Nu är jag på plats i Palamos där morgondagens gravelrace startar och imorse körde jag de första 10 kilometrarna av varvet för att få en förvarning av hur jobbigt det blir imorgon. För jobbigt lär det bli redan från start då de första 20 kilometrarna i stort sett bara går uppför, det hade nog passat bättre med en 1x12 utväxling och 50 klinga som lättaste bak än den 2x11 utväxling som jag har nu och lite fetare däck hade inte heller suttit fel i utförslöporna men nu har jag den cykel jag har och det är bara att göra så gott det går med den utrustning man har…

Ikväll blir det nummerlappshämtning och race briefing, tydligen är det upplagt som ett "grinduro" med tre längre sträckor av varvet där det är tidtagning och däremellan är det "transportsträckor" med fri fart utan tidtagning som gäller. Prognosen lovar ca 17 grader och ev lite duggregn framåt eftermiddagen så ett ganska perfekt raceväder med andra ord.  Det ska bli riktigt kul att köra detta race imorgon med bla ett par deltagare från EF education/cannondale pro team på startlinjen…

Igår eftermiddag anlände jag till den lilla kuststaden L’Estartit i norra Spanien, stel och seg i kroppen som man blir efter några dygn åkandes i husbilen så var det riktigt skönt att hinna med en första korta bensträckare på hojjen innan det mörknade. En god middag på det och sedan somnade man som en stock…

Idag blev det en timmes gruscykling på morgonen som uppvärmning inför kvällens Mastersrace på zwift, nu är det är bara att hoppas på att uppkopplingen klarar kvällens uppgift. Sedan väntar några lugnare grusrundor innan söndagens race i Palamos dit jag kör redan på fredag för att hinna reka lite på de första milen av varvet. Det är totalt 106 km som ska avverkas med ca 1200 höjdmeter vilket inte låter så förfärligt mycket, men då nästan alla höjdmeter ska avverkas under de första 20 kilometrarna så lär det svida rejält i benen från start…

Det är en öppen tävlingsklass som gäller och vi är strax under 200 föranmälda så det blir nog åka av för den som vill, själv ska jag försöka köra runt på en nivå så att det blir lite njutbart också men vi får väl se hur det går med det. Jag brukar ha svårt för att hålla igen innan det är alldeles försent och då blir det knappast njutbart oavset hur långsamt jag avslutar det hela 😁🤪

Ja nu är jag hemma å mellanlandar kort i Sverige innan nästa resa söderut till Spanien startar på lördag, då med husbilen och om inget oförutsett händer så blir jag borta drygt 6 månader. Fram till mitten av december håller vi oss i de norra delarna runt Girona och Emporda regionen, sedan väntar ca 6-8 veckor nere i Altea innan vi återigen drar oss uppåt Girona där jag tänkt stanna till slutet av mars. Planerna är grovt dragna och vi är flexibla beroende på hur vädret blir, det enda "spikade" jag har att förhålla mig till är de tre gravel event jag ska vara med på i norra Spanien där det sista går av stapeln den 9:e december samt 17:e dec till 21 jan då vi har hyrt ett stort hus i Altea och barn å barnbarn kommer och hälsar på…

Nu ska jag ut å fortsätta packa husbilen, det blir en del grejjer å det gäller att packa smart för ett halvår i en husbil. Vi hörs under resans gång…

Strax ska jag ge mig av söderut en låååång weekend för att reka å fixa med lite grejjer innan jag nästa lördag den 15:e oktober kör ner med husbilen för att övervintra i Spanien, det innebär att resten av veckan blir helt träningsfri (åtminstånde från cykling). Fast några långa promenader å lite core/styrkeövningar ska det nog gå att få ihop trots allt å cykling blir det nog så att det räcker till med senare när jag väl är på plats med husbilen…

Förövrigt så har jag zwiftat i stort sett varje dag de senaste veckorna och kört med ett upplägg som jag tror ska hjälpa mig lite inför de kommande långa grusvägstävlingarna som väntar senare i höst, det är mycket kul att se fram emot…

