Vilodag, proviantering, förflyttning och lite materialvård ja det är vad denna dagen handlar om. Efter 12 dagar på en betongparkering i Girona så behöver både kläder å cykel tvättas å ställplatsen här i Bellacaire de Emporda har alla faciliteter man kan önska sig, visserligen har jag ju kunnat duscha i husbilen men man blir ju lite snål med vattnet när man bor i husbil så ikväll blir det nog att göra slut på varmvattnet här på campingen/ställplatsen. En riktigt lång å varm dusch helt enkelt…

Imorgon ska jag börja "beta av" en av alla de grusvägsrutter som jag laddat ner från komoot, 17 olika rutter har jag lagt upp i gps:n som alla utgår härifrån och på det så har jag ju ett race på söndag också så jag har lite att stå i innan det blir dax att åka hemåt svedala igen...

Har haft en riktigt fin dag på grusvägarna runt Girona idag, ca 60 cyklister gav sig av i morse med målsättningen att njuta av första "halvleken" innan det bjöds på en god lunch på doskiwis bryggeri i Rupia, sedan blev det som vanligt på vägen hem att när det inte är tävling så är det alltid tävling. Full fart hemåt på små fina grusvägar och en hel del singeltracks som hade passat in på vilket mtb lopp som helst. Roligast av allt var ändå att få träffa och cykla ihop med Enrico "Kiko" Belle, mästaren och hantverkaren som handbyggt min nya stålram, idag var vi "teamkompisar" och fick en trevlig pratstund innan farten trissades upp på hemvägen…

Nu ska jag packa ihop å förankra alla lösa saker i husbilen å sedan blir det imorgonbitti avfärd ut på landsbygden och till den lilla lila byn Bellacaire de Emporda. Där kan jag cykla grusväg å sedan sitta under mitt olivträd å bara lukta på blommorna likt tjuren Ferdinand…

Efter morgonens politiska inlägg är jag nu tillbaka med lite vanligt cykelsnack igen, jag hade ju egentligen inte tänkt träna på två dagar men efter gårdagens vila så blev jag alldeles för rastlös idag för att bara sitta still. Det fick bli en kort RecoveryRide idag bara för att få röra lite på benen inför morgondagens gravelbonanza, drygt 80 km grus är vad som väntar med lunch halvvägs på doskiwis brewing. Det väntas dyka upp bortåt 100 pers så det ska bli riktigt kul och i vanlig ordning är detta inget race utan ett socialt grusvägsarrangemang där man cyklar, umgås, käkar lunch ihop å kanske tar en öl tillsammans när vi väl är tillbaka i Girona igen…

Nu har jag också bott här på min parkering mitt i Girona city i 10 dagar och även om Girona är en fantastiskt trevlig stad så längtar jag faktiskt ut på landet igen, därför har jag bestämt att på måndag kör jag ut mot kusten och den lilla byn Bellacaire i Emporda regionen igen. Det är där gruscyklingen är som bäst och jag har förberett mig med att ladda ner 17 olika grus rutter från komoot appen som alla utgår från Bellacaire, å då finns det ändå minst dubbelt så många rundor till med start från den lilla byn med ca 300 invånare. Då fattar ni vilket utbud det finns här när det handlar om grusvägar…

Nästa helg är det sedan ett riktigt stort gravelrace här strax utanför Girona som jag ska va med på men förutom det så håller jag mig nog på Emporda slätten tills jag hämtar upp min son Charlie i Barcelona den 25: e Mars, sedan ska jag visa honom några av de finaste rundorna innan vi kör hemåt mot Sverige igen…

Det är sällan jag blandar in politik i mina blogginlägg men i nuläget så tror jag att det är av oerhörd vikt att ALLA står upp för Ukraina och för världsfreden, vi är en bit in i det andra årtusendet och det som händer nu borde inte få hända. Efter ett kaotiskt presidentval för nåt år sedan blev vi efter mycket om och men av med den stora clownen i väst och nu är det hög tid att dåren i öst även han "entledigas" från sin position…

Jag är ingen analytiker av rang men demokratin i världen har ändå gått framåt de senaste årtiondena och kanske, kanske, kanske… finns det en chans att Putin skjutit sig själv i foten denna gång. Visst, det finns fortfarande ett litet fåtal nationer som håller på honom men det är betydligt färre än för bara något år sedan och kanske vågar man tro på att omvärlden sakta håller på att förändras till det bättre, trots omständigheterna… Eller kanske just på grund av omständigheterna… Jag tror att vi är många på planeten som tycker att det räcker nu, först ett jävla virus som härjar runt och sedan det här. Det får vara nog nu och det är dax för ALLA att säga ifrån…

