen per antal invånare i % inte var värre förra året än något annat år under tjugohundratalet.

Jag vet inte hur det är här i Spanien men svensk statistik säger att 1983 fanns totalt 4500 IVA vårdplatser på 8,300,000 invånare, i nuläget finns 500 IVA vårdplatser på 10,300,000 invånare. Fattar ni skillnaden, kan det vara så att vi har sparat in på välfärden så till den milda grad att vi därför inte klarar av att hantera situationen som den borde hanteras, det är väl ingen nyhet att vård/omsorg och skola har fått dra åt svångremmen lite väl bra under ett par årtionden nu.

Vad är nästa steg, när skolsystemet brakar ihop för att lärarna inte orkar med de allt större barngrupper/skolklasser längre, det talas om tvångsvaccinisering alleredan mot covid och de som är emot vaccin anses inte vara solidariska mot resten av befolkningen. Är nästa steg tvångskastrering för att hålla nere antalet barn så att skolsystemet klarar att ta hand om alla, jag bara undrar...

Här i Valencia regionen stänger alla restauranger helt imorgon, dom har redan haft begränsade öppettider under lång tid (öppet till 17,00) Jag har cyklat runt nu i tre veckors tid här och passerat en mängd småbyar och noterat att ALLA lekplatser är avstängda med avspärrningsband och stängsel, men inte pensionärernas boulebanor nere på byn !! Nä där flockas ett 20 tal gamlingar varje eftermiddag för ett parti boule eller två...

Jag pratade med min son på telefon i morse och han hälsade att sonsonen Casper längtar efter mig, han hade sagt att han ville åka till badhuset med farfar, han kunde t.o.m tänka sig att sitta i den varma bubbelpoolen en stund (vilket han normalt inte gillar) innan han åkte i den stora vattenrutschbanan. Bara han fick åka till badhuset... (badhuset som varit stängt under en längre tid i Borås) Detta gör mig oerhört ledsen...

Det kommer nyheter från Norge om att ett 30 tal av dom i den svåraste riskgruppen har avlidit av biverkningar från vaccinet, de var tydligen i såpass dåligt allmäntillstånd att dom inte klarade av vaccinets biverkningar trots att det är just dom som vi i första hand försöker skydda med alla restriktioner. Har vi gått alldeles förlångt i vår strävan att styra över liv och död, jag bara undrar...

Om någon uppfattar mig som egoistisk så vill jag med bestämdhet poängtera att trots att jag varken är lastgammal eller skröplig så hade jag med stolthet ställt min plats till förfogande om det gällde mig mot friheten för ett barn att kunna leva ett normalt liv eller friheten för någon att kunna försörja sig själv och sin familj. Jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att inte leva livet fullt ut när jag lever...

Så för att sammanfatta det här inlägget, är det bara jag som undrar vad som verkligen försiggår därute eller finns det fler som jag, Vi kan idag skratta och undra över många historiska händelser som skett och frågan är väl vad framtiden kommer säga om detta spektakel som utspelat sig det sista året...

Idag har vart en bra dag med en riktigt fin känsla i benen, jag började dagen med en 75 km lång sväng upp i bergen där jag fick riktigt bra sparrring av div proffsteam som också höll till där uppe i backarna. Jag fick till några helt ok tider på några stravasegment utan att förta mig allt för mycket och helt enligt planen hade jag lite ork kvar tills eftermiddagens sprintrace på zwift. Där höll jag däremot inte igen och lyckades knipa en fin 5:e plats av 40 startande i A klassen.

Det är skönt när benen svarar och idag var som sagt en riktigt bra dag, fler sådana tack...

Någon vilodag blev det väl inte att tala om, tre timmars tuff vandring sätter sina spår i benmusklerna vill jag lova. Speciellt när det är brant både uppför och nedför, men fint var det och vila får man väl göra en annan dag...

Ja idag blev det en riktigt fin sväng upp i bergen med mountainbiken, jag följde strandpromenaden bort förbi Albir där jag körde in på grusvägen som följer floden ända upp till fördämningen vid Guadalest. Drygt 25 km dålig grusväg/traktorstig enkel väg, sedan ett varv runt fördämningen innan jag letade mig tillbaka neråt kusten igen. Totalt närmare 70 km med många stopp för att njuta av vyerna och såklart det obligatoriska kaffestoppet. 

Imorgon väntar en vilodag, eller aktiv vilodag kanske jag ska skriva för vi ska ju upp i bergen igen fast utan cyklar. Imorgon är det vandring som står på schemat...

Vi börjar väl med dagens zwiftrace, 38 km runt vulkanön i wathopia var vad som gällde och jag hängde med i tätgruppen i 22 minuter innan jag fick ge mig och vänta in andraklungan för att i ett något behagligare tempo ta mig imål och slutligen placera mig som 7:e gubbe i A-klassen.