Ja just nu är grusvägscykling det enda jag tänker på, de korta sprintloppen på zwift har ersatts av betydligt längre zwiftrace eller gruppträningar i "gnetfart". Allt för att bygga upp en bättre uthållighet och förmåga att köra flera timmar i sträck utan att dö på kuppen som jag gjorde på västgötaloppet för några veckor sedan. Om mina kommande utmaningar blir lika tuffa som det Afrikanska gravelracet som Laurens Ten Dam och Thomas Dekker dokumenterade i filmserien KOKOTO vet jag inte men det är väl bäst att förbereda sig på att det blir tufft, för det blir det nog i allra högsta grad...

 

här kommer den fjärde och avslutande episoden från dokumentären KOKOTO och gänget från Live Slow Ride Fast...

 Glöm ej textrutan 🔝

Det här kommer att bli en riktig trevlig gravelhöst helt i min smak, förutom en massa egna upptäcksrundor samt gemensamma turer med lite olika lokala cykelgäng nere i Spanien under vintern så väntar tre riktigt roliga å spännande arrangemang rendan nu i höst…

Först ut är Sa CostaBrava gravelchallenge med start i Palamos den 24:e oktober där 109 km och 1000+hm väntar

Sedan väntar The Big Challenge den 8:e december i Emporda med hela 170km grusväg och 2000+hm och här är det tidig start några timmar innan gryning som gäller så en bra lampa behöver införskaffas innan avfärd söderut.

Vädret har ju varit helt förträffligt bra hela september men ändå kryper min återkommande höstdepp sig så sakta på, det är en jobbig och stressande känsla som jag har svårt att hantera samtidigt som det också finns några pågående men osäkra planer/projekt som jag inte kan påverka själv som ligger och stör bak i huvudet på mig. Det är nästan så att jag skäms men jag måste bara få skriva av mig ibland om hur jag mår trots att det egentligen är skitsaker jämfört med vad många har att oroa sig för i världen idag...

 

Men nog om detta nu, en som verkligen har något att glädja sig åt är ju Julian Alaphilippe, tänk er att få vinna ett cykel VM inför helt folktomma gator och gå imål på en motorbana utan en endaste människa som publik, Ja det var vad Julien fick uppleva förra året och vad passar inte bättre då än att han fick chansen att upprepa det hela igår men med en helt annan inramning än förra året. Vilken folkfest och vilken cykeltävling det bjöds på och framförallt, vilken värdig vinnare...

Ja igår var det nummerlapp på för första gången på över ett och ett halvt år och en sak är då säker, man blir inte kung på långlopp genom att bara köra en massa korta sprintrace på zwift. Nä, jag har nog lite att jobba på innan den typen av tryck i benen och uthållighet som krävs för ett långlopp infinner sig…

Men riktigt kul var det trots att jag körde de flesta av gårdagens ca 70 kilometer i ensam majestät, nu jobbar jag vidare mot nästa utmaning som är ett 106 km långt gravelrace i Spanien om en dryg månad. Då hoppas jag ha höjt mig ett snäpp eller två, eller att åtminstånde några andra är lika långsamma som jag så att jag får lite sällskap under racet…

Lördagen har hitills ängnats åt förberedelser inför morgondagens Västgötalopp MTB Marathon, cykeln är tvättad, smörjd och genomgången. Benen har fått sitt väckningspass i form av ett kortare zwiftrace där jag blev 3:a i ett hyfsat stort startfält, nu skall kläder och annan utrustning läggas fram och sedan är det bara att fylla på med energi, slappa och vänta in morgondagen...