Ja då vart det redan "onsdag mittiveckan" och imorgon är min första vecka avklarad sedan Madde flög hem, jag har fem veckor kvar å börjar faktiskt redan att längta hem till familjen. Som tur är så flyger min son Charlie ner den 25 mars för att tillbringa en vecka här med mig innan vi tillsammans kör hemåt i husbilen…

Annars rullar det på fint, i måndags började jag veckan med ett fint grusvägspass å sedan har jag cyklat landsväg två dagar i rad för att få lite variation på det hela. Fast ärligt talat så är det grusvägarna som lockar mest så imorgon blir det att byta cykel igen…

Dagen runda föresten, den körde jag ihop med några cyklister från Tactic sport, ett konfektionsföretag här i Girona som gör riktigt fina cykelkläder. Efteråt så bjöd dom mig på kaffe å en rundvandring i fabriken där jag fick en grundlig genomgång i hur man producerar cykelkläder, Företaget är förövrigt en av två huvudsponsorer till det UCI registrerade damlaget Massi-Tactic där den duktiga svenskan Nathalie Eklund kör. Med på dagens runda var också den i cykelsammanhang världskända Julia Favero, åtminstånde när det gäller i sociala medier där hon har över 75,000 följare på Instagram. Där ligger man lite i lä…

Ja det kunde ju börjat lite bättre än vad det gjorde imorse, åkte iväg från husbilen lite i sista sekunden för att möta upp gänget utanför the Servicecourse, hann väl 200 meter innan batteriet i ena växelreglaget stendog. Med srams elektroniska växlar funkar det som så att om ett av fyra batterierna dör (två reglage å två växlar) så slocknar hela systemet…

Det blev till att blixtsnabbt ta mig tillbaka till husbilen igen å byta till gravelbiken och sedan  snabbt ta mig till butiken för att förhoppningsvis hinna dit å få lite sällskap åtminstånde en stund innan jag flyger av tänkte jag. Men… stålhästen med sina fina Enve hjul å 2,3 däck rullade förvånansvärt lätt på asfalten å jag hade inga problem "whatsoever" att följa med den 30 man stora gruppen idag,  och uppför dagens klättring så var jag t.o.m med i den sexmannatruppen som var uppe först…

Ja jag har ju redan varit över förväntan nöjd med den nya handbyggd stålhästen från Barcelona och efter dagens sväng så är jag inte mindre nöjd och det ska bli väldigt spännande att se om den Specialized Crux Pro som jag har på beställning är så lätt å snabb som det utlovas när den kommer. För då lär jag inte behöva nån racer mer överhuvudtaget, då räcker det väldigt långt med mina två grusvägshojjar…

En liten Edit på gårdagens inlägg, jag var nog lite trött å vimsig efter en lång å varm dag i solen då jag blandade ihop några saker…

Det är ju INTE imorgon på Sunday salidan som ett stjärngäng av medarrangörer deltar utan självklart är det ju på nästa söndags Gravelbonanza. Det är ju då det är ett lite större arrangemang å rätt ska ju va rätt…

Idag körde jag igenom tävlingsvarvet för La Santa Vall Gravelrace som går om två veckor å det va inget lätt varv vill jag lova, visst fanns det lite asfalt och snabbåkta grusvägar men också en hel del riktigt svår å teknisk grusväg. Ja till och med lite mtb trails och på toppen av allt ett par partier där det inte gick att cykla överhuvudtaget, där får man helt enkelt gå å putta eller bära hojjen…

Dessutom mätte min GPS upp ca 500 höjdmeter mer än vad som officiellt har uppgetts, ja nu vet jag vad som väntar å det var ju bra att jag körde varvet idag för på tävlingsdagen gäller det att vara ordentligt uppladdad…

Tyvärr var min puls lite onormalt hög idag utifrån hur fort jag cyklade å jag misstänker att det är mitt eget fel, min allergimedicin tog slut för en vecka sedan å jag har helt enkelt glömt/missat att köpa en ny dos. Jag är täppt i luftvägarna och hade lite svårt med andningen idag så nu blir det ett besök på apoteket redan ikväll och sedan så slänger jag in en vilodag imorgon för säkerhets skull, men på söndag så är jag igång igen för då väntar en klassisk "Sunday salida" från cykelbutiken the Servicecourse här i Girona. Medarrangörer till den rundan är inga mindre än Enve composite från USA,  Rocket espresso från Milano, kartappen Komoot och Dos Kiwis Brewing från Rupia några mil utåt kusten, vad kan gå fel med ett sådant gäng som styr upp dagen…

Här nedan några bilder från dagens provrunda på 115 km & 1350 hm.

