Idag hängde jag på ett stort gäng lvg cyklister på en liten distansrunda, inte jättelångt men 3,30 tim blev det i ett underbart vårväder och idag fick min helstela MTB visa vad den gick för i konkurrens med alla racerhojjar.

Första 2,30 tim gick i ett hyggligt distanstempo men sista timmen blev det race, och då menar jag inte jämn snabb fart utan det stöttes konstant och körningen kan väl närmast liknas med sista 20 km på vilken vårklassiker som helst. Från början var vi säkert närmare 30 pers som gav oss iväg och när det var ca en mil kvar satt jag med i tätgruppen på 4 man men här tog det stopp, visserligen är min nya stela hojj blixtrande snabb men det är trots allt en MTB och en liten skillnad blir det när det blir riktig attackcykling med racercyklar.

Sista milen rullades hem i lugnt tempo och jag är väldigt nöjd med känslan i kroppen idag, det kändes mycket bättre än vad det gjort senaste dagarna och blir det inget bakslag imorgon av detta pass så är jag helt klart på G igen...

Jag glömde ta kort när vi var samlade hela gruppen så det fick bli ett på mig själv ensam på väg hem...

Jag har varit lite orolig några dagar sedan jag kom hem för att jag eventuellt är på väg att bli sjuk. Det har inte bara känts som jetlag, jag har också varit snuvig och allmänt hängig och liksom öm i kroppen på något sätt. 

Igår kväll var jag riktigt hängig och somnade redan vid niotiden, sov sedan i  10 timmar i sträck och idag känns det faktiskt lite bättre. Jag är fortfarande snuvig, slemmig i luftvägarna och irriterad i ögonen men nu känner jag mer att det är allergierna som börjat och efter att hört från flera håll att de som har problem med pollen har börjat märka av detta. 

Att jag varit extra låg några dagar är nog en kombination av jetlag och allergier hoppas jag, medicindosen är ökad och nu håller jag tummarna för att det blir bättre fort.

Idag blev det en kortare tur på 1.45 på nya xc hojjen tillsammans med sonen Charlie som också han testade sin nya cykel, nämligen min gamla...

Underbart vårväder...

The boys...

Det tar några dagar att ställa om och återhämta sig efter en lång flygresa och tidsskillnaden på 6 timmar som det är mellan Sverige och Thailand. Jag har  sovit bra i två nätter nu men känner mig ändå seg och konstig i kroppen, var ute idag och rullade lätt med mina båda nya cyklar för att känna in och finjustera lite. Imorgon blir det ett par timmar till med xc hojjen och på söndag kör jag ett distanspass med "snabbehojjen" tillsammans med ett gäng lvg cyklister sedan är jag nog redo för att börja trycka på lite mer ordentligt nästa vecka.

Allebike 8,7 kg xc hojj...

Allebike 7,8 kg snabbehojj...

Å nu sitter jag på Helsinkis flygplats med en kaffe & baugette, lite trött och sliten efter en lång flygresa men vårsolen värmer i nacken och det känns skönt att snart vara hemma igen...

Solen värmer även här...

Sitter och dricker en kaffe på flygplatsen i väntan på boarding, nu är jag på väg...

Förmiddagen har jag ju redan skrivit om och eftermiddagen blev inte sämre den. Efter att packat färdigt det mesta och gjort helt klart i huset blev jag bjuden på eftermiddagsfika hos en av mina grannar på området, det serverades våfflor våffeldagen till ära och vi var flera inbjudna som fick njuta av nygräddade våfflor med grädde & sylt. Mycket gott och trevligt...

Efter det tog jag moppen först upp till byn för att hämta två halvkilospaket med hemmagjord masaman & paenang currypasta (som jag ska ta med hem till Sverige) hos en "grönsakstant" jag brukar handla av och sedan ner till stranden för att ta mig en sista massage innan hemresan och därefter ett sista dopp i havet. 

Massagen var efterlängtad då jag inte tagit någon sedan jag vurpade och slog mig alldeles mörbultad, men nu känns det bra i kroppen och idag var det skönt att äntligen få en genomkörare igen.

Efter massagen och badet tog jag mig en öl, satte mig i sanden och njöt av solnedgången och känslan av att bara vara...

En sista middag nere i byn har jag också hunnit med och sagt hejdå till alla grannar och vänner här är gjort, nu väntar några timmars sömn och inatt 03.30 bär det av mot flygplatsen. 

Ett dygns resande och några dagars acklimatisering sedan är det april och nästa kapitel börjar...

Våffelkalas...

Det blev en kort cykeltur på en timme imorse med lätt spinn på benen och efter det körde jag igenom mitt yoga & corepass, under sista veckans coreövningar har jag verkligen märkt vilka framsteg jag gjort sedan jag började med detta. Helt plötsligt orkar jag betydligt mycket mer och har en helt annan stabilitet när jag gör övningarna, kul med framsteg...

Det var inte bara sista passet på hojjen här nere utan även det sista överhuvudtaget på denna cykel, när jag kommer hem ska den tvättas och servas lite för att sedan flytta hem till en ny ägare och jag ska redan på torsdag hämta mina två nya cyklar från allebike.