 

Det är skönt att starten bara är en halvtimme bort med bilen så att det blir en lugn morgon imorgon utan stress då starten är först klockan 11,00 på förmiddagen, senast jag körde ett race var i mars 2020 nere i Thailand så det var ju ett tag sedan och målsättningen med morgondagen är bara att det ska bli jäkligt kul att få stå i en startfålla igen. Jag har inga ambitioner att jaga placeringar mer än att jag självklart kommer ta ut mig ordentligt, jag har fortfarande en skadad högerhand och jag kommer inte att riskera något inne på de stökiga partierna utan siktar på att hamna i en bra och jämn grupp och sedan fullfölja racet med en fin och positiv känsla...

 

Lördag innebär ju också att det är "filmtajm" så jag bifogar episode 3 i dokumentären KOKOTO...

 Återigen så följer inte undertexterna med automatiskt så ni får trycka på textsymbolen själva…

Idag har jag "gnetat" lite mtb distans med en helt ok känsla i kroppen under hela turen, det är nog så att benen äntligen börjar vänja sig lite vid många timmars arbete. Jag bestämde mig i morse för att cykla de ca fyra milen till Ulricehamn där starten på kommande helgs mtb långlopp går och därefter köra hela tävlingssträckan på 73 km tillbaka till Borås igen där målgången är belägen mitt i centrum, 110 km och 1243 hm stannade mätaren på och jag kände mig faktiskt ganska fräsch när jag kom hem. Ett gott tecken hoppas jag …

Tja allihopa, har egentligen inget nytt att dela med mig om för tillfället mer än att efter fredagens 120 km på min racer så har jag vilat två dagar helt från träning. Jag blev väldigt sliten i fredags och har helt klart tappat en del av förmågan att cykla långt efter en utebliven vinter i Thailand förra året där jag ju normalt sett fått en hel del mil i benen under ca fem månaders vintervistelse, sedan jag senast var där nere vintern 2019-2020 så har det ju mest blivit kortare uterundor eller korta zwiftrace och speciellt det senare har ju byggt upp andra kvaliteer som inte är att förakta. men just att cykla lite längre det känner jag att jag måste jobba lite mer på i vinter och förhoppningsvis så ger fem månader i Spanien mig alla förutsättningar att klara detta.

 

De tävligar och utmaningar framöver som jag kommer fokusera på är just av det lite längre slaget såsom långlopp på mtb eller graverace så lite fler långpass i benen i vinter står högt på "prio listan"...

 

Här kommer episode 2 av KOKOTO, ett exempel på vad jag vill göra i en nära framtid... 

Ja de två korta sprint racen på zwift igår eftermiddag gick ju riktigt bra måste jag säga, seger i bägge racen blev det och i det första gick jag t.o.m. solo för att få ut de watt som jag ville ha. Eftersom jag kör dessa race som träning/stenhårda intervaller så går det ju inte att ligga å lurpassa för en bra placering, nä då är det klart bättre att hålla hög effekt genom hela racet och få ut en riktigt bra intervall av det hela, oavsett utgången…

Ligger här på soffan å laddar upp inför eftermiddagens två zwiftrace, det blir ett för mig ganska vanligt upplägg med två korta sprintar a’ ca 6 minuter styck. Alltså två stenhårda intervaller med lite uppvärmning, "mellanrull" och nedvarvning som ger totalt ca 60 minuter cykling varav ca 12 minuter på allra högsta effekt…

Att starta upp en ny vecka alltså, jag började dagen med 45 km stigcykling och tyvärr måste jag erkänna för mig själv att när det blir stökigt så funkar det inte speciellt bra med högerhanden. Det gör ont och jag är fortfarande väldigt stel i handen/handleden, det är ju några veckor kvar till västgötaloppet men det verkar nog som att jag får hålla igen och ta det lite försiktigt om jag inte ska riskera att förvärra skadan. Ja ja, bara jag kan vara med å cykla så får jag väl vara nöjd, det blir ju ett bra och hårt distanspass och det behöver jag inför nästa långa gravelrace nere i Spanien en månad senare…