Ja då har Madde flugit hem å jag är helt själv på plats i Girona, nu blir det full fokus på cykling den tiden som jag är kvar här och som jag nämnde igår så kommer jag att träna en hel del ihop med andra duktiga cyklister under denna period…

Men inte imorgon, prognosen lovar 25 grader och sol så jag tänkte passa på att provköra tävlingsvarvet till La Santa Vall Gravel Race som jag ska vara med på den 6:e mars, jag har rutten på GPS och med en liten transportcykling fram å tillbaka till startplatsen så blir det ett fint distanspass i värmen imorgon…

Idag körde jag då ett zwiftrace igen istället för det jag skulle kört igår, "nedklassad" i B klassen så trodde jag väl att det skulle bli en lätt match men ack vad jag bedrog mig. Ett hyfsat stort startfält på 77 man i kombination med riktigt sura ben och en riktig missbedömning i spurten gjorde att jag fick nöja mig med en 8:e plats, jag drog igång spurten alldeles för tidigt och det kändes som att dom sista 200 metrarna aldrig skulle ta slut. Ett bra å pulshöjande pass blev det iallafall å det var ju huvudsyftet med det hela så jag får väl vara nöjd ändå…

Igår skrev jag ju om den lilla byn Pals och i dag på eftermiddagen åkte jag å Madde dit för att kolla in byn lite närmare och där kan jag nog tänka mig att bo, pittoreskt som tusan…

Imorgon blir det en vilodag då jag ska köra ner Madde till Barcelona flygplats, hon ska hem å själv drar jag till Girona där det finns en ställplats mitt i city. Där ska jag fokusera fullt ut på cyklingen några veckor framåt. Trevliga grouprides, ett gravelbonanza och ett stort grusvägsrace kommer sätta guldkant på tillvaron ett tag framöver…

Jag vaknade till kanonväder imorse samtidigt som jag kände av det hårda zwiftracet från igår i kroppen, så… dagens planerade zwiftrace flyttades snabbt fram till imorgon istället till förmån för ett tvåtimmars njutpass på grusvägar idag. Det blev en sväng förbi den gamla medeltida byn Pals och vips så fick jag ännu en plats att komma tillbaka till, jag skulle nog kunna bo här en hel livstid och det skulle ändå inte räcka till för att upptäcka allt som finns här. En bra insikt från denna här vinterns resa är att det finns all anledning att komma tillbaka till Katalonien och Emporda regionen…

Prognosen höll vad det lovade, regn blev det och inte bara ute i verkligheten, det kom några droppar i den virtuella världen också men under husbilens markis höll jag mig torr å varm. Förutom svetten då, för den flödade rejält under mitt race, jag lyckades bli fin 3:a i hårt motstånd i A klassen och fick därmed en hel drös med nya rankingpoäng…

Trots detta så är jag tack vare zwifts algoritmer åter nere i B klassen efter dagens race och inget fel med det, en 58 åring skall inte vara A åkare för då är det något fel med systemet tycker jag. Nu får vi väl se hur länge detta varar…

Imorgon väntar finväder igen men förmodligen kör jag ännu ett zwiftrace för att få till ett par riktigt bra dagar med hög puls, på onsdag kör jag en lugnare grusvägsrunda och sedan är det dax att köra ner Madde till Barcelona flygplats på torsdag. För min del blir det då en vilodag och när jag släppt av Madde så kör jag tillbaka norrut men då till Girona där jag tänker stanna åtminstonde fram till 27:e februari och the Servicecourse gravelbonanza som jag ska köra. Sedan får vi se vart jag tar vägen…

Fick till ett bra race idag…

Söndagar är för långpromenader, det är sedan gammalt… Dagens promenad blev en 13 km tur upp till Castell de Montgri där vi käkade en fin och välförtjänt medhavd frukost innan nedfärden tog vid, en fin söndag helt enkelt…

Imorgon väntar lite cykling igen men det ska tydligen regna lite under dagen så kanske blir det ett zwiftrace under markisen istället för grusvägar. Vi får väl se imorgon hur det blir, men lite nederbörd är väldigt efterlängtat av lokalbefolkningen så man får väl unna dom några droppar för första gången på över två månader…

Idag har jag visat runt Madde litegrann på några av de finaste grusvägarna i närområdet, men det är inte vägarna i sig som jag vill visa utan de fina omgivningarna ute på "vischan" häromkring. Jag vet ju redan att även hon är förtjust i området och efter dagens guidning så håller hon med mig fullt ut, en vacker dag så får vi nog flytta hit på riktigt…

Som jag skrev i går så är det svårt att låta bli cykeln i detta cykelparadis, men man behöver ju inte fläska på med 100+km & 1000+hm på varje runda. En helt vanlig kortare kafferunda funkar ju också som vila när kroppen börjar bli sliten, en aktiv vila som ger lite återhämtning åt både kropp & själ…

Just nu går jag "all in" varje dag som om det inte fanns någon morgondag, för vem vet vad som händer imorgon liksom. Jag borde egentligen strukturera upp träningen och lägga in fler vilodagar om jag ska utvecklas och få upp formen, men till vilken nytta…