Det ska bli jäkligt kul att ge sig ut och känna lite lätt på dom till helgen i det fina vårvädret som utlovats...

Strax ner i väskan...

Sista 11.00 fikat med två bananmuffins direkt från grannens ugn...

Det drar ihop sig, näst sista passet idag blev en lugn och fin rullaurbenen runda följt av ett grymt yoga & corepass. Imorgonbitti rullar jag ut för sista gången och sedan blir det till att packa färdigt och göra klart i huset. Kl 03.30 på onsdagsmorgon kommer taxin och hämtar mig för transport till flygplatsen och på onsdagskvällen är jag hemma i Sverige igen.

Och hallå vi ses väl på torsdag hoppas jag...

Att MTB SM i sommar ska avgöras i hallby skogarna strax utanför Jönköping är det väl ingen som har missat, det blev bestämt väldigt sent men det ser absolut inte ut som att det blir en nödlösning för att få till ett SM överhuvudtaget. Det tar inte många dagar efter beskedet förrän banbyggarna är igång och det lilla jag sett hitills på foton utlagda på Facebook och med min personliga erfarenhet från terrängen och tidigare tävlingar där så kommer detta att bli riktigt bra...

Jag har tagit mig friheten att sno lite bilder för att visa vilket engagemang det är på banbyggarna redan nu och jag ser mycket fram emot att komma upp nån kväll i vår/försommar för att köra in mig ordentligt på varvet...

Doserade kurvor...

Hopp eller nåt, vi får väl se...

Går här och småpysslar lite, packar, tvättar, städar o.s.v så att jag slipper göra allt sista dagen. Kylskåpet börjar bli tomt och det är ingen större ide att fylla på förråden nu så det blev ett besök upp till byn och min allra bästa "mat tant"...

Ni har sett det förut men det tål att upprepas, papayasallad, hot så det svider om läpparna och kycklingspett.

En klar favorit i repris...

Bästa "mat tanten" i byn, jag har hämtat min kyckling & papayasallad hos henne i många år nu...

Då var sista distanspassen kört här nere, inte jättelångt men tre timmar blev det och det kändes bra i kroppen, pigg och fräch var jag. Det har regnat lite inatt och när jag gav mig iväg imorse så luktade det "sommarregn" i den ljumna morgonluften och jag cyklade och njöt av den speciella känslan man får inombords av alla dessa dofter en tidig morgon.

När jag nästan var hemma igen mötte jag ett stort gäng cyklister som hade stannat för att fylla på vätska, det visade sig vara "bianchi klubben", en märkesklubb för bianchifantaster som hade en weekendträff och cyklade en tvådagarstour med följebilar och full support. Jag stannade och pratade en stund med en av deltagarna som jag kände igen från några tävlingar och dom var mycket trevliga allihopa, jag fyllde på vätska och fick lite vattenmelon av servicebilen innan jag fortsatte sista biten hemåt.

Nu är det bara två lugna pass kvar, två timmar imorgon och en timme på tisdag innan jag packar ner cykeln, sedan blir det två hela vilodagar innan jag rullar igång lite lätt hemma igen, jag kommer börja försiktigt med en timme på fredag och två timmar på lördag och söndag. Inga hårda pass utan en lätt acklimatisering efter en lång flygresa och tidsomställningen som blir.

Här står dom (bianchiklubben) och trycker i skuggan, det var närmare 50 pers totalt så alla syns inte här...

Upp på flaket och ta fram vatten och vattenmelon från kylboxarna...

Efter lite hemlagad middag bestående av fried rice a'la Olsen och grillade revben blev det en filmkväll o soffan, jag blev ju inte mindre svettig av att kolla på den precis, jäkligt bra film...

Först lite hemlagat...

Och sedan en mycket bra film...

Hur hög måste inte medeltemperaturen under ett dygn vara för att värma upp en hyfsat stor pool till nästan 35 grader ?...

Det känns som att bada i ett varmt badkar...

Förutom min egen pool så finns det en lite större gemensam pool i området.

Det gick lite bättre på dagens 3x15 minuter tröskelintervaller än vad det gjorde sist, inte helt 100% men bra mycket bättre iallafall. Jag orkade t.o.m köra 5 st 30 sekunders högkadensintervaller efteråt och dessutom avsluta hemma med ett riktigt bra corepass.

Men...jag känner ändå att jag är lite seg i benen jämfört med för några veckor sedan och det är kanske inte så konstigt, jag är inne på den fjärde månaden med riktigt bra grundträning och trots att det är en vecka kvar av mars månad så är jag uppe i 50 timmar hitills.

Nä, det hade väl varit konstigt om jag inte började känna mig sliten vid det här laget och resultatet av alla timmar ska ju inte heller visa sig riktigt ännu, det är några månader kvar innan jag vill vara som bäst...

Har nyss varit iväg med goda grannar och käkat lite indisk mat för omväxlings skull, sitter nu hemma på verandan och går igenom det sista som ska fixas med innan jag åker hem, både vad gäller huset och träning.