Helgen som gick (fredag till lördag) var vi ju ute och testade det nya förtältet till husbilen och det får med beröm godkänt, det kommer att bli några väl använda extra kvadratmeter utrymme under vår vintervistelsen i Spanien. Sedan gick resten av helgen åt till att jobba i trädgården samt att stapla sex kubik ved så trots utebliven träning under lördagen och söndagen så fick kroppen jobba ganska bra ändå…

Fredag förmiddag och jag har avverkat två zwiftrace alleredan, en sprint och ett kort crit race med en 2:a resp 4:e plats som resultat. jag gillar som tidigare nämnts de korta racen och dagens upplägg såg ut som följande. först 15 min uppvärmning, sedan ett kort sprintrace på ca 6 minuter vilket innebär "all in" och en rejält tuff intervall. Sedan lätt rull i en halvtimme innan nästa lite längre crit race startade, detta tog ca 20 minuter och även om det i det senaste fallet inte är "all in" från start så är det nog så tufft ändå. Avslutningsvis rullade jag ur benen 5 minuter...

 

Ja så såg dagens träning ut och med två hårda "intervaller och en totaltid på lite över timmen är jag nöjd med dagens insats, nu tar jag helg och vi ska åka ner till kusten för att fricampa vid en sjö och testa husbilstältet i skarpt läge så att säga. Det kan ju vara bra att ha koll på att det är helt och funkar till 100% innan vi kör ner till Spanien i Oktober...

 

För er som inte själva är ute på nätet och letar cykelfilmer kommer jag fortsättningsvis att lägga ut lite tips här på bloggen, det finns en hel del inspirerande filmer där ute i zyber rymnden så håll till godo med vad jag bjuder på. I dag blir det del ett i en serie från "Live Slow Ride Hard Media Production" där man får följa Laurens ten Dam och Thomas Dekker på ett häftigt graveläventyr genom Afrikas vildmark...

 

I vanlig ordning får ni trycka på undertexter/textrutan nertill i bild för att få upp engelsk text…

Jag har fått några fina dagar på grusvägarna häromkring sedan sist och så länge sommaren dröjer sig kvar så det är ju bara att njuta för fulla drag…

 

Tim Krabbe´s bok cyklisten från 1978 är en klassiker om man gillar cykelsporten och har ni inte läst den så för tusan se till att gör det, snarast...  Boken handlar om en cyklists alla upplevda vedermödor under det 137 km långa Mont Aigual loppet där man som läsare kilometer för kilometer får följa cyklisternas kamp för att ta sig i mål...

 

Igår hittade jag på youtube en dokumentär från Live Slow Ride Fast gänget där Laurens ten Dam och en kompis kör tävlingsvarvet med boken i bakfickan för att få en bättre och djupare inblick i Krabbe´s berättelse. Gillar ni cykelfilmer så luta er tillbaka i soffan och njut...

 

Hej på er, det var ett tag sedan sist så här kommer en liten uppdatering av läget. Jag har utöver mina vanliga pass kommit igång och börjat köra ett längre distanspass i veckan som grund och förberedelse inför höstens cykeläventyr/tävlingar, jag har ju redan nämnt att västgötaloppet mtb 73 km står på programmet den 19:e september och drygt en månad senare har det tillkommit ännu ett race som jag verkligen ser fram emot…

Vi kommer skippa resan till Thailand i november då det visat sig att vi kan slutföra försäljningen av huset på distans, detta innebär att jag kommer köra ner med husbilen till Spanien redan 16:e oktober och den 24:e oktober är jag anmäld till SA Costa Brava gravelrace. 109 km grusvägsrace med start och mål i kuststaden Palamos några mil öster om Girona är vad som väntar och det här blir utan tvekan årets höjdpunkt på två hjul…

Sedan hoppas jag hitta lite fler arrangemang i Spanien under vintern där jag stannar fram till slutet av mars, det är ju lite bättre klimat i Spanien än vad vi har i Sverige och jag har sedan tidigare sett att det går en del race även under vinterhalvåret så vi får väl se vad som händer när vi är på plats. Nåt mer ska jag nog hitta…