 

Jag presterade långt ifrån på topp wattmässigt idag men pulsmässigt blev det 22 minuter över tröskel och ca 30 minuter strax under så i det stora hela ett bra träningspass helt enligt planen och i morgon väntar ett spännande äventyr på mountainbiken, kanske inte i paritet med nedan film men ändå, det blir nog en riktigt fin upplevelse även om det bara handlar om en dagstur...

 

 

En liten inspirerande fredagsfilm om hur ett cykeläventyr kan se ut...

Drygt 100 km och 1400 hm bjöd denna fina dag på, dessutom i strålande solsken och behaglig värme. Det blir svårt att hålla sig till planen att köra zwiftrace som veckans hårda pass istället för att köra intervaller eller fart ute, men jag tränar ju helt själv för tillfället och känner därför att det mest effektiva blir just att köra zwiftrace även om solen skiner och man helst vill köra ute. 30-60 minuter på 110% ja det är inte mycket som slår det när det gäller att jobba upp flåset...

Så imorgon blir det alltså ett hårt race på terrassen innan vi ska ut på byn och käka lite finmiddag, och det gäller att komma ut i tid för restaurangerna stänger redan kl 17,00 pga restriktionerna så det blir ingen sen kväll vill jag lova. Lika bra det föresten så är jag pigg tills på lördags morgon då jag ska ut och reka lite grusvägar på mountainbiken. Jag och Madde körde ju början på en led förra veckan som enl kartan skall gå ända upp till Guadalest dammen långt uppe i bergen, på lördag tänkte jag köra hela vägen upp och sedan se om det går att "knyta ihop" det hela med någon annan grusväg ned tillbaka till kusten igen. Enligt kartan så finns det många alternativ och får jag ihop det bra så kan det bli en riktigt fin långloppsrunda i slutändan, ja det ska bli riktigt kul att ge sig ut på upptäcksfärd...

Ja det går definitivt år rätt håll, idag räckte det med ärm och knävärmare på dagens runda och bättre lär det bli. Prognosen talar om 16-17 grader om några dagar, det ni ska bli riktigt skönt. Jag har haft lite (ganska stora) problem med stelhet och värk i nacken här nere och jag tror att det kyliga vädret som varit har bidragit en del, jag är ju van med betydligt varmare klimat liksom och trots att vi har det betydligt bättre än i Sverige så går det inte på långa vägar att jämföra med Thailand. Jag har även haft lite känningar i luftrören likt så som jag brukar ha hemma i Sverige men däremot aldrig haft i Thailand så det här med Thailand som vinterdestination skall nog inte avskrivas helt i framtiden...

Dagens runda då, jo det blev en ensam sväng på 88 km med 1300 höjdmeter och det utan att frysa för första gången på ett tag. Tyvärr får jag nog cykla ensam ett tag då de gemensamma träningarna i byn som jag deltog i under den första veckan på plats är inställda pga rådande covid situation. Fast nu så börjar jag hitta ganska bra i området så det funkar helt ok att köra själv även om det självklart är trevligare med sällskap...

Det våras säger väderprognosen...  ja efter några riktigt kalla och blåsiga dagar ser det faktiskt ut som att solen och en någorlunda behaglig värme är på väg tillbaka igen vilket ska bli riktigt skönt...

Det har ju blivit några dagar utan utecykling nu pga vädret, I fredags körde jag ett zwiftrace och i lördags vilade jag helt innan det igår återigen blev ett kort och hårt zwiftrace, nu hängde jag med in i mål men det var "på vippen" och jag hade inte en chans att öka tempot i spurten. Racet igår var ett sprintrace på ca 12 minuter och det är väl där gränsen går för mig om jag ska hänga med A klassen, men då är jag å andra sidan helt körd och rullar imål med samma watt som jag hållt under hela loppet. Visserligen blev jag 9:a av 47 startande igår men jag vill kunna köra lägre race också och samtidigt tycka att det är kul. På kvällens swe cup (zwift) har jag inget att göra så jag har dragit tillbaka anmälan och det lutar nog åt att jag kommer köra lite återhållsamt på zwift ett tag och välja lopp som inte gör att jag riskerar att behålla min plats i A klassen, lyckas jag med det så är jag om någon månad tillbaka i B klassen igen och det är där jag tycker jag hör hemma och då kommer jag köra lite andra race än rena sprintlopp...

Idag kom jag iallafall ut på cykeln igen även om det fortfarande blåser en kall och hård nordanvind, 85 km med över 1100 höjdmeter in på kontot och de sista två milen fick jag åka snålskjuts bakom två Caja Rural Pro cycling team åkare vilket var tacksamt då jag var bra seg i benen idag efter gårdagens korta men stenhårda ansträngning...