Idag var det vila på schemat och imorgon ska jag ge mig på ett 3x15 minuters tröskelpass igen, hoppas det går bättre än förra gången. På söndag blir det ett kortare tretimmars distanspass och på både måndag o tisdag är det rullaurbeneninförlångahemresan som gäller, det är inte bra att vara sliten och mottaglig för en massa sjukdomar när man ska sitta och trängas på ett flygplan nästan ett dygn...

Längtar tills på onsdags morgon och jag ser den här vyn, då är jag äntligen på väg hem...

Det är hårt att träna nu när det är såpass varmt som det är, ändå är det bara några grader högre medeltemperatur nu jämfört med när jag kom i början på december. Men det är dom få graderna som gör en stor skillnad...

Jag känner mig som en tvättsvamp som duger åt sig all vätska den kommer i närheten av. Jag dricker konstant, t.o.m på natten har jag en flaska ståendes vid sängen och den är tom på morgonen när jag går upp. För att inte tala om när jag cyklar, under dagens distanspass på 4,15 tim fick jag stanna och fylla på bägge flaskorna efter två timmar, dessutom halsade jag en flaska på stående fot vid stoppet. En timme senare blev det ett fikastopp där jag drack en stor icecoffe och fick i mig några riskakor. Nu har jag varit hemma en timme och hunnit äta lite och druckit 5 !! flaskor mineralvatten och jag är fortfarande törstig...

Nu blir ni nog förvånade ni som känner mig men jag längtar faktiskt efter att komma hem och träna i lite mer normal temperatur. Dessutom så längtar jag väldigt mycket efter familjen, det är 10 veckor sedan dom åkte hem och det är en lång tid att vara ensam. 

Jag har visserligen haft lite besök och jag har ju grannar runt omkring mig men det blir inte samma sak, nä nu vill jag hem till familjen...

6 dagar kvar...

Strax över 4 timmar i värmen tar hårt...

Yes!!!...

Coolt café längs vägen...

Det blev en icecoffe och några riskakor...

Jag har nämt tidigare att även om det är varmt här året om så är det ändå olika årstider för växtligheten. När jag kom hit i början på december så var det höst och en del träd tappade alla sina löv, först blev dom gula och sedan föll dom av, precis som hemma.

Därefter följer en kort "vinter" innan allt börjar grönska igen och just nu går vi mot högsommar, hela naturen står i full blommning och också vår trädgård är fylld med färg...

Litegranna av det som blommar i trädgården just nu...

Efter tre timmar på cykeln utan frukost är det inte helt fel när man kommer hem och får i sig lite energi igen. Dagens pass började lite segt men efter exakt 48 minuter släppte det plötsligt och benen började snurra lite lättare och resten av passet gick som en dans. Skönt att det kändes bättre än igår även om jag inte körde på speciellt hårt.

Det var svettigt värre idag i värmen och när jag kom hem så tömdes snabbt en flaska mineralvatten på stående fot för att återställa vätskebalansen lite, sedan en proteinshake på det innan jag började med frukosten, eller "brunschen" kanske man ska kalla det när klockan är 11.30 på förmiddagen...

Jag fräste också upp lite lök, broccoli, bönor, tomat, spenat och bacon. I med två ägg och en bra och nyttig omelett var färdig.

Jag har lite jobb att göra som jag skjutit framför mig ett tag, har ju haft så mycket att göra...

Så idag när det var vila från träning tänkte jag få jobbat undan lite så att jag kan slappna av sista veckan utan att känna nån stress. Det är ju tropiskt/fuktigt klimat här året om och när jag stänger igen huset för säsongen och vi inte kommer tillbaka förrän i december så kan det först kännas en liten "instängd" lukt innan fått vädrat ut ordentligt.

Denna resa hade jag med mig fönsterventiler hemifrån och imorse började jag borra upp hål och montera in dessa ventiler för att bättra på luftcirkulationen när huset är stängt.

All köksinredning och alla dörrar & fönster i huset är av trä och även här måste jag förebygga fuktproblem så det blev till att gå över allt trä i huset med teakolja.

Nu är kl 14.30 och jag är helt slut, tröttare än när jag cyklat halva dagen.

Det kan inte vara nyttigt att jobba så hårt...

Började med att montera fönsterventiler imorse...

Sedan skulle alla skåp & luckor oljas in...

Alla fönster, dörrar & skjutpartier också...

En snabb lunch uppe i byn, jag har en handfull favoritställen där jag äter för under en tia, detta var på en av dessa restauranger...

Och nu är jag trött...

Det har varit en ganska behaglig värme här i vinter beroende på bristen av nederbörd, varmt men torrt...

Men efter gårdagens regn så är det en helt annan fuktighet i luften, inte varmare men väldigt klibbigt och det räcker att man reser sig ur stolen för att svetten ska börja rinna längs ryggen. Det verkar också som att det ska bli lite eftermiddagsskurar under veckan som kommer så det får jag väl leva med om jag nu vill ha en grön gräsmatta, det och det faktum att myggen helt plötsligt vaknat...

Det är också dax att börja tömma kyl och frys på mat och ikväll blev det lite rester blandat med godsaker från marknaden. Jag hade lite parmaskinka, sallad och några ostar sedan tidigare och efter att ha kompletterat med lite nylagade samosa och en våffla !!! så blev det en helt ok middag.