Jag strävar inte efter att bli snabbare eller starkare för tillfället utan just nu i dessa omgivningar och under dessa omständigheter där jag befinner mig så blir cyklingen som mitt "lyckopiller".  Att få komma ut å hojja grusväg i ett område som är världskänt för sina grusvägar och i ett klimat å väder där det inte kommit en droppe regn på över två månader ger mig ett sådant obeskrivligt välmående som inte går att beskriva…

Att leva i nuet känns ibland som en klyscha men här och nu så är det verkligen så,  här och nu är verkligen här och nu… vad som händer imorgon eller nästa vecka det tar vi då. Nu ska jag passa på att njuta av cykling i världsklass så länge det varar…

Några bilder från dagens runda…

Efter gårdagens asfsltsrunda så vart jag idag tillbaka ute på gruset igen, det är helt klart det som är roligast för tillfället och i ett område där utbudet är oändligt så är det ju bara att tacka och ta emot…

Dagens runda blev en kortare historia på 40 kilometer, inga höjdmeter och ett lugnt njutbart tempo ger energi inför kommande dagar…

Vinter OS pågår tydligen för fullt och det går riktigt bra för Sverige ju, för min egen del så skippade jag dagens deltävling i zwift ZHR masters serie och drog ut på en tiomilare landsväg istället och OS till ära så åkte de svenska färgerna på idag…

 När temperaturen säger kortbyxor och solen lyser från en klarblå himmel så tappar jag lite fokus helt enkelt och det blir svårt att fullfölja planen med ett zwiftrace i veckan, men halvvägs på dagens runda och efter ett kort kaffestopp i Girona så väntade klättringen upp över El’s Angels och där fick jag till ett par 10 minutets block med 40x20 intervaller så lite hårdkörning blev det ju ändå tillslut och jag räddade upp åtminstonde lite av dagens målsättning…

Då vart vi tillbaka vid kusten igen efter vår helg i Banyoles, denna gång står vi på en liten fin ställplats vid den lilla byn Bellcaire d’ Emporda ca 35 km öster om Girona. I byn ligger det kända cykelcafe’t "Rustik Emporda" vars ägare är en riktig grusvägsfantast, jag följer honom på strava och har laddat ner massor av hans rutter så det blir inga problem att få till riktigt fina rundor medans vi är här….  

Ställplatsen är också ett riktigt schysst ställe med all service man behöver såsom färskvatten, tömning, toa & duch samt wi-fi och för 13 euro dygnet är det ju riktigt prisvärt också…

Igår cyklade jag ju grusväg de ca 75 km från Palamos till Banyoles med ett kort fikastop i Girona, det gick hur fint som helst att bara följa min planerade rutt på GPS:n och som ett "dagens fotomission" av turen och ställena jag passerade så blev det en bild från var ca 10:e kilometer av sträckan…

Idag då, på en av veckans "vilodagar" väntade en 14 kilometers hike upp i kullarna utanför Banyoles, en på papperet lätt hike som trots det bjöd på en del överraskningar för en höjdrädd gubbe. Ändå en riktigt fin dag ute i friska luften och i en natur som inte går av för hackor, det hela avslutades med en fyrarätters vinlunch på en "bonnarestaurang" utanför byn till det fashionabla priset av 17 euro/pp…

Japp, nu är vi snart på väg för lite nya äventyr över helgen, imorgonbitti drar vi inåt land till den lilla staden Banyoles vid foten av Pyrenéerna och Garrotxa massivet för att få lite ombyte och nya miljöer att utforska. Mest blir det väl vandring som gäller under helgen innan vi återvänder hit ut till kusten igen nästa vecka…

Men först har jag ett cykelpass kvar att avverka och det blir just att cykla grusvägar härifrån Palamos till Banyoles imorgon medans Madde kör husbilen, jag har skapat ett rutt via komoot appen som går via Girona vilket blir ett perfekt kaffestopp på vägen. Morgondagens 71 km på nästan uteslutande grusväg blir ett perfekt avslut på denna veckas cykelträning, sedan tar vi helg…

Gårdagens 90 km grusvägsrunda delux kan bara beskrivas på ett sätt, 👌👌👌👌👌

Nedan ett axplock av de vyer jag fick uppleva…

Cyklingen kan väl närmast liknas vid en "mixed salad" för tillfället, igår blev det en riktigt fin landsvägsrunda på strax över tre timmar som idag följdes upp av en seger i ett zwiftrace i ZHR Masters serie och imorgon väntar ännu ett längre grusvägsäventyr innan torsdagens vilodag tar vid. Tre dagars cykling av blandad karaktär följt av en vilodag, det är melodin just nu, sedan börjar vi om igen och igen och igen. The never ending story continues…