Förutom mina utepass på cykeln så har jag sedan det senaste inlägget kört fyra korta sprintrace på zwift med fyra segrar som resultat,  kort & hårt är jag helt klart fortfarande bra på men distans och uthållighet måste jag jobba lite mer på inför höstens kommande utmaningar…

Ja, såhär är alltså läget för tillfället och om jag var lite vilsen och osäker för några inlägg sedan inför vinterns planer så börjar det kännas riktigt bra nu. Äntligen börjar det bli lite struktur på framtiden…

Trot eller ej men nu är det race på G, jag har varit ute å kört mtb några gånger under veckan och så länge det inte är allt för stökigt så funkar det ganska bra med handen faktiskt och med en månad kvar till det tänkta tävlingstillfälle så hinner väl läkningen bli ännu bättre…

Ja, jag ska alltså våga mig på ett mtb race igen efter olyckan och frakturen i handen. Denna gången är det långloppet Västgötaloppet på 73 km som hägrar, med start i centrala Ulricehamn och målgång i centrala Borås blir det ett annorlunda upplägg än de vanliga varvloppen och enligt bandbeskrivningen så är det en kuperad men snabbåkt bana med mestadels grus/skogsvägar som väntar…

Det ska bli riktigt kul att ha ett mål med träningen en månad framåt och nu får jag väl lägga in lite annorlunda zwiftcykling än de korta sprintrace jag oftast kör, lite mer långa "gnet" intervaller och längre race får det nog bli ett tag…

Jag körde ju faktiskt ett längre Masters race på zwift i onsdags som jag vann så upp mot timmen orkar jag iallafall ta i. Fast å andra sidan, västgötaloppet lär väl handla om upp mot tre timmar så det finns ju lite att jobba mot…

Jag känner mig lite vilsen i cykellivet för tillfället, skadad i handen och rädd för att vurpa igen så är jag inte helt säker på att det kommer att bli så mycket mtb framöver. Samtidigt blev jag oerhört sugen och avundsjuk när jag nu i helgen följt MTB SM på sociala medier, ja det är inte lätt att veta vad man egentligen vill…

Jag är också vilsen och osäker på hur det blir med cyklingen i allmänhet i vinter, tanken var ju att en sista gång tillbringa en hel vinter i Thailand där jag ju normalt sett kör en hel del race, innan vi skulle lämna över huset till de nya ägarna. Situationen i världen har nu gjort att vi bestämt oss för att skippa övervintringen i Thailand och istället bara snabbt åka ner i november och göra klart med överlämningen till Ulf och Ulrika som de nya ägarna heter, det lär alltså inte bli några cykelrace där i vinter som det verkar…

Men allra först ska vi ner en snabbis till Girona redan i oktober för att träffa och etablera en kontakt med en mäklare och samtidigt kolla på några objekt som kan vara intressanta för framtiden…

Om sedan allt går som planerat så blir det istället Spanien som blir vinterns flyktmål, december och januari planerar vi tillbringa i Altea dit även barn och barnbarn kommer för att fira jul & nyår. Sedan flyttar jag och Madde upp till Girona eller däromkring under februari och mars för att fortsätta reka och leta framtida boende, så visst finns det förutsättningar för cykling i vinter även om det inte blir i Thailand, men det är ändå en stor osäkerhetsfaktor med i spelet i dessa tider så inget är ju helt säkert förrän man är där…

Det är med andra ord mycket roligt och spännande på gång framigenom men det är också jobbigt när man inte riktigt vet om det går att fullfölja allt man planerar för…

Under tiden jag går omkring och känner mig vilsen och våndas över framtiden så gnetar jag på med mina zwiftrace, jag har kört de första två av fyra deltävlingar i of the MAAP tour med bra resultat. Jag kom trea i ett sprintrace i A klassen i går och nu ska jag strax ner i garaget och bränna av ett Masters race. Ja i den virtuella världen får man iallafall fortfarande resa runt utan begränsningar…