Nu ska jag se på film och unna mig en hemmagjord Irish coffe, det är ju vilodag imorgon...

Först ett besök på marknaden för lite kompletteringar...

Jag var ju tvungen att provsmaka våfflan innan jag fotade...

Söndag och veckans sista dag men vilodag tar jag först imorgon, med dagens pass i boken blev det drygt 20 timmar i sadeln denna vecka.

Jag körde tre timmar distans imorse inkl fem stycken trettiosekunders spurter för att få upp lite flås, jag tycker egentligen inte om att bara mala distans men nu är det ju så i planeringen så det är väl bara att bita i en vecka till. Men nästa vecka ska jag förutom distanspassen köra ett 3x15 tröskelpass och ett 8x4 tröskelpass och det ser jag fram emot, ombyte förnöjer...

Veckan därpå åker jag hem på onsdag så måndag och tisdag blir två lätta rulldagar för att varva ner lite och sedan blir det ett par naturliga vilodagar i samband med hemresan. Jag räknar med att rulla lite lätt med dom nya hojjarna på lördag och söndag för att både väcka upp kroppen lite försiktigt efter resan och känna lite på det nya materialet.

Sedan...veckan efter det, då börjar april månads förberedelser för att få ordentlig fart på benen inför sommaren...

Gick omkring och kollade in våra buskar och träd i trädgården och då fick jag syn på denna lilla gäst...

Fint besök...

Jag trodde aldrig att jag skulle säga äntligen när det ösregnar men idag när det första regnet på nästan fyra månader föll så jublade jag. 

Det är förvånansvärt vad grönt det är ute i naturen trots den långa torkan som har varit, det är bara min gräsmatta som är gul och jag gillar gröna gräsmattor så därför var ett ordentligt regnväder väldigt efterlängtat av mig. Speciellt då vi har ransonering på vattnet och inte får vattna gräsmattor.

Skillnaden när det regnar här jämfört med hemma är ju att oftast när det kommer nederbörd så är det i form av kortare skurar på eftermiddagen, så imorgonbitti blir det ett distanspass i solskenet igen.

Precis som vanligt...

Grönt och fint...

Inga tecken på torka...

Förutom i min gräsmatta då...

Yippeaaahh!!!...

Hittade lite bilder på nätet från senaste racet i thalang tagna av en lokal sportfotograf som brukar dyka upp på div cykeltävlingar.

Strax efter start, lite avvaktande...

In action...

En stund efter vurpan på väg mot mål...

Idag var dagen då jag skulle cykla upp över bergspasset till khao sok för att ta en go cykelfika på mitt favoritställe, kaffe och chiabatta med nåt gott pålägg brukar det bli. Det tar två timmar dit och när jag var framme så visade det sig att caféet var stängt...

Det blev till att fylla på vatten i en affär och snopet cykla hem igen utan fika, jag hade planerat att laga lunch idag men jag var jäkligt hungrig när jag passerade uppe i byn så jag stannade hos en av mina "mattanter" och köpte hem en färdiglagad pad thai gai.

Fyra timmar distans blev det i värmen och nu vila...

Pad thai gai på G...

Idag gick det lite bättre på cykeln, körde tre timmar distans och det var inga problem att hålla normal fart. Fick väl lite ont i ryggen i slutet och det känns lite i revbenen men inte som igår, klarade t.o.m att stå upp och cykla i en liten backe så det går åt rätt håll.

Jag skrapade sönder både byxor och tröja när jag vurpade på racet  så det var ju bra att jag förutom en stor pokal och prispengar även fick en "vinnartröja" , den fick jag användning för idag...

Thalang victory 2014...

Framsidan...

Jag hann inte lägga huvet på kudden i soffan innan jag somnade och sov sedan som en stock i en timma. Det var nog välbehövligt...

Nu har jag ätit en lunch gjord på bl.a. lite rester från igår.

Hackade upp lök, morot, vitkål, broccoli, blomkål, svamp och lite salami som jag fick av grannen när dom åkte hem förra veckan. Fräste upp alltihopa med resterna av riset från igår och vips så fick jag en fin lunch.

Fried rice a' la Olsen...

Efter ännu en natt med dålig sömn skulle jag ut och köra mina 3x15 minuters tröskelintervaller, det enda hårda pass denna vecka då jag redan bestämt att återstående 14 dagar här kommer prioriteras åt distanscykling. Men...jag kände direkt att med min ömma kropp gick det inte att pressa sig något överhuvudtaget, det fick bli två timmar i distansfart istället och det känns i revbenen nu efteråt även om jag inte tog i något.

Jag får ta de närmaste dagarna som rehab, kroppen behöver nog läka lite innan det går att pressa sig men jag ska iallafall försöka få till mina planerade distanspass även om det kanske går lite långsammare än vanligt. Det är ju inte farten i första hand utan tiden jag vill åt nu det sista innan jag åker hem och när jag väl är hemma igen den 26 mars så har jag ju gott om tid på mig att få fart på benen igen så det är nog ingen fara med den saken.

Nu ska jag försöka vila lite i soffan till lite go musik, fattas några sovtimmar känner jag...