Det är ett vintrigt Spanien vi befinner oss i för tillfället, halva landet är snötäckt och från terrassen på baksidan ser vi snötäckta bergstoppar bara en mil inåt land. Vädret gör att det blivit några extra vilodagar och för att överhuvudtaget få röra på mig körde jag ett zwiftrace i stormen ute på terrassen igår, ett zwiftrace som gick lite sisådär... 12 minuter hängde jag med tätklungan innan jag fick ge mig och vänta in en annan cyklist för att sedan som en duo sammarbeta in i mål ett par minuter efter täten. En 14:e plats av 30 startande i A klassen blev resultatet och det är väl bara att inse att om det inte handlar om ett kort sprintlopp så får jag det väldigt tufft i A klassen, jag hade tänkt köra den första Swe cup tävlingen på måndag men efter gårdagen så får jag nog fundera lite mer innan jag bestämmer mig. Det är liksom inte lika kul när man bara är med som utfyllnad i fältet...

Vilket dygn vi haft här nere i Spanien frugan å jag, igår kväll körde vi upp i bergen för att övernatta i taktältet och möta soluppgången däruppe från höjderna idag på morgonen. Det är fortfarande ovanligt kallt härnere och om nätterna så kryper det ner mot nollan, men taktältet från vildland isolerar bra och med några extra filtar i tältet så fryser vi inte det minsta...

Det blev en riktigt fin morgon med långfrukost däruppe på berget innan vi körde hem igen och bytte om för en liten äventyrscykling, jag har ju egentligen vilodag idag men en liten "aktiv vila" iform av en lätt runda där vi utforskade lite fina mtb leder inåt land kan ju inte skada. Väl tillbaka till kusten igen så blev det en sen lunch på en av uteserveringarna längs strandpromenaden och nu är man sådär gött "mosig" efter en lång och aktiv dag utomhus. Det blir nog tidigt i säng ikväll och sedan får vi se vad dom närmaste dagarna bjuder på i träningsväg, det är ju utlovat regn några dagar framåt och isåfall får det väl bli zwift som gäller, ja vi får se imorgon men jag hoppas att prognosen inte stämmer och att det blir utecykling ändå. Det är ju ändå det jag är här för...

Igår körde jag veckans första hårda pass i form av ett kort zwiftrace, det blev en 12:e plats av de ca 40 startande i A klassen vilket jag är nöjd med. Det var några veckor sedan jag körde riktigt hårt och jag körde väl inte riktigt så "avslappnat" som vanligt vilket gjorde att det inte fanns så mycket "sprätt" kvar när det väl gällde. Men som sagt, helt ok ändå...

Idag cyklade jag ett distanspass med dom lokala gubbarna i byn, ca 80 km med 1300 hm med ett kaffestopp halvvägs. En fin dag i sadeln blev det och imorrn väntar lite andra äventyr i form av lite vandring i bergen med Madde. Sedan får vi se hur det blir resten av veckan, väderprognosen lovar kraftigt regn under flera dagar och då blir det väl zwift som gäller. Men vi tar väl en dag i sänder så får vi se hur väl prognosen stämmer...

Dagarna har gått snabbt sedan vi kom ner hit och rutinerna börjar redan sätta sig, igår var jag med ett lokalt gäng cyklister på deras regelbundna lördagsrunda som jag av en ren tillfällighet fick info om när jag satt hemma och googlade om cykling i Altea långt innan vi bestämde oss för att åka ner och övervintra här. Strax under 100 km blev det igår och under rundan fick jag reda på att det är ett gäng som kör varje Tisdag, Torsdag, Lördag och Söndag vilket var en glad överraskning. Fyra gemensamma träningar i veckan gör att jag slipper planera själv och sedan kolla GPS/kartan hela tiden, det är bara att dyka upp å hänga på liksom...

Så utöver dessa fyra tillfällen som blir en riktigt bra grund varje vecka så finns det ju utrymme för att trycka in en eller ett par korta zwiftrace också vilket gör träningsveckan komplett, sedan får jag väl plocka bort eller lägga till utifrån hur kroppen känns så att det blir någon typ av periodisering över längre tid...

Dagens runda blev kortare än gårdagens så på eftermiddagen gjorde jag och Madde en bilutflykt upp i bergen där vi först käkade en sen lunch i Finestrat innan vi rundade bergskedjan och på hemvägen passerade Castel de Guadalest där vi tog ett snabbt stopp och beundrade utsikten ner mot medelhavet. Imorgon blir det ingen utecykling utan ett kort "sprint" zwiftrace på eftermiddagen för att börja jobba på "flåset" igen efter några veckors uppehåll...

Förresten, jag måste få skryta lite också.

Råkade "sprätta på lite" på ett par korta stravasegment idag. Visserligen "bara" dagens resultat men ändå 

🤪🤪🤪