Strax ryggläge i soffan...

Sitter här med min middag och är lite ensam och rastlös, jag får väl ta och matblogga lite då. Kvällens middag består av saffransris kokt med stjärnanis och kanel och till det självklart kyckling, först till hälften grillad för att sedan kokas färdig tillsammans med riset och på så vis ge en ännu fylligare smak till hela anrättningen. Till sist inte att förglömma lite grönt vid sidan om.

Imorgon väntar 3x15 minuter tröskelintervaller och oavsett hur ont jag än har i kroppen ska det bli jäkligt skönt att få röra lite på sig igen...

Dagens matinlägg...

Branden är över för denna gången, precis när det såg som värst ut så vände vinden och vi kunde andas ut.

Idag är det ju vila från träning och inte kan jag bada i värmen pga såret på armbågen, måste vara lite försiktig med det tills det börjat läka åtminstånde. 

Det var ju tur då att vi hade bestämt oss ett gäng gubbar i byn för att åka till gränspolisens shooting range här i närheten och skjuta lite pistol så att man fick något att göra idag, tre rundor var med fem skott mot en tavla på 15 meters avstånd, gissa vem som glänste...

Nu brinner det ordentligt inte alls långt från oss, räddningstjänsten evakuerar folk som bor längs vägen upp mot byn och om elden tar sig över vägen, då är det illa...

Torka, kraftig vind och skogsbrand...

Tar sig branden över vägen så är den bakom husknuten i ett nafs...

Idag händer det saker minsann, ännu en skogsbrand härjar i närheten och denna gången är det ett stort pådrag. Bara en kilometer härifrån och det blåser åt vårat håll, hmm...

Läget med min mörbultade kropp är väl status quo kan man säga. Sov dåligt inatt också då jag vaknar så fort jag rör på mig, såret i armbågen är inte helt frächt men jag tvättar rent regelbundet och smörjer med antibiotisk salva och är det inte bättre imorgon åker jag nog iväg och fixar en riktig antibiotikakur.

Det som är possitivt är väl att även om jag är ordentligt öm i revbenen så har det inte blivit värre och det är ju ett bra tecken, hade det varit brutet så skulle det varit mycket värre nu ett par dagar efter kraschen.

Inte bra...

Vaknade imorse och kände mig allmänt mörbultad, inte har jag sovit speciellt bra heller då jag bara kunnat ligga platt på rygg. 

Idag var sista chansen för mig att återigen träffa Martin på Siam biketours och säga hej då för denna säsongen, så trots race igår och mörbultad kropp steg jag upp kl 0600 för att hinna med min obligatoriska kopp kaffe innan jag gav mig iväg söderut mot khao lak för att möta upp gänget.

Efter en timmes cykling var jag nere och mötte dom vid hotellet och vi gav oss iväg i samlad trupp söderut mot Phuket, det visar sig att Martin har med sig en kompis från switzerland, en viss Mr Sven Montgomery. Ett fd proffs med en hyfsad meritlista från slutet av nittiotalet och början av milleniumskiftet och som efter en allvarlig vurpa aldrig riktigt kom tillbaka. Han jobbar nu inom sitt nationella förbund och som cykelkommentator på tv.

Jag cyklar som vanligt med dom ytterligare en timme söderut innan jag tar ett fikastopp för att fylla på depåerna lite inför mina två timmar tillbaka hem igen, ett fyra timmars lugnt och fint distanspass så här dagen efter race och vurpa, det gäller att inte stelna till liksom...

På vägen hem stannar jag snabbt till på ett apotek i khao lak och köper lite antibiotisk créme att smörja på mitt skrapsår på armbågen som inte ser så frächt ut, jag har tvättat med sprit flera ggr men här i värmen så gäller det att vara försiktig med sår och om inte salvan hjälper på några dagar så skulle jag komma tillbaka för att få en riktig antibiotikakur.

Imorgon blir det iallafall en vilodag och då ska vi iväg ett gäng gubbar från byn och skjuta pistol på en skjutbana här i närheten, det ska bli kul.

Martin Brot & Sven Montgomery.

En tub salva från Apoteket 10kr, även medicin är billig här...

Det blev ett bra avslut på vintersäsongen här nere i Thailand. Trots att jag gjorde en brutal krasch och är ordentligt blåslagen och mörbultad så lyckades jag vinna racet och kan åka hem om 16 dagar mycket nöjd och belåten.

Det blev totalt 6 segrar och det är ett resultat jag inte vågat drömma om innan jag åkte hit.

Jag ställde upp i H-50 klassen idag och eftersom jag inte riktigt kännt mig 100% senaste dagarna så startade jag lite avvaktande, tog rygg på en av mina konkurrenter som jag blev varnad för före start. Oj är han här idag, honom får du passa upp med, han är helt i din klass fick jag höra från flera håll.

Vi skulle köra två varv på en 9 km slinga och jag var på plats tidigt i morse för att kolla in banan, den var mycket rolig och varierande med knix, backar och snabba partier om vartannat.

Efter nån kilometer märker jag att dom bakom är borta, det är bara vi två med mig på hjul och jag tycker faktiskt inte att det går alls fort trots att pulsen visar annat. Det har ju inte regnat på snart 4 månader och är extremt torrt i terrängen, på många ställen är det som att köra i en sandlåda och det är väldigt svårt att ta några kurvor med fart. Jag får ett par släpp på några knixiga partier och blir lite efter men tar mig snabbt ikapp igen när det går att dra på lite.

När vi närmar oss den långa sugande uppförsbacken halvvägs in på varvet bestämmer jag mig för att ta kommandot, jag går om och sätter lite press och vips så är jag ensam.

Jag kör på i mitt tempo och börjar passera åkare från grupper som startat några minuter före oss.

På toppen svänger banan vänster ner på skrå längs sluttningen och stigen slingrar sig som en orm några hundra meter innan den svänger tvärt höger och det bär av rätt ner för ett stup med rötter, sten och sand som på en badstrand, just där kommer jag i full fart ikapp en annan åkare och bestämmer mig blixtsnabbt att det får bära eller brista, det går inte att få stopp på cykeln så jag ropar högt och han går något åt sidan men inte tillräckligt.

När jag passerar på högersidan så har jag högra armbågen inne bland buskarna och plötsligt blir det tvärstopp, jag flyger som en projektil genom luften och landar först hårt på ryggen, slår sedan i huvet i marken så att det ekar mellan öronen.

Snabbt upp igen och drar fram hojjen ur djungeln, allt är helt och jag slänger mig upp på sadeln och fortsätter. Det står ganska mycket publik i branten och folk ropar frågande åt mig, you OK !!!...

Adrenalinet flödar och jag vill bara komma iväg igen, börjar få in flytet och utan att stressa är jag snart ikapp samma åkare som var ivägen för en stund sedan. Jag har kollat över cykeln och allt verkar vara helt och fungerar, det enda är väl att jag tappat flaskan och det är 35 grader i skuggan och det är ca 45 minuter kvar att tävla...som tur är finns det två vätskestationer på varvet så den saken ordnar sig.

In mot varvning börjar jag känna efter lite mer om jag skadat mig och märker att jag skrapat upp armbågen ordentligt, ett blodigt köttsår fullt med sand samt att ena höften ömmar.

Nåja det går ju bra att cykla ändå och jag har en stor ledning märker jag när jag passerar det stora fältet vid varvningen så det är bara att köra på fast lite mer på säkerhet utan att riskera något mer där det är som svårast.

Andra varvet blir en ren defilering in mot mål , jag tycker inte att jag kör fort och tar i speciellt mycket men ändå visar pulsen toppvärden, högt snitt och tagnerat rekord i toppvärde. Förhoppningsvis betyder det att jag höjt mjölksyratröskeln och blivit tåligare att köra över tröskeln.

Efter tävlingen när jag bytte om så uppräckte att hjälmen var spräckt baktill, jag har skrapsår på bägge höfterna, bägge skuldrorna, ryggen och ena knät, dessutom har jag ont i revbenen på ena sidan och det är väl det jag är mest orolig för, jag vet ju sedan tidigare att det kan bli jäkligt mycket värre om några dagar. 

 

Vi får väl se imorgonbitti om jag kommer upp ur sängen...

Mäktigt prisbord...

Strax start...

Pokal och prispengar...

Som vanlig bjöds det på mat till alla...

Jag är lite osäker på vad som är på G i kroppen, känner mig inte riktigt 100% så att säga. Jag är inte snorig och har inte ont i halsen men nyser lite lätt emellanåt, en irriterande känsla finns där och det känns lite som när allergiproblemen börjar hemma.

Även här i Thailand har man ju årstider och sommaren är på gång, fler och fler växter blommar och det kan ju vara något i luften som jag inte tål. Jag har ju min astmamedicin och jag gurglar whiskey och blir det inte sämre tills imorgon så tävlar jag, men jag ska ta det lite försiktigt och startar i H-50 klassen. Taktiken blir under omständigheterna att köra avvaktat och känna efter ordentligt innan jag eventuellt vågar maxa kroppen.

Känner jag mig inte sämre när jag vaknar så kör jag ner till racet imorgonbitti...

Cyklade en väldigt lätt runda imorse, 1,30 tim aktiv vila bara för att hålla igång cirkulationen lite. Jag har fått känningar i halsen igen och även den kroppsliga känslan är lite konstig, började gurgla whiskey igårkväll när jag gick till sängs och fortsätter med det här under dagen idag.

Det funkade ju bra som medicinering senast så det ska nog ordna sig inför racet imorgon denna gången också.

Annars är jag just hemkommen igen efter att varit iväg och käkat lunch nere på stranden och nu ska jag dricka en kopp kaffe för att sedan njuta av siesta några timmar när det är som varmast...

Dagens lunchställe...

Vad funderar jag på tro...

Finkaffet är slut så det blev till att koka vatten och göra snabbkaffe...

Brukar sitta såhär på verandan sista timmen innan jag lägger mig, låter ac:n kyla ner rummet lite så stänger jag av den om en stund. Oftast sitter jag här med en bok eller med datorn och surfar runt,  kollar inte så mycket nyheter men lite på facebook samt läser mail, cykelsajter, bloggar och så "facetimar" jag såklart med familjen därhemma.

Jag har ingen tv här och tidningar finns inte på engelska, det är faktiskt ganska skönt att vara lite ovetande om vad som händer och sker i omvärlden.

Det sista jag gör sedan innan jag lägger mig är att ta ett svalkande dopp i poolen, det har blivit som en daglig ritual och det är en riktigt skön avslutning på dagen...

Syrsorna spelar och det är snart mörkt, en liten stund till bara sedan är det godnatt...

Ja jag skäms allt lite för den grönsaksfattiga middagen igår, jag brukar faktiskt äta grönt till varje måltid så idag tänkte jag kompensera lite för gårdagen och tog moppen in till takuapa för att äta lunch på ett av mina favoritställen.

Kycklinggryta med nudlar...

Det här står uppdukat på alla bord och är tillbehör till maten, jag åt ordentligt av allt så nu har jag kompenserat för den näringsfattiga middagen igår...

Trötta ben idag...

Var lite bekväm av mig när det skulle fixas middag, åkte upp till marknaden och handlade lite färdigmat. Tre grillspett, några samosa med cocos i och lite "sticky rice", 12kr...

Uppdaterad kl 20:45, ja jag vet att det saknas grönsaker men jag åt ju en massa grönt till lunch. Lovar bättring tills imorgon...

Dagens lunch hemma på altanen består av kycklingsallad och mineralvatten.

Dagens träning skulle varit 8x4 minuter tröskelintervaller men jag körde en variant som jag inte kört förut där jag spurtade sista 30 sekunder på varje intervall med resultat att det blev "bara" sex stycken intervaller istället för planerade åtta men i gengäld fick jag ju lite tid på vo2max som bonus.

När jag kör fler än fyra stycken fyror har jag alltid två minuters vila mellan intervallerna, om jag kör vo2max fyror d.v.s 4 st fyror så hårt jag bara kan, då är det fyra minuters vila som gäller. Dessa har jag inte kört ännu men dom kommer framigenom. 

Nu väntar två lugnare dagar med lättare pass inför söndagens race.

Det blir en hel del kyckling på tallriken när jag lagar mat...

Det finns inte mycket som slår känslan i kroppen att kunna sitta ute på altanen tidigt en morgon med en kopp kaffe och höra hur naturen runtomkring vaknar upp med alla ljud från fåglar som bara blir fler och fler ju längre morgonen gryr.

Det är något jag uppskattar så ofta jag kan också hemma i Sverige och då vi har en vindskyddad veranda med tak så blir säsongen hemma på verandan väldigt lång och njutbar oavsett väder. Jag ser fram emot att komma hem om tre veckor och sätta mig där ute en tidig morgon och lyssna på hur våren smyger sig på.

Jag är lyckligt lottad som har möjlighet att få uppleva det bästa från två världar...

En lugn stund innan träningen...

Ja även här nere märks det att vi börjar närma oss sommaren, det blir varmare för varje dag som går.

Jag brukar klara mig helt ok med två flaskor på mina 3 timmars pass men idag kände jag att väggen var nära när det återstod ca 40 minuter av passet, som tur var passerade jag just då en 7-11 och fick ta mig ett litet stop för att fylla på med vätska och energi. Annars var det ett lugnt och fint distanspass på lätta växlar och ca 100 kadens med 6st inlagda 30 sekunders högkadensintervaller under andra timmen. Nu laddar vi inför morgondagens 8 st 4 minutare...

Så här ser man ut när man är nära "väggen"...

Dagens survival kit...

Ready, steady, GO!!!...

Igår blev det en vilodag från både träning och blogg men idag är jag tillbaka på banan igen. Imorse kördes ett bra 3x15 min tröskelpass följt av lite core o styrka. Jag kände mig lite seg i benen på cyklingen men som sagt ett stabilt och bra pass ändå.

Jag fick också reda på i helgen vad för race det är den 16:e mars och det visade sig vara ett landsvägsrace där det även fanns en klass för MTB cyklar, distansen är bara 30 km och jag tycker inte det är värt att åka iväg för ett så kort race så det stryker jag från programmet. Det innebär att MTB racet 9:e mars blir sista tävlingen här och eftersom jag kört ganska hårt med träning och tävlingar senaste månaden så kommer jag att utnyttja sista två veckorna av sol och värme till att få lite fler lugna distanspass innan jag åker hem och påbörjar nästa steg av uppladdningen inför säsong 2014...

Att när det ligger en hyfsad månadslön i prispotten för segraren då kommer dom snabba grabbarna fram.

Jag startade alltså idag i elit open och ska försöka förklara lite vad det är för en klass. I vårat startheat startade vi ihop med junior, seniorer 20-29, åldersklass H-30 och H-40 och dom kör alla sitt eget race inom sina resp klasser. Sedan finns det ibland som i detta fall en elit open klass och där får vem som helst från 18 år och uppåt köra men då är man inte med i tävlingen i sin egen åldersklass utan tävlar bara inom elit open och om man är snabb kan man ta del av dom ofta ganska bra prispengar som delas ut där.

Idag var det 15000 bath i förstapris och det  motsvarar en ganska normal thailändsk månadslön, det var även prispengar i alla andra klasser men där pratar vi inte alls samma summor och jag borde anat ugglor i mossen när de två elitkillarna som blev tvåa och trea strax bakom mig när jag vann i Phato valde att ställa upp i sina resp åldersklasser istället för elit open. Dom tryckte väl att det var bättre att vinna lite mindre pengar än att inte få något alls.

Så tyckte inte jag, men så blev jag utan också...

I vanlig ordning tog jag starten och höll ledningen på asfalts rakan upp genom byn och sen kanske 500 meter in på dom extremt knixiga singeltrackstigarna innan mina yngre konkurrenter i open klassen började blåsa förbi på partier där det egentligen inte skulle gå att blåsa förbi, tjoff, tjoff och tjoff sen några tjoffar till och så var jag inte i täten längre. Faktum är att jag såg inte täten ens hur mycket banan slog knut på sig själv, det var helt tomt framför mig i skogen och huvudet dunkade av värmeslag. Luften stod helt stilla och jag drack så ofta jag kunde, både från min egen flaska och från de två fasta lagningspunkterna längs banan där man fick små vattenflaskor av langningspersonalen, halva flaskan ner i strupen och resten över huvud, rygg och ben. Två gånger varje 3 km varv i fem varv höll jag på så här för att kyla ner mig och det hjälpte faktiskt för redan på andra varvet höll jag på att bryta, trodde aldrig jag skulle klara av värmen som var den värsta jag tävlat i någonsin men sedan när jag sänkt farten lite till min egen nivå och den regelbundna nerkylningen började få effekt så lyckades jag ändå på något vis ta mig imål. Värt att notera är att jag gick imål efter 15 km på en sluttid av 1,27 tim, då förstår ni att det inte var någon vidare fartvind som fläktade i ansiktet, det var jäkligt knixigt och jäkligt brant och jag gick nästan hela tiden på den lilla klingan fram...

Jag kom imål som 7:a i openklassen, utan prispengar och med en liten medalj som minne medans dom som jag slagit tidigare i vinter vann sina åldersklasser och åkte hem med 2000 bath. Men jag är väldigt nöjd ändå, det var ingen av dom som stod i leden bakom elit open som kom förbi mig så jag slog ju alla juniorer, seniorer, H30 och H-40 åkare och även om det inte var officiellt så vet ju jag själv om det...

Den här har kostat mycket svett...

Invigning...

Start & mål...

Just like home...

Ungdomarna först...

Dagens första fika, som vanligt for free...

Jaha då börjar den här dagen lida mot sitt slut, det har varit många cyklister här under eftermiddagen och provkört banan men nu är tävlingsområdet tomt. Jag har ätit middag och ligger i sängen och skulle kolla lite på tv men den funkar inte.

Det är väl lika bra att dra täcket över huvet och sova...

Koh samui MTB Racing team...

Nu har dom sista packat ihop för dagen, vi hörs imorgon...

Ja det var inga problem att hitta hit, extremt bra skyltat tyder på ett stort och bra organiserat arrangemang. Jag hittade ett hotel bara 100 meter från start & mål så det här är ju lika bra som med husbilen därhemma på sommaren.

Halva hotellet bebos av cyklister och som vanligt så hejjar dom och är mycket trevliga, en del känner igen mig sen tidigare i vinter och undrar om jag tänker vinna imorgon också...

Jag har varit ute och kört två varv på banan och den var väldigt knixig men inte så svår som jag väntat mig. Däremot är det oerhört svårt att få nåt flyt i åkningen då i stort sett ingen fartsträcka är längre än 20 meter och efter en tvär 180 gradare hinner man ju inte ta många tramptag på 20 meter innan det är dax att knyta knut på sig själv i nästa sväng igen. Men det är ju lika för alla så det gäller väl bara att köra på lätta växlar hela varvet och pinna på...

Det som kommer bli svårast imorgon blir dels värmen, det är ca 35 grader på dagen och banan bjuder inte på någon fartvind som svalkar direkt. Luften står helt stilla längs bergssidan där vi kör och sedan har vi också punkteringsrisken, det var oerhört mycket glas i banan och jag är verkligen glad att jag bytte till lite grövre däck, ju tjockare gummi desto bättre tror jag.

Jag har fortfarande inte bestämmt

mig vilken klass det blir imorgon, vet inte säkert om det är ett uci race men en annan tanke har slagit mig efter att jag sett startordningen. Om jag nu vill ha bra träning så hinner jag faktiskt först starta och köra färdigt H-40 för att sedan få ca en timmes paus innan H-50 startar, det vore ju nåt...

Jag trodde ju inte att det fanns tävlingsklass för H-50 men det gjorde det, alla B klasserna som normalt är sportklasser kör ett startheat ihop och där ingår H-50 som tävlingsklass, dessutom med en kortare bana och bara tre varv. Ja vi får se imorgon hur det blir...

Bra skyltat...

Coola kids...

Mellanmål, pizza & chokladmjölk...

Inga pistoler på hotellet ???

Man kan använda en talfläkt till mycket...